1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Living with a whiplash associated disorder

Sammanfattning av projektet

Whiplash är en skada som uppstår efter ett nacktrauma och besvär som uppstår pga denna skada benämns whiplashrelaterade besvär (WAD). Alla som råkar ut för ett nacktrauma får inte bestående men, men för de 10% där besvären kvarstår påverkas livsituationen avsevärt. Skadan går inte att påvisa med den medicintekniska apparatur som finns idag. De kroniska besvären är många och omfattande, ofta diffusa och kan inte alltid logiskt kopplas till nacktraumat. Patienten känner att skadan ideligen måste ”bevisas” eftersom den inte syns. Läkarvetenskapen står dessutom oenig om vad whiplash verkligen är, och om hur tillståndet ska behandlas. Den som lider av WAD söker ofta vård och vårdpersonal tycks ha bristande kunskaper om, och förståelse för, whiplashproblematiken och detta leder till ett ökat lidande för den drabbade. För att kunna förstå och stödja dessa patienter på ett optimalt sätt är det nödvändigt att skaffa sig kunskaper om hur den som lider av WAD upplever sin livssituation och det är syftet med detta arbete. Individer med långvariga WAD rekryteras via tidigare utförd forskningsstudie om whiplash i Södra Älvsborg där dessa individer tackat nej till en intervention pga tidsbrist och/eller för långa resvägar för att delta. Ca. 10 individer djupintervjuas och data bearbetas med systematisk textkondensering och fenomenologisk analys enligt Giorgi såsom Malterud beskriver det.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Whiplash Injuries

Hyperextension injury to the neck, often the result of being struck from behind by a fast-moving vehicle, in an automobile accident. (From Segen, The Dictionary of Modern Medicine, 1992)

Neck Injuries

General or unspecified injuries to the neck. It includes injuries to the skin, muscles, and other soft tissues of the neck.

Qualitative Research

Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).

Empirical Research

The study, based on direct observation, use of statistical records, interviews, or experimental methods, of actual practices or the actual impact of practices or policies.

Research

Critical and exhaustive investigation or experimentation, having for its aim the discovery of new facts and their correct interpretation, the revision of accepted conclusions, theories, or laws in the light of newly discovered facts, or the practical application of such new or revised conclusions, theories, or laws. (Webster, 3d ed)

Knowledge

The body of truths or facts accumulated in the course of time, the cumulated sum of information, its volume and nature, in any civilization, period, or country.

Humanities

Interview

Work consisting of a conversation with an individual regarding his or her background and other personal and professional details, opinions on specific subjects posed by the interviewer, etc.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Value of Life

The intrinsic moral worth ascribed to a living being. (Bioethics Thesaurus)

Perception

The process by which the nature and meaning of sensory stimuli are recognized and interpreted.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-09-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-12-03

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Whiplash är en skada som uppstår efter ett nacktrauma och besvär som uppstår pga denna skada benämns whiplashrelaterade besvär (WAD). Att råka ut för en olycka är, i sig, en traumatisk upplevelse för de flesta, och ett nacktrauma kan upplevas som ytterligare skrämmande eftersom ryggraden är involverad och skador där anses ”farliga” (Russel & Nicol, 2009). Långt ifrån alla som har varit med om en olycka kommer att drabbas av WAD. De flesta blir besvärsfria inom några veckor, men ungefär en tiondel får bestående invaliditet (Krafft, 1998) och det finns ingen bra förklaring till varför vissa får omfattande besvär, medan andra blir besvärsfria. Enligt Whiplashkommissionen (2005) finns det idag ingen enighet bland läkare om hur whiplashrelaterade skador ska diagnosticeras och beskrivas, och det saknas full förståelse för mekanismerna runt skadan. Denna osäkerhet bland både vårdpersonal och forskare innebär en risk att individen som drabbats antingen inte får tillfredsställande behandling eller helt enkelt inte blir tagen på allvar. Följden av detta kan bli att eventuella samtidiga psykosociala problem intensifieras och patientens lidande ökar (Eck, Hodges & Humphreys, 2001). Husöy (2005) menar att vårdgivarnas kunskap om patientens lidande är oklart och denna okunskap kan leda till att vårdaren har ett begränsat engagemang i den individuelle patienten. Hög vårdkonsumtion, främst inom den öppna vården, blir följden av att patienter med WAD inte får någon lindring i sitt lidande. Dessutom är rehabiliteringsmöjligheterna mycket begränsade för patienter vars WAD har blivit kronisk (Whiplashkommissionen, 2005).

Förutom patientens lidande är samhällskostnaden omfattande. WAD kostar i produktionsbortfall det svenska samhället ca 4 miljarder kronor per år (uppskattat för år 2001). Det görs över 30 000 anmälningar rörande nackbesvär efter trafikolycka varje år till försäkringsbolag. Statistik från försäkringskassan visar att minst 500 personer blir arbetsoförmögna varje år p.g.a. WAD (Whiplashkommissionen (2005).

Forskning kring upplevelser av att leva med whiplashrelaterade besvär är begränsad. Intervjustudierna som berör ämnet är få. Husöy (2005) har gjort en kvalitativ studie baserad på utsagor från sex norska informanter mellan 38 och 53 år. Informanterna i den studien upplever att livet har förändrats och att besvären känns som om de aldrig kommer att bli bättre. De upplever också att de fått kämpa för sin tillvaro eftersom omgivningen inte förstår hur deras skada påverkar dem. Även vårdinrättningar har ifrågasatt deras besvär och de känner att vårdpersonalen inte hade tillräckliga kunskaper om whiplash-problematiken. Husöy (2005) menar att det en fördel om sjuksköterskan har kunskaper om patientens livsvärld eftersom han/hon då kan förstå de individuella behov som föreligger. Russel och Nicol (2005) har studerat hur patienter upplever hanteringen av sin whiplashskada på vårdcentralen. Studien visar att det är positivt för patientens tillfrisknande om doktorn har förståelse för patientens livssituation.

På grund av begränsningar som tex ålder och rekryteringsförfarande (Husöy, 2005) i tidigare studier behövs mer forskning inom området. Åldersspridningen i Husöy´s studie var från 38-53 år vilket kan ses som snävt, eftersom man vanligtvis är aktiv i både arbetsliv, familjära och sociala interaktioner i ett betydligt större spann och det skulle vara intressant att även få mer kunskap om hur det är att leva med whiplash när man är precis i början av sitt vuxna liv, liksom när man blivit lite äldre och passerat pensionsåldern. Till min kännedom finns ingen kvalitativ studie som fokuserar på upplevelsen av att leva med whiplash under svenska förhållanden. Eftersom individer med whiplash ofta söker vård är det av största betydelse att kunna förstå och stödja dessa patienter på ett optimalt sätt och det kräver kunskaper om hur den som lider av whiplashrelaterade besvär upplever sin livssituation. För att kunna beskriva det upplevda mänskliga fenomenet måste man först ta reda på hur det har upplevts av individen (Giorgi, 1985).
Det är syftet med detta arbete.

Syfte

Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med whiplash

Teoretisk referensram

Denna studie fokuserar på hur individen med WAD upplever sin livsvärld och hur besvären påverkar dennes vardag. En upplevelse beskrivs lämpligen med en kvalitativ forskningsansats. Dahlberg (1997, s. 67) menar att ”all humanvetenskaplig eller s.k. kvalitativ forskning utgår på ett eller annat sätt, medvetet eller omedvetet, från en epistemologi med vars hjälp vi kan beskriva världen så som den erfars, av oss människor. Fenomenologin har sin grund i ett livsvärldsperspektiv och som forskningsansats vill den fånga och beskriva livsvärlden (infovoice.se) och således lämpar sig denna metod väl. Fenomenologi representerar ”en form av förståelse där människors ”subjektiva” erfarenheter räknas som giltig kunskap” (Malterud, s. 50, 2009). Giorgi (1985) menar att den fenomenologiska analysen syftar till att utveckla kunskap om den livsvärld och de erfarenheter informanterna har inom ett visst område. Bengtsson, likaså, förtydligar att fenomenologins avsikt är att belysa ”den värld som vi dagligen lever i, erfar, talar om och tar för given i alla våra aktiviteter”(1987, s.18).