1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

One step closer to a healthy alcohol consumption - brain imaging before and after alcohol intervention.

Sammanfattning av projektet

Det är sedan länge känt att alkohol skapar problem i samhället. Utbildningar (interventioner) för att minska alkoholkonsumtionen finns redan etablerade, och det pågår för närvarande analyser med syfte att försöka hitta den mest optimala utbildningen för varje person. Utbildningarnas effektivitet förklaras med psykologiska modeller, men få försök har gjorts att korrelera dessa med vad som händer i hjärnan före och efter en alkoholintervention. Ett sätt att mäta detta är med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI).
Denna studie bygger på en implementeringsstudie gjord av professor Preben Bendtsen, där man på vårdcentraler i Kalmar, Jönköping och Östergötlands landsting bett patienter att testa sin livsstil, däribland sina alkoholvanor. På dessa vårdcentraler kommer rekrytering till denna studie ske, där vi inkluderar 20 patienter med riskfyllda alkoholvanor.
Dessa tjugo patienter kommer få svara på ytterligare frågor om sin alkoholkonsumtion (bland annat hur starkt deras sug efter alkohol är, och hur starka vanorna att dricka alkohol är). De kommer därefter att undersökas med fMRI samtidigt som de får se dels bilder på alkoholhaltiga drycker, och dels en film från ett festtillfälle med alkohol inblandat. Direkt efter detta kommer de på nytt få svara på frågor om sina känslor kring alkohol.
Efter detta är slutfört kommer patienterna få en personlig alkoholintervention genomförd som ett motiverande samtal.
Tre månader senare kommer patienterna på nytt att genomgå fMRI och frågebatteriet, för att se om interventionen gjort någon nytta, och om detta kan ses genom förändringar i hjärnan.
Genom detta kommer vi att kunna lära oss mer om hur effektiva alkoholinterventioner sätter sina spår i hjärnans aktivitet, och kan därigenom skapa bättre förklaringsmodeller dels för vad som ligger bakom en riskfylld alkoholkonsumtion, och dels hur vi kan göra interventionerna än mer effektiva.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Alcoholism

A primary, chronic disease with genetic, psychosocial, and environmental factors influencing its development and manifestations. The disease is often progressive and fatal. It is characterized by impaired control over drinking, preoccupation with the drug alcohol, use of alcohol despite adverse consequences, and distortions in thinking, most notably denial. Each of these symptoms may be continuous or periodic. (Morse & Flavin for the Joint Commission of the National Council on Alcoholism and Drug Dependence and the American Society of Addiction Medicine to Study the Definition and Criteria for the Diagnosis of Alcoholism: in JAMA 1992;268:1012-4)

Alcohol-Related Disorders

Disorders related to or resulting from abuse or mis-use of alcohol.

Magnetic Resonance Imaging

Non-invasive method of demonstrating internal anatomy based on the principle that atomic nuclei in a strong magnetic field absorb pulses of radiofrequency energy and emit them as radiowaves which can be reconstructed into computerized images. The concept includes proton spin tomographic techniques.

Diagnostic Imaging

Any visual display of structural or functional patterns of organs or tissues for diagnostic evaluation. It includes measuring physiologic and metabolic responses to physical and chemical stimuli, as well as ultramicroscopy.

Intervention Studies

Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-05-21

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Att konsumera alkohol på en riskfylld nivå innebär att patienten kan uppleva många negativa konsekvenser av sina alkoholvanor. Problemen består dels i kroppsliga sjukdomar, som bland annat högt blodtryck, hjärtinfarkt och cancer, och dels i psykologiska problem som förstörda relationer, problem på jobbet och våld i hemmet. Det går att klassificera riskfyllda alkoholvanor på många sätt, däribland genom att mäta alkoholkonsumtion och antal tillfällen med en högre alkoholkonsumtion (heavy episodic drinking, HED). Detta ingår i ett batteri av livsstiltest som utvärderas på vissa av vårdcentralerna i vår region (Östergötland - Kalmar - Jönköping), som leds av professor Preben Bendtsen, medsökande i denna studie (Carlfjord et al., 2009).
När man hittat de patienter som har en riskfylld alkoholkonsumtion är målet att minska denna, för att på så sätt minimera de negativa konsekvenserna av deras drickande. Ett sätt att göra detta är genom motiverande samtal. Dessa går ut på att motivera patienten att själv vilja ta tag i sitt drickande, och att minska detta. Flera studier, och översikter av dessa studier (Forsberg, 2006; Vasilaki et al., 2006) har visat att detta fungerar väl i denna patientgrupp.
Man har även påvisat de psykologiska effekterna bakom denna interventionsmetod, som förklaring till dess effektivitet. Vad man däremot inte gjort är att titta på hur hjärnan fungerar före och efter dessa interventioner. Vinsten med att göra detta är att man kan hitta på områden i hjärnan som aktiveras mer (eller mindre) av alkoholinterventionen, och därigenom dels få en djupare förståelse för hur dessa interventionen fungerar, dels komma vidare i behandlingen av dessa patienter. Ett sätt att mäta hjärnans aktivitet är med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), som tidigare använts vid Linköpings Universitet för att bland annat undersöka språk och vad som händer i hjärnan vid meditation (Engström & Söderfeldt, 2010).

Syfte

Syftet med denna studie är att bättre kunna förstå mekanismerna bakom riskfylld alkoholkonsumtion och att kunna utveckla kliniska metoder för att ge denna patientgrupp bättre hjälp.
Detta uppnås genom att
- identifiera patienter med en riskfylld alkoholkonsumtion, och att erbjuda dessa en alkoholbehandling med hjälp av motiverande samtal
- undersöka effekterna i hjärnans aktivitet före och efter detta samtal (med hjälp av fMRI)
- korrelera förändringarna i hjärnaktivitet med självrapporterad alkoholkonsumption och sug efter alkohol och alkoholvanornas styrka

Frågeställning / Hypoteser

Hypotesen är att patienterna förbättras i sina alkoholvanor efter det motiverande samtalet, och att detta främst ses med förändringar i hjärnans belöningssystem.

Metod: Gruppindelning

Vi kommer inte att dela in försökspersonerna i olika grupper, då alla kommer få genomgå samma fMRI-undersökningar, och samma korta motiverande samtal för att få verktyg att kunna ändra sin alkoholkonsumtion.

Metod: Databearbetning

När data analyseras kommer bilderna först genomgå förbehandling så att de blir standardiserade och därmed jämförbara. Dataanalyserna kommer sedan ske med hjälp av programmet SPM2. Antalet aktiverade voxlar inom varje ROI (Regions Of Interest, alltså de områden av hjärnan som vi speciellt vill titta på) kommer att kvantifieras och därefter sker statistiska jämförelser inom försökspersonernas olika sessioner och paradigm, samt mellan de två paradigmen (mellan grupperna).

Patienternas uppgivna alkoholkonsumtion kommer att jämföras med reslutaten från fMR-undersökningen.

Patientens svar på enkäterna och resultat av fMR-undersökningarna kommer jämföras över tid - före och efter den intervention som getts efter första fMR-undersökningen.

Hur stor skillnad man kan förvänta sig före och efter an alkoholintervention är inte känt (då man ej tidigare gjort denna typ av undersökning), men om man antar att mätvärdena från de båda undersökningarna (volym av aktiverade områden) har korrelation r=0,8, är normalfördelade och vardera har en standardavvikelse som är dubbelt så stor som skillnaden i medelvärde mellan paradigmen, resulterar vår materialstorlek på 20 personer i power 0,92 för att detektera denna skillnad med signifikansnivån p=0,05.

Referenser

Andersson C, Söderpalm Gordh AH, Berglund M. Use of real-time interactive voice response in a study of stress and alcohol consumption. Alcohol Clin Exp Res. 2007 Nov;31(11):1908-12.

Carlfjord S, Nilsen P, Leijon M, Andersson A, Johansson K & Bendtsen P (2009) Computerizzed lifestyle intervention in routine primary health care: evaluation of usage on provider and responder levels. Patient Educ Counc, 75(2), 238-243.

Cooper LM, Russell M, Skinner JB, Windle M (1992)Development and validation of a three-dimensional measure of drinking motives. Psychological Assessment, 4(2), 123-132

Engström M, Ragnehed M, Lundberg P. Projection screen or video goggles as stimulus modality in functional magnetic resonance imaging. Magn Reson Imaging. 2005 Jun;23(5):695-9.

Engström M & Söderfeldt B. (2010) Brain activation during compassion meditation: a case study. J Alternative and Complimentary Medicine, in press.

Forsberg L. Motiverande samtal - bättre än råd [summary] (serie: Tema psykoterapi) 2006 nr 42 sid 3178-80

Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR & Grant M. (1993) Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction, 88(6), 791-804.

Singleton EG, Tiffany ST & Henningfield JE. (2000). Alcohol Craving Questionnaire (ACQ-NOW): Background, Scoring, and Administration (Manual). Baltimore, MD: Intramural Research Program, National Institute on Drug Abuse.

Vasilaki EI, Hosier SG, Cox WM. The efficacy of motivational interviewing as a brief intervention for excessive drinking: a meta-analytic review. Alcohol Alcohol. 2006 May-Jun;41(3):328-35

Verplanken B. (2006) Beyond frequency: habit as mental construct. Br J Soc Psychol. 45(3),639-56.