Dokumentnummer : 49571
Skapat av : Greger Olsson, 2010-05-17
Senast ändrad av: Greger Olsson, 2011-11-28
Dokument inkommet till : FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Engelsk titel
Does profylactic antibiotics improve the outcome after ERCP, regarding infectious complicationsSammanfattning av projektet
1. Bakgrund: Antibiotikaprofylax vid ERCP har inte kunnat visa ge några effekter på infektionskomplikationsfrekvensen. Trots detta ökar antiobiotikaprofylaxanvändningen vid ERCP. För att försöka klarlägga om denna ökning är omotiverad vill vi jämföra sjukhus/län/regioner som använder respektive inte använder antibiotika med hänblick på frekvensen av postoperativa infektionskomplikationer.
2. Design och metoder: Studien är uppdelad i två delar. Den första studien är en kohortstudie av ERCP utförda 2007-2009 där ett centra som inte använder antibiotikaprofylax(Höglandssjukhuset) jämförs med ett centra som använder antibiotikaprofylax (Karolinska Huddinge) avseende infektionskomplikationer (retrospektiv journalgenomgång,kohortstudie). Den andra studien blir en jämförelse inom ramen för Gallriks, där län i Sydostregionen jämförs med Stockholmsregionen avseende samma parametrar(antibiotikaprofylax, infektionskomplikationer)
3. Preliminära resultat alternativt förarbete: Data ur Gallriks 2009 visar att sydöstra sjukvårdsregionen använder antibiotikaprofylax i liten utsträckning(13%) vid ERCP jämfört med riksgenomsnittet(37%), som för övrigt ökat sedan 2007(från 26%). Å andra sidan uppvisar sydostregionenen en högre komplikationsfrekvens jämfört med riket(14% vs 10%). Detta är underlaget för att närmare studera antibiotikaprofylaxanvändningen vid ERCP.
4. Klinisk tillämpning: Antibiotikaprofylaxanvändningen vid ERCP ökar. Nyttan av detta är dåligt dokumenterad men ökningen av kostnader och resistensutveckling är välkända. För att minska användningen av antibiotikaprofylax alternativt belägga dess nytta kommer vi att gå igenom Höglandets ERCP-kohort för 2007-2009 (ca 450 patienter)och jämföra dessa med Huddinges kohort för motsvarande period(ca 2000 patienter) då dessa båda centra under denna period använt olika antibiotikaprofylaxregimer genom en retrospektiv journalgenomgång. Gallriks siffror för samma tidsrymd kommer också att analyseras för att ytterligare belysa frågan.
5. Möjligheter till implementering:Resultaten av denna studier kommer att publiceras i review-granskade vetenskapliga tidskrifter, eventuellt ingå som delarbete i Greger Olssons avhandling samt publiceras på Gallriks hemsida. I Sverige genomförs årligen 6667 i Gallriks registrerade ERCP:er(2009). Av dessa erhåller 37% antibiotikaprofylax(2467 patienter) många utan egentligt vetenskapligt stöd. Detta medför ökade kostnader och ett ökat antibiotikatryck i samhället. Förhoppningsvis kommer dessa studier att kunna vägleda oss bättre vad gäller antibiotikaprofylax vid ERCP och ge oss mer fakta för att kunna rekommendera en mer restriktiv antibiotikaprofylaxanvändning vid ERCP.
Arbetsplan för projektet
Beskriv nedan på maximalt 4 A4 sidor ditt projekt.
Bakgrund:Antibiotikaprofylax vid ERCP har aldrig övertygande kunnat visa någon sänkning av infektionskomplikationerna om det används som generell profylax vid ERCP. Peter Cotton visade 2008 i en genomgång av 11 års erfarenhet av ERCP(n=11 484) att infektionsfrekvensen sjunkit från 0,48% till 0,25% trots att antibiotikaanvändningen minskat från 95% till 25%. En metaanalys av Harris1999 påvisade skillnad i bakteriemi beroende på om antibiotikaprofylax använts men ingen skillnad i kliniskt betydelsefulla cholangiter. De patienter som ej dräneras adekvat avseende gallvägen kan utgöra en subgrupp som kan kräva antibiotika(Reviewartikel Subhani 1999). En studie av Bai från 2009(n=1389) påvisade ingen signifikant skillnad i infektioner efter ERCP beroende på om antibiotikprofylax användes(5,8% vs 3,4% i kontrollgruppen , n.s). Trots denna kunskap ökar antibiotikaprofylaxen vid ERCP i Sverige. För att klarlägga om denna ökning är motiverad eller omotiverad vill vi studien jämföra två sjukhus med olika antibiotikaprofylaxregimer vid ERCP samt jämföra två regioner/län med utgångspunkt från databasen Gallrriks
2. Design och metoder:Studien består av två delar där vi dels önskar jämföra två sjukhus(Höglandssjukhuset,Eksjö och Karolinska Huddinge) då dessa båda centra använder(Huddinge) respektive använder inte(Eksjö) antibiotika profylax vid ERCP. Vi avser studera åren 2007-2009 och göra en retrospektiv journalgenomgång av de ERCP:er som utförts under denna tidsperiod och de infektionskomplikationer som uppstått(cholangit, abscess etc). Studien kommer att innehålla ca 450 patienter i Eksjö-armen och uppemot 2000 patienter i HuddingearmenDen andra delen av studien består av en genomgång av databasen Gallriks för 2007-2009 där län i Sydöstra sjukvårdsregionen jämförs med Stockholmsregionen med hänblick på infektionskomplikationer.(cholangit,abscess etc) Multivariatanalys för oberoende riskfaktorer för infektionskomplikationer planeras att göras
3. Preliminära resultat alternativt förarbeten: Data ur Gallriks för 2009(som presenterades vid Gallriksmötet Arlanda mars 2009, Lars Enochsson,Karolinska Huddinge) visar att sydöstra sjukvårdsregionen använder antibiotikprofylax i mindre omfattning(13%) vid ERCP än riksgenomsnittet(37%). Å andra sidan uppvisar Gallriksdatabasen en högre frekvens av komplikationer i sydöstra regionen jämfört med riket i övrigt(14 % vs 10%). Anmärkningsvärt är också att antibiotikaprofylaxanvändningen ökat i riket från 2007 till 2009 med 11 %(från 26% till 37%) utan någon känd orsak. Med dessa resultat som utgångspunkt vill vi därför belysa antibiotikaprofylaxens plats vid ERCP.
4. Klinisk tillämpning:Analys av detta stora Gallriks material (>15000 patienter)av ERCP:er kan fastställa indikationerna för att använda profylaktisk antibiotika vid ERCP. Detta kan leda till minskade kostnader, minskat lidande för patienterna och minskat antibiotikatryck medförande minskad bakteriell resistensutveckling. Genomgången och jämförelsen av de båda sjukhusens ERCP antibiotikaprofylaxregimer kan också bidra till en ökad kunskap och utveckling i samma riktning(minskade kostnader, minskat antibiotikatryck etc)
5. Möjligheter till implementering: Resultaten av denna studie kommer att redovisas i review-granskade vetenskapliga artiklar och på Gallriks hemsida. Möjligen kan den också komma att utgöra en del av Greger Olssons avhandling. Resultaten kommer förhoppningsvis även att kunna få stort genomslag i rutinsjukvården genom att klarlägga antibiotikaprofylaxens roll vid ERCP och därmed bidra till en säkrare ERCP, lägre kostnader och ett minskat antibiotikatryck och minskad bakteriell resistensutveckling i samhället
6. Resurser och finansiering
Undertecknad avser att söka fondmedel för att finansiera forskningsledighet. Vidare kommer undertecknad under tiden att finansiera forskningsledig tid med hjälp av vid kliniken intjänad kompensationsledighet. Dr Enochsson har ALF-tid för forskning rörande gallvägarna.
Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Pharmaceutical Preparations
- Drugs intended for human or veterinary use, presented in their finished dosage form. Included here are materials used in the preparation and/or formulation of the finished dosage form.
- Bacterial Infections and Mycoses
- Infections caused by bacteria and fungi, general, specified, or unspecified.