1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Sjukfrånvaron ökade dramatiskt i slutet av 1990- talet. Staten och Landstingsförbundet ingick en överenskommelse i december 2005, om att staten skulle utbetala upp emot en miljard kronor per år, den så kallade ”sjukskrivningsmiljarden”. Landstingen skulle då vidta strukturella åtgärder för att ge sjukskrivningsfrågor ökad prioritet inom hälso- och sjukvården under 2007-2011.
Sjukskrivningsmönster skiljer sig för samma diagnoser i olika län och områden, och även mellan män och kvinnor när det gäller diagnos, sjukskrivningslängd samt åtgärder. Nyligen har också påvisats skillnader i sjukskrivningsmönster mellan manliga och kvinnliga läkare. År 2005 fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta arbete ut ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som handlar om rekommendationer för bedömningar av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider och omfattning) för olika diagnoser.

Ett av de områden som åtgärdsplanen fokuserar på är kvinnors ohälsa.
Denna studie syftar till att lyfta upp ett könsperspektiv på rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen samt öka utrymmet för diskussion och reflektion bland verksamma läkare vilket i sin tur bör kunna leda till en mera jämställd behandling och sjukskrivning.

Planerad studie är en interventionsstudie med före- och eftermätning:

1.Interventionen avser att bidra till ökad kunskap om jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på arbetsplatsen. Interventionen innefattar pedagogiska insatser kring kunskap och metoder för att öka jämställdhet, identifiering av möjliga utvecklingsområden och framtagning av handlingsplaner. Interventionen består av en heldags utbildning och en halvdags uppföljning av resultat av framtagna handlingsplaner.

2.Före och eftermätningen avser en identifiering av könsmönster i rehabiliterings - och sjukskrivningsprocessen genom systematisk journalgranskning före och efter interventionen.

3.För att om möjligt utesluta påverkan genom allmänna trender och en ökad fokus på sjukskrivningsfrågor inom vården kommer journalgranskning även att genomföras på en annan jämförbar vårdcentral utan interventionsstudie för att användas som jämförelsematerial.

Målgruppen för studien kommer att vara läkare på en vårdcentral. Avsikten är inte att gå djupt i patientens ärende utan interventionen riktar sig först och främst till läkarna, deras attityder och deras ökade medvetenhet. Journalgranskningen är retrospektiv med syftet att mäta hur det har varit och att mäta eventuell förändring efter intervention. Intentionen med jämförelse- vårdcentralen är att kontrollera generell påverkan och ökad medvetenhet hos personalen

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Pain

An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.

Signs and Symptoms

Clinical manifestations that can be either objective when observed by a physician, or subjective when perceived by the patient.

Back Pain

Acute or chronic pain located in the posterior regions of the THORAX; LUMBOSACRAL REGION; or the adjacent regions.

Public Health

Branch of medicine concerned with the prevention and control of disease and disability, and the promotion of physical and mental health of the population on the international, national, state, or municipal level.

Social Sciences

Disciplines concerned with the interrelationships of individuals in a social environment including social organizations and institutions. Includes Sociology and Anthropology.

Demography

Statistical interpretation and description of a population with reference to distribution, composition, or structure.

Health Status Disparities

Variation in rates of disease occurrence and disabilities between socioeconomic and /or geographically defined population groups.

Therapeutics

Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.

Health Occupations

Professions or other business activities directed to the cure and prevention of disease. For occupations of medical personnel who are not physicians but who are working in the fields of medical technology, physical therapy, etc., ALLIED HEALTH OCCUPATIONS is available.

Rehabilitation

Restoration of human functions to the maximum degree possible in a person or persons suffering from disease or injury.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-06-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-07-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-04-26

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren blivit uppmärksammad pga. dess kraftigt ökade kostnader. Man har även observerat att sjukskrivningar för samma diagnoser skiljer mellan olika län och områden, och även mellan män och kvinnor när det gäller diagnos, sjukskrivningslängd och åtgärder (1-5).
I litteraturen och i många rapporter konstateras denna könsskillnad avseende såväl behandling som sjukfrånvaron (6-16). Orsakerna till dessa skillnader är inte entydiga. De studierna har gjort ansträngningar och mödosamt arbete för att lyfta upp olika aspekter gällande kvinnors livssituation, hälsa/ohälsa och deras sjukskrivningar.
Grundläggande är att livs- och arbetsvillkor samt arbetsmiljö skiljer sig för män och kvinnor. Män är i majoritet bland de privat anställda och kvinnor bland de offentligt anställda (17). Kvinnor är mer sjukskrivna för psykiska och stressrelaterade besvär än män (18-19). Arbetsrelaterade faktorer står för en stor del av kvinnors sjukskrivningar (20). Att gå till jobbet trots sjukdom har ökat långtidssjukskrivningen bland kvinnor (21). Kvinnors obetalda arbetstider och arbetsuppgifter påverkar deras hälsotillstånd (22). Efter arbetsdagen börjar kvinnor arbeta hemma (18). Inom hälso- och sjukvården behandlas och åtgärdas kvinnor och män olika(3).

Med utgångspunkt från ovan nämnda studier kan slutsatsen dras att villkoren för män och kvinnor skiljer sig avsevärt. Det handlar om alla områden: privatliv, arbetsliv och även inom sjukvården.

Hälso- och sjukvården ska erbjuda god kvalitet, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. Sjukskrivningsprocessen är en del av vården(23). Socialstyrelsen ålägger all personal inom hälso- och sjukvården att sträva mot en jämlik vård och behandling(23):
”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet .” ( a.a. s. 6)

Nyckel till en jämlik vård, behandling och en jämställd sjukskrivningsprocess är främst kunskap. Utifrån denna bakgrund är det nödvändigt att studera och lyfta upp ett könsperspektiv på sjukfrånvaron och sjukskrivningsprocessen. Kunskapen och grunden om kvinnors ohälsa och orsaker till skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar är bristfällig. Denna kunskapsbrist kan leda till en systematisk felhantering även inom hälso- och sjukvården då den färgar våra värderingar och vårt förhållningssätt.

Syfte

Syftet med denna studie är att identifiera könsmönster i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen samt att undersöka om en intervention i form av pedagogisk intervention för läkarna vid en vårdcentral innebär någon förändring i könsmönster inom rehabiliterings - och sjukskrivningsprocessen hos personer med ryggsmärta.

Frågeställning / Hypoteser

Finns det skillnad mellan hur män och kvinnor med ryggbesvär behandlas inom hälso- och sjukvården?
Hur ser fördelning av resurser ut för kvinnor och män gällande behandling, remiss, sjukskrivningslängd och omfattning, rehabilitering?
Vad behöver förändras för att kunna leva upp till Socialstyrelsens föreskrift angående jämställdhet?
Skiljer sig sjukskrivningsmönster åt mellan manlig och kvinnlig läkare?