1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Svår tandvårdsrädsla (Dental Fear, DF) med undvikande av tandvård drabbar ca. 5 % av befolkningen. Tidigare forskning visar att oral hälsa är försämrad hos individer med svår DF, men har också en betydande variation. Ökad kunskap om såväl objektiv som subjektiv oral hälsa vid svår DF behövs. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka objektiv och subjektiv oral hälsa hos individer med svår DF, samt hur orala hälsa påverkar psykosocialt välbefinnande. Ett konsekutivt urval av 200 patienter remitterade för svår DF undersöks vid första besöket hos tandvårdsteamet med anpassad klinisk undersökning, röntgen, anamnesintervju och frågeformulär. Följande variabler undersöks: objektiv oral hälsa, subjektiv patientskattad oral hälsa, generell hälsa, tandvårdshistorik, DF, generell ångest och depression. Ökad kunskap och förståelse om oral hälsa vid svår DF kan bidra till bättre tandvård för denna svåra patientgrupp genom uppföljningar och utvärderingar samt till fortsatt forskning.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Dental Caries

Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.

Dental Anxiety

Abnormal fear or dread of visiting the dentist for preventive care or therapy and unwarranted anxiety over dental procedures.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-02-17

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-12-13

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Svår tandvårdsrädsla, (Dental Fear, DF), med undvikande av tandvård drabbar ca. 5 % av befolkningen (1). Svår DF leder till undvikande av tandvård och ev. akutbehandlingar. Patienterna drabbas av lidande i form av infektioner, smärta och nedsatt oral hälsa över tid och sämre psykosocial hälsa (2) Dessutom påverkas vården med svårigheter för behandlaren, kostnader för avbrutna och inställda behandlingar. Tidigare forskning visar att oral hälsa är sämre hos individer med svår DF än hos befolkningen i stort, men det finns också en variation inom gruppen (3). Flertalet studier är populationsbaserade, mindre är känt om den mest drabbade gruppen som söker hjälp, och dessa studier är ofta baserat på små grupper. Ofta används DMFT (antal karierade, saknade och lagade tänder; Decayed Missing Filled Teeth) som mått på oral hälsa, vilket är otillräckligt vid svår DF (4). Det finns behov av att mer differentierat studera objektiv oral hälsa vid svår DF. Det är också angeläget att undersöka individernas subjektiva bedömning av oral hälsa, särskilt då det ofta finns en bristande överensstämmelse mellan dessa (5). Nedsatt subjektiv oral hälsa vid svår DF har påvisats (6,7), medan relationen mellan subjektiv och objektiv oral hälsa studerats endast med begränsade mått och delvis olika resultat. Det är därför angeläget att undersöka fler aspeketer av objektiv oral hälsa och hur dessa är relaterade till subjektiv oral hälsa.
Till Kliniken för Oral medicin, Odontologen, Göteborg kommer individer med svår DF som inte klarar konventionell tandvård trots ett ofta stort och eftersatt behandlingsbehov. I genomsnitt har remitterade patienter undvikit tandvård i 13 år. Att planera och genomföra tandvård för dessa i tandvårdssituationen mycket ångestfyllda individer är en svår uppgift. Ökad kunskap om individernas orala hälsa och vilka aspekter av nedsatt hälsa som leder till negativa konsekvenser bör kunna förbättra tandvårdens möjligheter att behandla denna patientgrupp.

Syfte

Att undersöka objektiv och subjektiv oral hälsa hos individer med svår tandvårsrädsla samt hur den orala hälsan påverkar deras psykosociala välbefinnande.

Frågeställning / Hypoteser

Hur ser den orala hälsan ut hos patienter med svår tandvårdsrädsla?
Hur skattar patienterna själva sin oral hälsa?
Hur ser överensstämmelsen ut mellan objektivt och subjektivt skattad oral hälsa?
Vilka former av nedsatt oral hälsa har svårast konsekvenser för patientens generella hälsa och psykosociala välbefinnande?

Metod: Databearbetning

För denna explorativa studien planeras databearbetning i form av deskriptiv statistik, korrelationsanalyser, regressionsanalys. Jämförelser med befintliga referensmaterial och normvärden kommer att genomföras.

Resultat

Patienter med svår tandvårdsrädsla har ofta ett stort, eftersatt behandlingsbehov och är mycket ångestfyllda i kontakt med tandvården. Det är en utmaning att i samråd med patienten under dessa omständigheter göra en terapiplanering.
Med denna studie vill vi bidra med ökad förståelse för problem med oral hälsa hos patienter med svår tandvårdsrädsla, hur patienterna ser på dessa problem och vilka konsekvenser de har.
Ökad kunskap om gruppens objektiva och subjektiva orala hälsa kan bidra till bättre möjligheter att göra uppföljningar, utvärdera samt utveckla den tandvård som ges och till fortsatt forskning inom området.

Referenser

1. Hakeberg M. et al.(1992) Prevalence of dental anxiety in an adult population in a major urban area in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 20:97-101
2. Armfield JM. et al.(2009) Dental fear and adult oral health in Australia. Community Dent Oral Epidemiol 37:220-230
3. Agdal ML. et al.(2008) Oral health and oral treatment needs in patients fulfilling the DSM-IV criteria for dental phobia. Acta Odontol Scand 66:1-6
4. Schuller AA. et al.(2003) Are there differences in oral health and oral health behavior between individuals with high and low dental fear? Community Dent Oral Epidemiol 31:116-121
5. Sampogna F. et al.(2009) Quality of life in patients with dental conditions: comparing patients' and providers' evaluation. Community Dent Health 26:234-238
6. Mehrstedt M. et al.(2007) Oral health-related quality of life in patients with dental anxiety. Community Dent Oral Epidemiol 35:357-363
7. Vermaire JH. et al.(2008) Dental anxiety and quality of life. Community Dent Oral Epidemiol 36:409-416
8. Björn A-L.(1974) Dental Health in relation to age and dental care. Odontol.Revy 25;Suppl 29
9. Eichner K. (1955) Über eine Gruppeneinteilung des Luckengebisses für die Prothetik. Deutche zanärtzliche Zeitung.10:1831-1834
10. Ostberg AL. et al.(2009) Oral impacts on daily performances: associations with self-reported general health and medication. Acta Odontol Scand:1-7
11. EuroQoL Group.(1990) EuroQol–a new facility for the measurement of health related quality of life. Health Policy 16:199-208
12. Corah N.(1969) Development of a dental anxiety scale. J Dent Res 48:596
13. Kleinknecht RA. et al.(1973) Origins and characteristics of fear of dentistry. JAMA 86:842-848
14. Zigmond AS. et al.(1983) The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand 67:361-370