1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Krig och konflikter har genom historien haft en betydande påverkan på medicinens utveckling. Flera komponenter i dagens sjukvård har ursprungligen utvecklats för att svara mot militära behov. Under Sveriges snart 200–åriga fred har svenska medborgare vid upprepade tillfällen frivilligt deltagit i krig och konflikter i utlandet. De flesta har varit soldater vid fredsbevarande insatser i FN:s regi, men ett stort antal har aktivt deltagit på en sida i ett krig som stridande frivilliga. En ej obetydlig andel av alla frivilliginsatser har utförts av sjukvårdsutbildade individer som deltagit med sin medicinska kompetens, fr.a. som läkare, sjuksköterskor och sjukvårdare, men även som ambulansförare och förrådsmän/logistiker. Denna studies syfte är att analysera svenska sjukvårdsfrivilligas deltagande i konflikter 1864–1964, vilka erfarenheter som drogs samt personliga biografier. Utökad kunskap om dessa ökar förståelsen för liknande engagemang i nutid. Studien har också för avsikt att närmare kartlägga hur den militära medicinen under studietiden påverkat den civila. Slutligen kan arbetet förhoppningsvis inspirera till nya frivilliginsatser, vilket är viktigt då det ofta saknas sjukvårdspersonal i krigssituationer.

Innehåll
Då ämnet ej tidigare varit föremål för särskilda akademiska studier kommer den första delen av arbetet att bestå av historisk grundforskning, främst arkivforskning. De frivilliginsatser som skall beröras är:

Dansk–tyska kriget 1864, Fransk–tyska kriget 1870, Boerkriget 1899, Balkankriget 1912–1913, Första världskriget (s.k. 1917), Ryssland 1917–1919 (Elsa Brändström, rödakorspersonal), Abessinienkonflikten 1935–1936 (svenska RK ambulansen, Gunnar Agge, Fride Hylander), Spanska inbördeskriget
Andra världskriget: Finska vinterkriget, fortsättningskriget samt Svensk sjukvård i västallierad, sovjetisk eller tredje riktets tjänst. De vita bussarna 1945, FN insats i Korea 1952, FN insats i Kongo 1960–63

Dessa tolv insatser skall analyseras utifrån följande frågeställningar: Vad har individerna haft för motiv för sitt deltagande, vad har uppgifterna bestått av, hur har de deltagande påverkats av sina upplevelser och hur har deras eventuellt nyvunna kunskaper påverkat svensk civil sjukvård? Delarbeten om de enskilda insatserna, som naturligtvis måste skildras i sin historiska kontext, skall sändas till medicinhistoriska tidsskrifter för publicering.
I den slutliga analysen skall de tolv insatserna ställas mot varandra, vilket är en vanlig form av historisk analytisk ansats. Exempel på frågeställningar i detta arbete är: Hur har den medicinska diskursen ändrats under tiden 1864–1964? Hur har läkarrollen förändrats under samma tid? Av särskilt intresse är också att skildra den neutrala sjukvårdens historia. Doktoranden har fått pris för bästa medicinhistoriska föredrag på Läkarstämman 2008 och 2009, bästa unga föreläsare på Nordisk medicinhistorisk kongress i Bergen 2009 och har publicerat uppsatsen ”De svenska och norska läkarna i det dansk–tyska kriget 1864” i Svensk medicinhistorisk tidsskrift 2009.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

History of Medicine

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-03-01

Publikationer från detta projekt

1. De svenska och norska frivilliga läkarna i dansk-tyska kriget 1864.
   Gustafsson Tomas, Nilson Peter.
   Svensk medicinhistorisk tidskrift 2010[Source: User]

Länk till webbplats / webbsida

www.medicinhistoria.nu

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kan sannolikt inte tillämpas i praktisk verksamhet.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)