1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Målsättningen med projektet är att öka kunskapen om kariesutvecklingen hos barn i förskoleåldern. Socialstyrelsen har kontinuerligt gjort epidemiologiska sammanställningar av kariesförekomsten bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 1985. Registreringarna tyder dock på en avmattning av den tidigare positiva utvecklingen av tandhälsan hos små barn. Kariesförekomsten hos små barn i Skaraborg har under det senaste årtiondet ökat. Små barn som utvecklar karies före tre års ålder löper större risk att få karies även i sina permanenta tänder. Det är därför viktigt att studera kariesutvecklingen hos små barn för att så tidigt som möjligt kunna identifiera och riskbedöma karies hos små barn. Detta kan möjliggöra att adekvat profylax kan sättas in för att främja en god oral hälsa hos små barn. I föreliggande studie kommer munhälsan hos barn mellan tre och sex år i Skaraborg att studeras. Barnen har undersökts av tandläkare vid 3, 4, 5 och 6 års ålder. De kliniska registreringarna av karies kommer att analyseras i förhållande till tandens olika ytor och tandens placering i munnen. Data kommer också att analyseras avseende eventuella skillnader i kariesutvecklingen mellan olika tandgrupper och tandytor från det att barnet var tre till sex år. Således kommer denna studie att undersöka både kariesförkomsten och kariesutvecklingen över tid hos små barn i Skaraborg.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Dental Caries

Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.

Child

A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-03-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Karies är en infektionssjukdom som samvarierar med biologiska, sociala, psykologiska och kulturella faktorer De direkta orsaksfaktorerna är bakterier och socker som bildar plack och fräter på tandemaljen. Kariessjukdomen uppträdde i ett historiskt perspektiv ganska sent. Det är först i modern tid som karies blivit ett problem. I arkeologiskt material finner man sällan kariesskador i den omfattning som varit under 1900-talet. Kariesincidensen i Sverige ökade kraftigt under slutet av 1800-talet och var hög fram till 1960-talet då Folktandvården införde kariesförebyggande åtgärder för barn och ungdomar, bland annat förekom regelbundna fluorsköljningar i skolorna (Hansson & Ericsson, 2003). Socialstyrelsen har kontinuerligt gjort epidemiologiska sammanställningar av kariesförekomsten bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 1985. Dessa grundas på rapporter från huvudmännen för tandvården, det vill säga landstingen i Sverige. De epidemiologiska registreringarna tyder på en avmattning av den tidigare positiva utvecklingen av tandhälsan hos små barn. Skaraborgs län slogs samman med Västra Götaland från och med år 1999 till Västra Götalandsregionen, vilket gjort det svårare att jämföra de epidemiologiska registreringarna av karies än tidigare. I Västra Götalandsregionen minskade andelen kariesfria 3-åringar från 94 till 93 procent från år 2001 till 2005 och motsvarande andel för 6-åringar var 74 respektive 64 procent (Socialstyrelsen, 2006). Svårighetsgraden av karies delas in i initiala kariesangrepp som inte lagas och manifesta kariesangrepp som lagas eller att tanden extraheras, men det är endast de manifesta angreppen som rapporteras till Socialstyrelsen. Vetenskapliga studier har visat att kariesprevalensen är underskattad på grund av detta (Alm, 2008; Skeie et al., 2004).
Världshälsoorganisationen (World Health Organisation, WHO) gör epidemiologiska sammanställningar av kariesregistreringar hos barn i olika länder världen över. Där har påvisats att kariesförekomsten ökat i utvecklingsländerna och en minskning skett i flertalet industrialiserade länderna under senare delen av 1900-talet (WHO, 2009a). Detta har lett fram till att WHO har utarbetat strategier för att förbättra den orala hälsan hos både barn och vuxna (Petersen, 2003; WHO, 2009b). Med dessa strategier som utgångspunkt genomfördes i början av 2000-talet ett omfattande projekt i 17 länder där syftet var att utveckla förklaringsmodeller för karies hos små barn och på så sätt öka kunskapen om faktorerna som påverkar den orala hälsan. Datainsamlingen bestod av flera olika delar: kliniska undersökningar med kariesregistrering och insamling av bakterieprover av kariesassocierad mikroflora samt en enkätundersökning med ett frågeformulär för att undersöka påverkande faktorer på familjenivå (Beigthon et al., 2004; Pine et al., 2004a, 2004b). Sverige medverkade inte i den internationella studien, vilket däremot Norge gjorde. Ledningsgruppen för Folktandvården Skaraborg beslutade 2001 att en parallell studie till den internationella skulle genomföras i Skaraborg. Det övergripande syftet var att följa kariesförekomsten hos en grupp barn från 3 till 6 års ålder och att studera sambanden mellan karies och olika riskindikatorer för karies från frågeformuläret. De första rapporterna från undersökningen visade att föräldrarnas inställning var av stor betydelse för att förhindra kariesutveckling hos små barn och att goda tandborstningsvanor var viktiga för tandhälsan (Kramer, 2009; Sundqvist et al., 2006). Andra studier, bland annat en från Jönköpings län har visat att små barn som utvecklar karies före tre års ålder löper större risk att få karies även i sina permanenta tänder. Dessa barn behöver dessutom i genomsnitt 3,5 gånger så mycket tandvård jämfört med kariesfria barn (Alm et al., 2004, 2007). Kariesangrepp i mjölkmolarerna (kindtänder) utgör dessutom en förhöjd risk för fortsatt kariesutveckling i de permanenta tänderna. Barn som får flera av sina tänder lagade i unga år löper dessutom större risk att utveckla tandvårdsrädsla (Mejàre et al, 2001; Raadal et al, 2002; Skeie et al, 2006).
För att så tidigt som möjligt kunna identifiera och riskbedöma karies hos små barn är det med bakgrund av ovanstående viktigt att studera kariesutvecklingen. Detta kan möjliggöra att adekvat profylax kan sättas in för att främja en god oral hälsa hos små barn samt för att minska tandvårdskostnader för samhället.

Syfte

Att studera kariesutvecklingen hos barn i förskoleåldern (tre till sex år) i Skaraborg.

Frågeställning / Hypoteser

Vad var kariesprevalensen hos barn vid 3, 4, 5 respektive 6 års ålder under åren 2003 till 2006 i Skaraborg?
Skiljer sig kariesfrekvensen mellan olika tandgrupper och tandytor hos förskolebarn i Skaraborg?
Finns det skillnader i kariesutveckling mellan olika tandgrupper och tandytor från tre till sex års ålder hos förskolebarn i Skaraborg?

Teoretisk referensram

Föreliggande studie är en prospektiv longitudinell kvantitativ studie.

Metod: Databearbetning

Data från insamlade frågeformulär och kliniska data kommer att bearbetas i statistikprogrammet SPSS. Data kommer att analyseras med deskriptiv och analytisk statistik.
Deskription med medelvärden, standardavvikelser, median och quartiler kommer att beräknas. Analys för att undersöka eventuella skillnader mellan grupper planeras att ske med ANOVA och Student´s t-test. Signifikansnivå läggs till p<0.05.

Referenser

Alm A, Wendt LK, Koch G. Dental treatment of the primary dentition in 7-12 year-old Swedish children in relation to caries experience at 6 years of age. Swedish Dental Journal 2004;28(2):61-6.
Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Prevalence of approximal caries in posterior teeth in 15-year-old Swedish teenagers in relation to their caries experience at 3 years of age. Caries Research 2007;41(5):392-8.
Alm A. On dental caries and caries-related factors in children and teenagers. Swedish Dental Journal Suppl 2008;(195):7-63, 1p preceding table of contents.
Beigthon D, Brailsford S, Samaranayae L , Brown J P et al.
A multi-country comparison of caries-associated microflora in demographically
diverse children. Community Dental Health 2004;21:96-101.
Hansson B O, Ericson D. Karies – sjukdom och hål. Stockholm: Gothia, 2003.
Kramer AC. Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa. En rapport från Mjölktandsprojektet i Skaraborg. FoU-centrum Primärvården och Folktandvården i Skaraborg. Rapport 2009:4.
Mejàre I, Stenlund H, Julihn A, Larsson I, Permert L Influence of approximal caries in primary molars on caries rate for the mesial surface of the first permanent molar in swedish children from 6 to 12 years of age. Caries Research 2001 May-Jun;35(3):178-85.
Pine C, Adair P, Petersen P et al. Developing explantory models of health
inequalities in childhood dental caries. Community Dental Health 2004a;21:86-95.
Pine C , Adair P, Nicoll A et al. International comparison of health inequalities in
childhood dental caries. Community Dental Health 2004b;21:124-130.
Petersen, P E. The World Oral Health Report 2003: Continuous improvement of
oral health in the 21st Century – the approach of the WHO Global Oral Health
Programme. Community Dentistry and Oral Epidemiology 2003;31(Suppl 1), 3-
24.
Raadal M, Strand GV, Amarante EC, Kvale G. Relationship between caries prevalence at 5 years of age and dental anxiety at 10.European Journal of Paediatric Dentistry 2002 Mar;3(1):22-6.
Skeie MS, Raadal M, Strand GV, Espelid I. The relationship between caries in the primary dentition at 5 years of age and permanent dentition at 10 years of age - a longitudinal study. International Journal of Paediatric Dentistry 2006 May;16(3):152-60.
Skeie M.S., Raadal M., Strand G. V., Espelid I. Caries in primary teeth at 5 and 10 years of age: a longitudinal study. European Journal of Paediatric Dentistry 2004;4:194-202.
Socialstyrelsen. Tandhälsan hos barn och ungdomar 1985-2005. Stockholm:
Socialstyrelsen, 2006.
Sundqvist R, Larsson E, Nyberg A, Fällström M et al. En första rapport från studie av karies hos 3-åringar. En första rapport från studie av karies hos 3-åringar. Tandläkartidningen
2006; 98:68-72.
WHO (2009a) Tillgänglig via www.whocollab.od.mah.se/index html (091230).
WHO (2009b) Oral health information system. Tillgänglig via www.WHO.int.com (2009-12-28).