1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Antidepressive Cognitive Style. CBT-oriented therapy from a systemic perspective

Sammanfattning av projektet

Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män. Skillnaderna utgör ett hinder för jämställdhet, och det ger olika förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden [1]. Ofta föreligger samtidigt såväl psykisk som somatisk sjukdom och problem av psykosocial karaktär [2]. Psykosocial stress är ett område som inte låtit sig definieras och avgränsas, istället framstår den som ett begrepp som måste specificeras i relation till situationer och skeenden i ett givet sammanhang. De grundläggande problemen anses ha samband med familjen [3]. Familjen är ett av livets starkaste kraftfält [4,5]. Genom en systemisk kartläggning kan man få en bild av ångesten i familjen. Tecken på hög ångest i familjen är alkoholism, våld, psykisk sjukdom och liknande[6]. Beroende, framför allt interpersonellt beroende, beskrivs ofta som karakteristiskt för deprimerade patienter. Enligt Beck finns det skillnader i kognitiv stil (sociotropi-autonomi)mellan kvinnor och män, och en vuxen anknytning kan ibland relateras till depression [7]. Kunskapssammanställningar från SBU visar att det finns evidens för flera behandlingsformer vad gäller ångest, depression och smärta, men att utfallsmåttet återgång i arbete saknas vid psykiska diagnoser [2]. Studier visar goda resultat för KBT, IPT och psykosocial rådgivning vid depression [8,9]. Gruppbehandling anses vara ett godkänt alternativ till individuell behandling [2], och det finns starka argument för undervisning vid psykisk ohälsa [10, 11]. Huvudsyftet med denna modell är att hjälpa gruppdeltagarna att lära sig kombinera kognitiv hållning med en systemisk syn [12] som ökar överblickbarheten, känslan av sammanhang och förståelsen för helheten samt för den egna rollen i olika situationer. En välintegrerad, kognitiv-systemisk, rehabiliteringsdialog, både i grupp och individuellt, har inte utvärderats tidigare. Studien blir experimentell och syftar till att undersöka om de psykopedagogiska insatserna kan påverka graden av depression och arbetsförmågan.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Mental Health

The state wherein the person is well adjusted.

Psychotherapy, Brief

Any form of psychotherapy designed to produce therapeutic change within a minimal amount of time, generally not more than 20 sessions.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2010-11-30

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Det har visat sig att primärvården har svårigheter att tillgodose den stora efterfrågan på vård av personer med psykisk ohälsa, smärta och andra stressrelaterade besvär, och av denna anledning tillförs nu extra resurser i form av en rehabiliteringsgaranti[2]för att hjälpa de sjukskrivna att finna en ny väg tillbaka till ett aktivt och meningsfullt liv.
Kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Kunskaper om orsaker till detta och åtgärder för att minska kvinnors ohälsa är otillräckligt [13]. Nyare forskning visar att personer som är sjukskrivna för värk i rygg, axlar eller nacke och som samtidigt lider av en hög psykosocial stress blir sällan bättre av enbart medicinsk rehabilitering, och den psykosociala stressen behöver också behandlas om patienten ska kunna rehabiliteras [14]. Flera av de förhållanden som i den vetenskapliga litteraturen visat sig kunna leda till stress handlar om störningar i människans relationer, och de grundläggande problemen anses ha samband med familjen [3]. Familjens särdrag överförs från en generation till nästa både i form av genetiskt och socialt arv [15]. Studier har visat att KASAM-begreppet rymmer två av varandra oberoende dimensioner, nämligen social förståelse och engagemang som handlar om nära relationer, och olustkänslor och inre spänning. Den fortsatta forskningen bör rikta sig på mekanismer som kan ligga bakom sambandet mellan KASAM och hälsa [16]. Det finns få randomiserade studier om olika interventioner för att främja återgång i arbete, för sjukskrivna med psykisk ohälsa, och dessa studier har i allmänhet metodologiska problem som innebär att man ännu inte kan dra säkra slutsatser om deras effektivitet. Sammantaget pekar de dock på att återgång i arbete sannolikt kan främjas genom tidiga och relativt enkla åtgärder [2]. Det finns en större medvetenhet om vikten med att kombinera olika terapimetoder [17]. Terapi- särskilt vid depressionsbehandling handlar idag mycket mer om utbildning. Deprimerade människor gör ibland sådant som gör dem ännu mer deprimerade eftersom ingen någonsin har lärt dem att göra på något annat sätt [18]. Psykopedagogiska insatser är ett kostnadseffektivt inslag i behandlingen och statliga myndigheter har valt att initiera forskning kring sådana områden som inte är belysta tidigare för att sedan sprida ut kunskapen i landet [10]. Kognitiv terapi är ett eklektiskt förhållningssätt med ett rikt utbud av tekniska interventioner, ett sätt att förmedla kunskapen [19], men kunskapen om människans helhet måste sökas i hennes existens och handlingar [4]. Systemiskt tänkande [20] kan här fylla en viktig lucka genom att den betonar människors resurser och möjligheter att skapa nya konstruktiva sammanhang och medför ett mer aktivt deltagande rehabiliteringen.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om detta interventionsprogram, som bygger på en KBT-inriktad, systemisk rehabiliteringsdialog, har behandlingseffekt när det gäller att minska depressionen och öka arbetsförmågan hos kvinnor med psykisk ohälsa och smärta. Det skulle också kunna vara intressant att se om inlärning och utveckling av "antidepressiv kognitiv stil" kan skapa förutsättningar för deltagarna att få högre KASAM-poäng, dvs. en bättre känsla av sammanhang.

Referenser

1.RFV 2001:5. Kvinnor, män och sjukfrånvaro. Om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering
2.Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta, SKL, 2008
3.Whärborg P. Stress och den nya hälsan, s 60-77; Natur och kultur, 2002.
4.Sjönell G. Mattsson B. Jaktlund E Hellman S. "Guldkorn från C-E Rudebeck penna", 2007
5.McWhinney I. R. The Family in Health and Disease; Familjemedicin, s. 229; A Textbook of Family Medicine, Second Edition, Oxford University Press, 2007
6.Bengtsson K & Morén H. I. Läkarroll i förändring, s.269-285; Studentlitteratur, 2004
7.Behandling av depressionssjukdomar-en systematisk litteraturöversikt, s.126;SBU-1, 2004
8.Dowrick C & al Problemsolving treatment and psychoeducation for depression; BMJ 2000
9.Miranda & Munoz; Intervention for minor depression in primary care; PM vol 56,1994
10.Enligt professor M Gerle, vetenskaplig rådgivare för Socialstyrelsen, Göteborg 2008
11.Dalgard OS. An educational programme for coping with depression: a randomized controlled trial [Article in Norwegian] Tidsskr Nor Laegeforen. 2004 Dec 2;124(23):3043-6
12.O'Connor, J. and McDermott, I., The art of systems thinking : London, 1997
13.Vision Västra Götalandsregionen - Det goda livet, 2005.
14.Kaiser P-O; Health and Rehabilitation in a Psychosocial Context. Avhandling, 2007
15.Hunskår, S. Allmänmedicin, s 720; Studentlitteratur, 2007.
16.Kallenberg K & Larsson G, Människans hälsa, 2002, s 96.
17.Beck A. Intervju med M Agerberg, Läkartidningen 18-19, 2005.
18.Bloomfield H & McWilliams P; Fri från depression, s 132. W&W 1996.
19.Freeman A. et al; Kognitiv psykoterapi i klinisk tillämpning s 22; PilgrimPress, 1994
20.Flodmark, C-E; Studieöversikt över medicinskt orienterad familjeterapi; Läkartidninge, nr 1-2, 2001, Volym 98.
21.Kugelberg E. Systemteori i klinisk praktik; Kropp och själ, s 189, 194; Läkardagarna i Örebro, 1996
22.Att rita en familjekarta; Landstinget i Kronoberg, projekt: www.det-goda-livet.nu
23.Zigmond AS, Snaith; The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand. 1983 Jun;67(6):361-70.Links
24.Svanborg, P. & Åsberg, M. (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based om the comprehensive psyckopathological rating
scale. ACTA Psychiatrica Scandinavia, 89(1), 21–28
25.Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, s 227.
26.Nilsson B, Holmgren L, Stegmayr B, Westman G. Sense of coherence-stability over time and relation to health, disease and psychosocial changes in a general population:
A longitudinal study. Scand J Public Health. 2003; 31(4): 297