personkort Stefan Lange, Bakteriologiska laboratoriet

Basuppgifter

namn:
Stefan Lange
arbetsplats:
Bakteriologiska laboratoriet
yrkestitel:
läkare
e-post

Arbete

arbetsplats:
Bakteriologiska laboratoriet
telefon:
031 - 342 46 75
arbetsgivarkategori:
Universitet/Högskola
adress:
Guldhedsgatan 10
postadress:
413 46 Göteborg
land:

CV

Doctoral Thesis (2)

  1. Göteborg: Göteborgs Universitet; 2005. ISBN 91-628-6648-6.

Article - Review (8)

  1. Edebo L, Haamer J, Hu Y J, Lange S, Li X.
    Lakartidningen 1993:90(34):2764-7.
  2. Göransson Leif, Lange Stefan, Lönnroth Ivar.
    Pigs News and Information 1995
    Web of Science® citations 49
  3. Witte W, Jorsal SE, Roth FX, Kirchgesser M, Göransson Leif, Lange Stefan, Pedersen KB.
    Pig news and information 2000:21
  4. Hanson L A, Lönnroth I, Lange S, Bjersing J, Dahlgren U I.
    Nutr Rev. 2000:58(2):S31-7.
  5. Hanner Per, Jennische Eva, Lange Stefan, Lönnroth Ivar, Wahlström B.
    Svensk ÖNH-tidskrift 2001:1
  6. Hanson Lars-Åke, Zaman Shakila, Werner Bengt, Håversen Liliana, Motas Cecilia, Mosei Magda, Mattsby-Baltzer Inger, Lange Stefan, Banasaz Morai, Mitvedt Tore, Norin Erik, Silferdal Sven-Arne.
    Nestle Nutrition Workshop Series Pediatric Program 2008:61
  7. Jennische Eva, Hanson Lars-Åke, Hansson Hans-Arne, Johansson Ewa, Lönnroth Ivar, Lange Stefan.
    Old Heborn University Seminar Monograph 22, ISBN3-923022-26-3, June 26-29, 2009 2009

Article - Peer reviewed scientific (99)

  1. Holmgren J, Lange S, Lindholm L, Lönnroth C, Lönnroth I.
    Exp Cell Res. 1977:108(1):31-9.
  2. Lönnroth I, Holmgren J, Lange S.
    Med Biol. 1977:55(3):126-9.
  3. Lange S, Hydén H.
    Scand J Haematol 1977:18(3):244-8.
  4. Boeryd B, Nilsson T, Lindholm L, Lange S, Hallgren B, Ställberg G.
    Eur J Immunol. 1978:8(9):678-80.
  5. Nygren H, Hansson H A, Lange S.
    Med Biol. 1979:57(3):187-91.
  6. Lönnroth I, Andrén B, Lange S, Martinsson K, Holmgren J.
    Infect Immun. 1979:24(3):900-5.
  7. Lange S, Hansson H A, Molin S O, Nygren H.
    Infect Immun. 1979:23(3):743-50.
  8. Ljungström I, Holmgren J, Huldt G, Lange S, Svennerholm A M.
    Scand J Infect Dis Suppl 1980:79-81.
  9. Ljungström I, Holmgren J, Huldt G, Lange S, Svennerholm A M.
    Infect Immun. 1980:30(3):734-40.
  10. Svennerholm A M, Lange S, Holmgren J.
    Infect Immun. 1980:30(2):337-41.
  11. Lange S, Gunnarsson H, Larsson P, Nygren H.
    Acta Pathol Microbiol Scand B 1981:89(2):63-6.
  12. FEMS Microbiology Letters 1982:15:239-242.
  13. Lange S, Lönnroth I.
    Infect Immun. 1982:35(2):391-5.
  14. Lange S, Hansson H A, Lönnroth I.
    Acta Pathol Microbiol Immunol Scand B 1983:91(4):215-20.
  15. Lönnroth I, Lange S.
    Acta Pathol Microbiol Immunol Scand B 1983:91(6):395-400.
  16. Lönnroth I, Hansson H.-A, Lange S.
    Acta path microbiol et immunol Scand Sect B 1984:92:53-60.
  17. Lange S, Lönnroth I.
    FEMS Microbiology Letters 1984:24:165-168.
  18. Hansson H A, Lange S, Lönnroth I, Rozell B, Tinberg H.
    Acta Pathol Microbiol Immunol Scand B 1984:92(2):93-9.
  19. Hansson H A, Lange S, Lönnroth I.
    Acta Pathol Microbiol Immunol Scand A 1984:92(1):15-21.
  20. Lönnroth I, Lange S, Hansson H A.
    Int Arch Allergy Appl Immunol. 1984:74(3):226-31.
  21. Lange S, Lönnroth I, Nygren H.
    Int Arch Allergy Appl Immunol. 1984:74(3):221-5.
  22. Lange S, Lönnroth I, Palm A, Hydén H.
    Biochem Biophys Res Commun. 1985:130(3):1032-6.
  23. Lange S, Lönnroth I, Palm A, Hydén H.
    Pflugers Arch. 1987:410(6):648-51.
  24. Lange S, Lönnroth I, Skadhauge E.
    Pflugers Arch. 1987:409(3):328-32.
  25. Lönnroth I, Lange S, Skadhauge E.
    Comp Biochem Physiol A Comp Physiol 1988:90(4):611-7.
  26. Lönnroth I, Martinsson K, Lange S.
    Zentralblatt Veterinarmedizin Reihe B 1988:35(8):628-35.
  27. Edebo L, Lange S, Li X P, Allenmark S.
    APMIS 1988:96(11):1029-35.
  28. Edebo L, Lange S, Li X P, Allenmark S, Lindgren K, Thompson R.
    APMIS 1988:96(11):1036-42.
  29. Rapallino M V, Cupello A, Lange S, Lönnroth I, Hydén H.
    Int J Neurosci. 1989:46(3-4):93-5.
  30. Torres J, Jennische E, Lange S, Lönnroth I.
    Gut 1990:31(7):781-5.
    Web of Science® citations 32
  31. Bremell T, Lange S, Svensson L, Jennische E, Gröndahl K, Carlsten H, Tarkowski A.
    Arthritis Rheum. 1990:33(11):1739-44.
    Web of Science® citations 70
  32. Torres J, Jennische E, Lange S, Lönnroth I.
    Gut 1991:32(7):791-5.
    Web of Science® citations 14
  33. Bremell T, Lange S, Yacoub A, Rydén C, Tarkowski A.
    Infect Immun. 1991:59(8):2615-23.
    Web of Science® citations 114
  34. Josefsson E, Carlsten H, Lange S, Tarkowski A.
    Int Arch Allergy Appl Immunol. 1991:95(1):58-63.
    Web of Science® citations 5
  35. Nilsson L A, Lange S, Lönnroth I.
    J Parasitol. 1992:78(6):1055-8.
    Web of Science® citations 7
  36. Göransson L, Martinsson K, Lange S, Lönnroth I.
    Zentralblatt Veterinarmedizin Reihe B 1993:40(7):478-84.
  37. Torres J, Lönroth I, Lange S, Camorlinga-Ponce M, González-Arroyo S, Muñoz O.
    Arch Med Res. 1993:24(1):7-11.
  38. Lange S, Martinsson K, Lönnroth I, Göransson L.
    Zentralblatt Veterinarmedizin Reihe B 1993:40(2):113-8.
  39. Lange S, Lönnroth I, Martinsson K.
    Br Poult Sci. 1994:35(4):615-20.
    Web of Science® citations 9
  40. Scand J Gastroenterol. 1994:29(1):38-46.
    Web of Science® citations 39
  41. Bremell T, Lange S, Holmdahl R, Rydén C, Hansson G K, Tarkowski A.
    Infect Immun. 1994:62(6):2334-44.
    Web of Science® citations 40
  42. Johansson E, Lönnroth I, Lange S, Jonson I, Jennische E, Lönnroth C.
    J Biol Chem. 1995:270(35):20615-20.
    Web of Science® citations 49
  43. Dig Dis Sci. 1995:40(12):2623-9.
    Web of Science® citations 5
  44. APMIS 1996:104(11):823-33.
    Web of Science® citations 30
  45. Johansson Ewa, Jennische Eva, Lange Stefan, Lönnroth Ivar.
    Gut 1997:41
    Web of Science® citations 21
  46. J Pharm Pharmacol. 1997:49(11):1109-13.
    Web of Science® citations 5
  47. Johansson E, Lange S, Lönnroth I.
    Biochim Biophys Acta 1997:1362(2-3):177-82.
    Web of Science® citations 25
  48. Cell Tissue Res. 1999:296(3):607-17.
    Web of Science® citations 19
  49. Björck Stellan, Bosaeus Ingvar, Jennische Eva, Lönnroth Ivar, Johansson Eva, Lange Stefan.
    Gut 2000:46
    Web of Science® citations 32
  50. Clin Nutr 2003:22(6):549-52.
    Web of Science® citations 9
  51. Eriksson A, Shafazand M, Jennische E, Lange S.
    Scand J Gastroenterol. 2003:38(10):1045-9.
    Web of Science® citations 10
  52. Rapallino M V, Cupello A, Lange S, Lönnroth I.
    Acta Physiol Scand. 2003:179(4):367-71.
    Web of Science® citations 2
  53. Finkel Y, Bjarnason I, Lindblad A, Lange S.
    Scand J Gastroenterol. 2004:39(1):87-8.
    Web of Science® citations 5
  54. FEBS Lett. 2004:561(1-3):122-6.
    Web of Science® citations 13
  55. Hanner P, Jennische E, Lange S, Lönnroth I, Wahlström B.
    Hear Res. 2004:190(1-2):31-6.
    Web of Science® citations 6
  56. Svensson K, Lange S, Lönnroth I, Widström A M, Hanson L A.
    Acta Paediatr. 2004:93(9):1228-31.
    Web of Science® citations 10
  57. Regul Pept. 2005:129(1-3):109-18.
    Web of Science® citations 4
  58. Dig Dis Sci. 2005:50(9):1729-33.
    Web of Science® citations 0
  59. Flach Carl-Fredrik, Eriksson Anders, Jennische Eva, Lange Stefan, Gunnerek Charina, Lönnroth Ivar.
    Inflamm Bowel Dis. 2006:12(9):837-42.
    Web of Science® citations 11
  60. Zaman Shakila, Mannan Jalil, Lange Stefan, Lönnroth Ivar, Hanson Lars-Åke.
    Acta paediatrica 2007:96
    Web of Science® citations 7
  61. Zaman Shakila, Mannan Javaria, Lange Stefan, Lönnroth Ivar, Hanson Lars-Ake.
    Acta Paediatr. 2007:96(11):1655-9.
    Web of Science® citations 7
  62. Eriksson Anders, Jennische Eva, Flach Carl-Fredrik, Jorge Alberto, Lange Stefan.
    Eur J Gastroenterol Hepatol 2008:20(4):290-6.
    Web of Science® citations 1
  63. Eriksson Anders, Jennische Eva, Flach Carl-Fredrik, Jorge Alberto, Lange Stefan.
    Eur J Gastroenterol Hepatol 2008:20(4):290-6.
    Web of Science® citations 1
  64. Jennische Eva, Bergström Tomas, Johansson Maria, Nyström Kristina, Tarkowski Andrej, Hansson Hans-Arne, Lange Stefan.
    Brain Res. 2008:1227:189-97.
    Web of Science® citations 6
  65. Pagoldh Maria, Eriksson Anders, Heimtun Erling, Kvifors Eva, Sternby Berit, Blomquist Lars, Lapidus Annika, Suhr Ole, Lange Stefan, Karlbom Urban, Nordström Daniel, Rettrup Björn.
    European journal of gastroenterology & hepatology 2008:20(11):1085-93.
    Web of Science® citations 2
  66. Hanner Per, Rask-Andersen Helge, Lange Stefan, Jennische Eva.
    Acta Laryngologica 2009:28
  67. Johansson Ewa, Lönnroth Ivar, Johnson Ingela, Lange Stefan, Jennische Eva.
    Journal of Immunological Methods 2009:15
  68. Johansson Ewa, Lönnroth Ivar, Jonson Ingela, Lange Stefan, Jennische Eva.
    J Immunol Methods 2009:342(1-2):64-70.
    Web of Science® citations 2
  69. Guo J P, Verdrengh M, Tarkowski A, Lange S, Jennische E, Lorentzen J C, Harris R A.
    Genes Immun. 2009:10(3):227-36.
    Web of Science® citations 1
  70. Hanner Per, Rask-Andersen Helge, Lange Stefan, Jennische Eva.
    Acta Otolaryngol. 2010:130(2):223-7.
    Web of Science® citations 2
  71. K Marcin, Anäkkälä Nicola, Wang Wanzhong, Lange Stefan, Jonsson Ing-Marie, Tarkowski Andrej, Jin Tao.
    Scand J Infect Dis. 2010:42(5):351-8.
    Web of Science® citations 1
  72. Gillett Alan, Marta Monica, Jin Tao, Tuncel Jonatan, Leclerc Patrick, Nohra Rita, Lange Stefan, Holmdahl Rikard, Olsson Tomas, Harris Robert A, Jagodic Maja.
    J Immunol. 2010:185(1):442-50.
    Web of Science® citations 0

Book Chapter (8)

  1. Lönnroth, I, Lange, S, Holmgren, J.
    Phenothiazines and structurally related drugs - Basic and clinical studies. Amsterdam, Holland: Elsevier; 1980, pp 303-306.
  2. Ljungström I, Holmgren J, Huldt G, Lange Stefan, Svennerholm A-M.
    Trichinellosis Proceedings of the Fifth International Conference on Trichin ellosis. Chertsey, England: Reedbooks Ltd; 1981, pp 169-174.
  3. Edebo, L, Lange Stefan, Li X.P, Allenmark S, Jennische E.
    Mycotoxins and phycotoxins '88 : a collection of invited papers presented at the Seventh International IUPAC Symposium on Mycotoxins and Phycotoxins. Amsterdam,Holland: Engelska ix; 1989, pp 437-444. ISBN 0-444-88028-3.
  4. Lange Stefan, Andersson G.L, Jennische E, Lönnroth I, Li X.P, Edebo L.
    Toxic Marine Phytoplankton. New York, USA: Elsevier; 1989, pp 356-361. ISBN 0-444-01523-X.
  5. Lange Stefan, Jennische E, Fujiki H, Edebo L.
    Toxic Marine Phytoplankton. New York, USA: Elsevier; 1989, pp 362-367.
  6. Edebo L, Ahlström B, Allenmark S, Bertilsson M, Jennische E, Lange Stefan, Lindstedt M, Thompson R.A.
    Proc Roy Soc Chem no 7 ”Industrial applications of surfactants III”. Cambridge, England: Science Park,; 1992, pp 184-207.
  7. Edebo L, Edebo A, Haamer J, Lange Stefan.
    Mycotoxins and Phycotoxins - Developments in Chemistry, Toxicology and Food Safety. Alaken, USA: Fort Collins; 1998, pp 529 - 545. ISBN 1-880293-09-9.
  8. Hanson LÅ, Zaman S, ANCA Roseanu A, Mosei M, Håversen L, Hhn-Zorici M, Amu S, Ashraf R, Lönnroth I, Lange Stefan, Jalil F, Mota C, Mattsby-Baltzer I.
    Old Herborn University Seminar Monograph no 19 Defence mechanisms of the innate system. Herborn-Dill, Germany: Verlag wissenschaftlicher; 2006, pp 21-31. ISBN 3-923022-30-1.

Conference Paper - Other (1)

  1. Lange Stefan, Ek E.
    Antalya, Turkey: World Poultry Science Association, 10th European Symposium on Poultry Nutrition; 1995.

Article - Other scientific (11)

  1. Holmgren J, Lange S, Lönnroth I.
    Gastroent 1978:75:1103-1108.
  2. Rev Infect Dis. 1984:6(6):880-1.
  3. Haamer J, Andersson P.-O, Lange S, Li X.P, Edebo, L.
    Effects of transplantation and reimmersion of mussels Mytilus Edulis Linnaeus, 1728, on their content of okadaic acid 1990:9:109-112.
  4. Haamer J, Andersson P.-O, Lindahl O, Lange S, Li X.P, Edebo L.
    Journal of Shellfish Research 1990:9:103-108.
  5. Edebo L, Haamer J, Lange S, Li X.P.
    Internat d ´Oceanographic Medicale 1991:172-175.
  6. Lange Stefan, Göransson L.
    Feed Mix 2000:8:39-41.
  7. Acta Otolaryngol. 2003:123(6):779-80.
    Web of Science® citations 2
  8. Eriksson Anders, Shafazand Morteza, Jennische Eva, Lönnroth Ivar, Lange Stefan.
    Inflamm Bowel Dis. 2003:9(6):398-400.
    Web of Science® citations 5
  9. Kanalen 2009:1
    Web of Science® citations 23
  10. Kanalen 2009:1
    Web of Science® citations 23

Accepterade men ännu ej publicerade publikationer

Johansson E, Lange S, Jennische E. Proteomic analysis of rat liver reveals up-regulation of Glutathione S-transferase Mu after stimulation of Antisecretory Factor usin wheat Specially processed Cereals (SPC®). Submitted

Mohamed Al-Olama1,2, AnnaCarin Wallgren1, Bengt Andersson1, Kliment Gatzinsky2, Ragnar Hultborn3, Eva Jennische1, Alex Karlsson-Parra1, Stefan Lange1*, and Hans–Arne Hansson1*. The Peptide AF-16 Decreases the High Interstitial Fluid Pressure and Facilitates Drug Distribution in Solid Tumors

Arbetsgivare Anställningsgrad BörjadeSlutade
Övrigt - Övrigt Show info
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin -
Institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi

100% 1974 1990
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för laboratoriemedicin, Avdelningen för klinisk immunologi [1991 - 2005]
100% 1991 2005
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi [2006 - ] Show info
Jag har uteslutande varit anställd vid Sahgrenska Akademin samt vid Göteborgs sjukvårdsförvaltning sedan 1974. Jag har långa perioder gått på en kombinationstjänst såsom överläkare/professor, och därmed samtidigt haft både en kommunal och statlig arbetsgivare. Jag avser att gå i pension 2015.

100% 2006

Pedagogisk verksamhet:
Grundutbildning:Sedan -74 har jag deltagit aktivt i undervisningen av studenter (fr.a läkare, odontologer, laboratorieassistenter). Undervisningsmomenten har omfattat katedrala föreläsningar, laborativa övningar, handledning av gruppundervisning och avslutningsvis såväl muntlig som skriftlig examination.
Kursledarskap: Sedan -91. är jag kursledare för klinisk laboratoriemedicin (bakteriologi och virologi) på KIUP.
FoU-kurser: Sedan -80 har jag deltagit i ett stort antal av fakulteten anordnade forskarutbildnings-kurser, mest frekvent i den av prof. L-Å Hanson årligen återkommande: ”Slemhinneimmunitet”.
Övrigt: Jag föreläsare i fakultetens läkemedelsprogram
Handledarskap för medicinska avhandlingr, avslutade: Jag har deltagit som forskarhandledare för:
1. Javier Torres som disputerade vid Institutionen för Medicinsk Mikrobiologi 1990. Jag är medförfattare på samtliga arbeten.
2.Ewa Johanssons avhandling. Johansson disputerade 1998, och jag är medförfattare på samtliga arbeten. Johanssons avhandling blev av Medicinska Fakulteten i Göteborg framröstad som årets bästa avhandling 1998.
Handledarskap för medicinska avhandlingr, pågående:
1. Jag är biträdande handledare för spec.läk. Morteza Schafazand, beräknad avhandling färdig 2006/07 (86, 88, ms. 3 submitted, ms. 5)
2. Jag är biträdande handledare för spec.läk. Erling Tunheim, beräknad avhandling färdig 2007/08.
3. Jag är starkt engagerad i tillkomsten av Carl-Fredrik Flachs avhandling (92, ms 2, submitted).
4. Jag är starkt engagerad i tillkomsten av Malin Kims avhandling (ms 1, submitted).
5. Jag är starkt engagerad i tillkomsten av Edvard Abels avhandling (ms 4, submitted).
Övrig vetenskaplig handledning: Beträffande 20p/10p-arbeten har jag handlett:
1. Anna Laurenius (20P)
2. Mattias Bosaeus (20P)
3. Jakob Nilsson (10P)
Populärvetenskapliga framställningar: Överanvändning av antibiotika inom djurhållning och humanmedicin utgör ett ständigt växande hot mot folkhälsan. Jag har sedan 1986 vid upprepade tillfällen föreläst i dessa frågor för livsmedelsproducenter, hushållningssällskap och konsumentorganisationer.

Jag har deltagit i TV( TV 1 aktuellt, samt TV 2 västnytt) samt i debattprogram i radio (P1), och vid tre tillfällen i radioprogrammet ”Lantbruksnytt” (P1) och informerat om antibiotikafrågan..

Jag har varit inbjuden föreläsare till internationella, vetenskapliga möten företrädesvis när det gäller problem med antibiotikatillsatser i djurfoder (Bangkok -93, Prag -96). Mest hedrande i detta sammanhang var World Poultry Science Association, 10th European Symposium on Poultry Nutrition, Turkiet 1995.

Klinisk portfölj: Jag erhöll specialistkompetens i ämnet ”Klinisk Bakteriologi” 1981-03-19. Jag har deltagit i accrediteringsarbetet gällande bakteriologiska laboratoriet, Sahlgrenska sjukhuset. Jag har sedan 1984 även arbetat aktivt med tuberkulos/MOTT-diagnostiken.

Administration: Jag har vid upprepade tillfällen vikarierat såsom institutionschef för min tidigare chef, professor Lars Edebo. Efter Edebos pensionering upprätthöll jag denna tjänst under en längre, sammanhängande period tills min nuvarande chef, professor Tomas Bergström tillträdde.

Jag har vid upprepade tillfällen även vikariet för verksamhetschefen Peter Larsson. Således har jag god inblick i de administrativa rutinerna beträffande såväl den statliga som den kommunala sidan av verksamheten i den laboratoriemedicinska specialiteten.

Industrikontakter och patent: Sedan 1978 har jag samarbetet med Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR). Samarbetet var- och är-, mycket målmedvetet inriktat på att framställa foder utan tillsats av antibiotika. Vi var först på världsmarknaden med ett sådant foder 1988 (Nya Tidens Foder). Tillverkningsprocessen av ett dylikt är en tämligen komplicerad process, som vi därför patentskyddade. Detta foder har följts upp av ett flertal liknande. Vårat arbete har även lett fram till av vi har kunnat konstruera s.k. "Medicated Foods" för människa. Vi var först inom EU att få vårt functional food klassat som "Medicated Food".

Totalt så är jag medförfattatare till fyra patent (SE 0509027; PCT/SE99/02340; SE 9804393-8; SE 9502936-9) som rör antibiotikafria foder till djur samt medicated food till människa. Vi har även på marknaden en elektrolytsammansättning som skall användas som peroral vätske-ersättning för djur som har drabbats av diarrésjukdom (Protect, saluförs av Lactamin AB).
Hösten 2004 har prof. Åke Bruce, Livsmedelsverket, planerat ett heldags-seminarium som skall belysa vår forskning. Detta seminarium skall finna plats på IVA, Stockholm.

1. Noor Jamal/Ewa Johansson. Induction of Antisecretory Factor in rat can be measured by ELISA. Examensarbete 180 hp, våren 2009.

4. Jessica Lundqvist . The influence of SPC on AF-induction and results in slaughterchicken production., Examensarbete 30 hp D-nivå, Swedish University of Agricultural Sciences, department of Animal Nutrition and management, Uppsala 2010, handledare: Klas Elwinger.

5. Johanna Westberg. Different protein expression in rat jejunum after induction of Antisecretory Factor. Program in biomedical Laboratory Science, 180 hp. Bachelor thesis in biomedical laboratory science, spring semester 2010. Handledare

Information om den sökande
Namn: Stefan Lange, pers.nr. 48 05 18 - 0397
Adress: Nedre Fogelbergsgatan 9
411 28 Göteborg
Tel = fax = 031 - 774 15 17

Nuvarande institutionsanknytning: Institutionen för Klinisk Mikrobiologi, Guldhedsgatan 10, 413 46 Göteborg
Tel = fax = int+46 - 31 - 342 46 75
E-post: stefan.lange@microbio.gu.se

Nuvarande tjänst:Universitetslektor/överläkare med tillsvidareanställning på Bakteriologiska Laboratoriet, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, fr.o.m. 1993-04-01.

Forskarexamina samt år:Påbörjade medicinska studier i Göteborg 1968.
Med. kand. 1969-12-31.
Läkarexamen 1973-06-19.
Läkarlegitimation 1977-08-08.
Medicine doktorsexamen 1979-05-31.
Docent i medicinsk mikrobiologi 1980.
Specialistkompetens i klinisk bakteriologi 1981-03-19.
Avdelningsläkare på Bakteriologiska Laboratoriet Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 1983.
Docent i medicinsk mikrobiologi 1980,

Tidigare bedömning vid akademiska tjänster:
a. Professuren i Klinisk Mikrobiologi vid Universitetet i
Linköping, utlåtande av professorena Edebo, Forsgren,
Kronvall 1989-08-08.
b. MFR-forskningstjänst ” Magtarmkanalens fysiologi och
patofysiologi”, utlåtande av professorerna Tagesson och
Johansson 1992-03-10/11.
c. Högskolelektor i mikrobiologi vid Göteborgs Universitet,
utlåtande av professor Per-Anders Mårdh, 1992-11-06.

Egen forskningsprofil, bakgrund och disputation: Jag påbörjade mina doktorandstudier januari -74 efter avslutad AT-tjänstgöring i Vänersborg. Den forskargrupp jag anslöt mig till var redan väl etablerad (Örjan Ouchterlony, Jan Holmgren, Ivar Lönnroth, Leif Lindholm, Ann-Marie Svennerholm). Jag tilldelades uppgiften att utveckla djurmodeller i vilka vi skulle studera den immunomodulerande effekten av koleratoxin (CT). Arbetet i denna grupp resulterade för min del i ett flertal artiklar (1-11, 13, 15-17). Av dessa har 2 arbeten varit av stor vikt för mitt fortsatta arbete; (6) kartlägger grundligt nyttan av att kunna använda möss som försöksdjur för att studera enterotoxisk diarré. Med detta arbete som grund kunde vi studera den inhiberande effekten av chlorpromazin på CT-inducerad diarre hos möss (3). Under doktorandtiden startade jag samarbete med olika personer på histologiska institutionen härstädes. Detta förde med sig att jag alltsedan har försökt tillämpa histologisk teknik för att belysa centrala frågor i diarré - tarmforskningen (10,13,15).

Mellantid: Efter disputationen maj -79 lämnade jag koleragruppen. Jag arbetade då delvis med serologiska metoder, samt att hitta kliniska tillämpningar på DIG-ELISA metoden. Detta gav upphov till arbetena 19, 20, 21, 22, 23. Jag fortsatte även arbetet med diarréforskning, och fokuserade ansträngningarna på att försöka hitta det ämne/eller den cell i det immunologiska systemet som förmedlade resistens mot CT-inducerad sekretion i möss. Sammanfattningsvis kunde jag icke finna något samband mellan produktionen av kända immunparametrar mot CT och resistensen mot CT-inducerad sekretion när jag använde mig av dessa försöksuppställningar.

Nuvarande forskning: Jag förevisade dessa negativa resultat för Ivar Lönnroth, och vi började -80 ett samarbete för att försöka kartlägga de ämnen/reaktioner som förmedlade resistens mot CT-inducerad sekretion. Vi fann initialt att den resistenta musen (dvs. CT-immuniserade) även var resistent (desensiterad, refraktär) mot CT-inducerad ökning av cykliskt AMP (24). Närvaro av galla potentierade effekten av CT, och koncentrationen av vissa gallsyror var essentiell för att CT skulle kunna binda in till tarmepitelcellerna (25, 29). Projektet breddades med att vi utvecklade modeller in vivo för studier av Cl.difficile toxin A och E.coli ST (27, 28). Jag utarbetade en råttmodell för studier av toxininducerad sekretion (26). Vi immuniserade nu möss/råttor med CT eller med B-subenhet och bestämde anti-CT-immunoglobuliner i serum/galla och anti-CT-producerande celler i tarmens lamina propria. Samtidigt bestämde vi i dessa djur CT-inducerad aktivering av cykliskt AMP/adenylatcyclas och resistens mot CT-inducerad sekretion i slyngor. Vi fann ingen korrelation mellan resistens mot CT-inducerad sekretion och immunparametrarna, men väl mellan resistensen och det desensiterade cykliskt AMP/adenylatcyclaset (30, 31, 32, 33, 35). I dessa arbeten visades att CT binder in till tarmens epitelceller på samma sätt i det resistenta djuret som i det känsliga. Således finns i denna djurmodell inget experimentellt bevis för att det specifika IgA-anti-CT i tarmen hindrar CT-molekylen från att binda in till epitelcellerna. Resultaten pekar mot att det är epitelcellernas reaktivitet på det internaliserade CT som skiljer sig mellan det resistenta djuret och kontrolldjuret. Detta fenomen finns i detalj redovisat i arbete 69. Vi påbörjade nu överföringsförsök mellan råttor för att försöka bestämma de substanser, som förmedlar resistens mot CT. I korthet gick försöken ut på att vi immuniserade råttor peroralt med CT, för att sedan överföra extrakt från dessa immuna djur till icke immuna djur (= recipienter). I recipienterna testades så resistensen mot CT-inducerad sekretion. Vi fann i hypofysen hos de immuniserade råttorna hög koncentration av ett ämne som inhibiterade sekretionen hos recipienterna. Detta ämne kallade vi "Anti- Sekretorisk Faktor", ASF (37).

ASF karakteriserades kemiskt, och befanns vara ett hormonlikt protein med en molekylvikt på 60.000. ASF binder med lektin-lik affinitet till agaros, men dissocierar i en gradient av α-methyl-D-glykosid (37, 44). Induktion av ASF kan göras ej endast med enterotoxiner, men även med lösningar av socker och aminosyror (46). De olika ASF -proteinerna har samma mol.vikt (60.000), men skiljer sig beträffande isoelektrisk punkt (varierar mellan 4.5-9.3). Höga koncentrationer av ASF återfinns både i galla och i bröstmjölk (43, 48). Effekten av ASF i gris är påtaglig (45), vi har påvisat ett direkt samband mellan frekvensen av neonataldiarre och nivån av ASF i suggans mjölk (48). Fältförsöken i gris har dokumenterats i arbete 61, 65 och 72. Vi har även påvisat höga koncentrationer av ASF i ägg (67).I människa har vi påvisat hur ASF varierar i relation till diarresjukdom (63).

ASF har ej någon påvisbar effekt in vitro på gristarm studerat medelst Ussingteknik (abstract no. 19). ASF inhiberar däremot transporten in vitro av GABA genom nervmembran c:a 100 gånger mer effektivt än den mycket potenta drogen, met-5-enkephalin (41, 47, 87). Dessa effekter av ASF på nervmembran har nu följts upp av mer avancerad elektrofysiologisk teknik (ms 1, submitted). Medelst denna teknik har vu kunnat visa att det föreligger ett klart samband mellan en förändrad nercellsreaktivitet i hippocampus och tarmens motståndskraft mot toxisk påverkan. ASF har visat sig vara av central betydelse i vad som vanligen beskrivs som "brain-gut axis".

Sedan starten med sekveneringsarbete november -91 har vi med hjälp av molekylärbiologisk teknik lyckats sekvenera peptidsekvensen i ASF, och påvisat unika sekvenser (70, 78). Vi har framställt monoklonala antikroppar mot gris-ASF, och vi har påvisat en DNA-sekvens kodande för ASF i ett cDNA-bibliotek (grishypofys) som vi själva framställt. Arbete pågår med att utveckla enkla bestämningsmetoder för ASF, typ ELISA, RIA, Western blot

Vi har även kunnat isolera det korta fragment (8 aminosyror) av ASF-peptidkedjan som är tillräckligt för att utlösa antisekretorisk aktivitet (76). Rått-modellen användes för att belysa de vävnadsdestruerande effekterna av Cl. difficile-toxin, och i dessa fösök har vi kunnat påvisa att ASF även motverkar vissa inflammatoriska effekter av Cl. difficile toxin A (53, 54, 75). Genom att kombinera metoderna immunhistokemi med in situ-hybridisering, har vi lyckats påvisa förekomst/förmåga att syntetisera ASF i ett flertal vävnader i såväl gris som människa (79, 81). Vi har använt våra kunskaper på gris/råtta/mus/kyckling för att utveckla ett s.k. ”functional food” för människa som mildrar/motverkar de kliniska symptom som utlöses av ulcerös colit och Mb. Crohn. (79, 83, 84, 85, 86, 88, 91). Vi har även erhållit mycket goda kliniska effekter med vårt medicated food på sjukdomarna Mb. Meniere (90, 93) samt på klinisk/subklinisk mastit (94). Beträffande mastit arbetas det nu mycket intensivt med att föra ut konceptet internationellt, speciellt i U-länder, då vi har indikationer på att en utläkning av mastit skulle kunna minska överföringen av HIV från moder till det ammande barnet. Detta skulle i så fall bli en mycket billig profylax att införa.

Genom att använda azo-färgämnet Evans blue har vi experimentellt kunnat påvisa hur tarmslemhinnans (tunntarm och colon) permeabilitet både i normaltillståndet och under påverkan av droger/toxiner/inflammation förändras (66, 71). Det är av stor vikt att notera att ASF tycks förhindra CT-utlöst ökning av kapillärpermeabiliteten i tunntarmen (77).

Råttmodellen användes som ett komplement till kemiska metoder för att bestämma nivån av okadasyra i blåmusslor (50, 51, 55, 56, 60, 64). Dessa försök visar att okadasyra ger upphov till snabba och karakteristiska förändringar i såväl tunntarmens mukosa som i colon (abstract no. 22, 26, 27). ASF inhiberar okadasyrautlöst sekretion, dock utan att påverka de morfologiska förändringarna. Studiet av okasdasyrans effekt på tarmslehinnan in vivo kan skapa bättre modeller för förståelse av mekanismerna för diarreogena stimuli i tarmen. Effekten av okadasyra liksom vissa andra stimuli har stora likheter med den histologiska bilden vid vissa inflammatoriska tarmsjukdomar.

Jag har deltagit i Andrej Tarkowskis grupp med att utveckla en mus/råttmodell för infektiös artrit (57, 58, 59, 68).

När det gäller aktuell forskning bearbetar vi nu frågeställningaen om hur våra kliniska resultat skall relateras till olika genetiska parametrar. I första hand använder vi oss av kvatitativ PCR och microarrayteknik (Affymetrix). Vi har avslutat två studier där vi har undersökt tarm-mucosan från koleratoxinbehandlade råttor, och i dessa arbeten tillåter metoden analys av 6500- resp. 7306 genuttryck (92, ms. 2 submitted). Det pågende arbetet utgöres av en analys av samtliga 46000 humana genuttryck. Vi har för denna studie valt sex patienter som lider av sjukdomen ulcerös colit, och jamför dessa med sex matchade kontroller.

8. Orn P. Specialdiet med cerealier lindrar vid inflammatorisk tarmsjukdom. Läkartidningen, 96:22:2757-2760, 1999. (citering av forskningsresultat från Lange, S., and Lönnroth, I)

Resursperson

Handledare

målgrupp och kostnad:
Medicinskt utbildade personer med inställningen att skriva ett avhandlingsarbete.
Kostnaden för att genomföra detta arbete varierar starkt från person till person.
inriktning/beskrivning:
Kan handleda i medicinska frågeställningar inom såväl klinik som preklinisk forskning
Informationen är tillförlitlig | uppdaterad: 2012-01-10 av Stefan Lange |

Personkort för Stefan Lange, från FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg
http://www.fou.nu/is/foualvsborg/user/html/178