Document number : 4021
Created by: Lars Jacobsson, 2008-04-21
Last revised by: Lars Jacobsson, 2010-03-04
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Engelsk titel
Radioimmunotherapy with the alpha-emitter Astatine-211Sammanfattning av projektet
Strålning används sedan länge med stor framgång för att behandla tumörer som man kunnat lokalisera i kroppen med olika bildgivande tekniker. Detta görs vid s.k. extern strålbehandling, där strålning alstras i en accelerator och riktas mot tumörerna. I detta projekt beskrivs en metod för s.k. intern strålbehandling d v s en behandling som bygger på att ett radioaktivt ämne injiceras. Syftet är att kunna strålbehandla små, osynliga tumörer i kroppen, som inte är åtkomliga med konventionell strålbehandling. Som målsökande molekyler används antikroppar, en typ av protein, som är framtagna för att fastna enbart på cancercellerna. Detta är möjligt genom att det på ytan av cancerceller ofta finns speciella molekyler som nästan inte alls finns på friska celler. Genom samarbeten med olika forskningsinstitut i USA har vi fått tillgång till flera av de bästa antikropparna som finns för äggstockscancer och prostatacancer.
Till en antikropp kan man med kemiska metoder koppla en radionuklid, d v s en atom som kommer att utsända strålning. Samlingsnamnet för behandling med målsökande antikroppar tillsammans med radionuklider är Radio-Immuno-Terapi eller RIT. Metoden har prövats i ca 30 år, men har inte förrän de senaste 2-3 åren fått sitt verkliga kliniska genombrott.
Nästan all forskning och klinisk utveckling inom RIT har hittills gällt radionuklider som skickar ut elektroner. Dessa har en ganska lång räckvidd i kroppen, ofta längre än 1 mm. Detta gör att den strålningsenergi som skickas ut från radionukliden på cellytan, bara till en väldigt liten del absorberas i cellen, eftersom en cell bara är ca 0,015 mm stor. Just den cellen får alltså en mycket låg stråldos och blir nästan opåverkad. I stora tumörer kommer cellerna att bestrålas från granncellerna och kan på det sättet få en högre stråldos. I tumörer som är mindre än ca 1 mm är dock elektronernas långa räckvidd ett stort problem.
Som ett alternativ till de hittills använda radionukliderna har vi därför under mer än 10 års tid prövat alfa-strålande radionuklider som har en extremt kort räckvidd på strålningen. Alfa-partiklar har en räckvidd på ca 70 mikrometer, motsvarande ett fåtal celler. På denna sträcka avlämnar den ca 500 gånger mer energi än vad en elektron gör. Det räcker därför med bara ca 5-10 alfapartiklar för att döda en cancercell, jämfört med flera tusen när det gäller elektroner. Om man använder alfastrålande radionuklider till RIT får man alltså två stora fördelar; (1) det räcker med ca 50 radioaktiva atomer på cellytan för att döda cancercellen; (2) strålningens extremt korta räckvidd gör att även mycket små tumörer, s.k. mikrometastaser kan bestrålas effektivt.
Det finns endast ett mycket litet antal alfastrålande radionuklider som kan komma ifråga, eftersom halveringstiden är kritisk. Astat-211 anses allmänt som den bästa, med 7 timmars halveringstid. Vi har i Göteborg, som ett av tre centra i världen, tillgång till denna alfastrålare. Tillgången till astat-211 i världen är mycket begränsad p g a den korta halveringstiden och för att den bara kan produceras i speciella cyklotroner. Vi har genom ett mångårigt samarbete med PET- och Cyklotroncentret i Köpenhamn, som har denna typ av cyklotron, fått regelbundna leveranser av astat-211 för vår forskning.
I djurförsök har vi visat att astat-211 kopplat till en antikropp kan bota cancer. Resultaten har varit så positiva att vi nu gått vidare och har prövat metoden på patienter. I början av 2008 avslutades en s.k. fas I prövning. Detta är världens andra kliniska prövning med astat-211, och den allra första där man prövar astat-211 mot äggstockscancer. Vi har använt oss av olika bildtagningsmetoder för att bedöma distributionen av astat-antikropp i patienterna. Dessutom har vi samlat in blodprover samt urin för att få än mer detaljerad information. Syftet har varit att beräkna stråldos till tumörer och frisk vävnad. Detta ligger sedan till grund för en bedömning av hur effektiv behandlingen är samt risken för eventuella biverkningar, i detta fall strålskador på friska organ.
Efter att fas I - prövningen utvärderats avser vi att starta en s.k. fas II studie där effekten av vår metod ska testas. Eftersom detta kräver fler patienter kommer en del av dessa att rekryteras i samarbete med Rigshospitalet i Köpenhamn. Vi hoppas även kunna gå vidare och utforska ytterligare möjligheter att erbjuda nya behandlingar med astat-211 mot spridd cancer. Vi inriktar oss framför allt på prostatacancer, men metoden kommer även att prövas på tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer och leukemi.
Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Academic Dissertations
- Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.
- Radioimmunotherapy
- Radiotherapy where cytotoxic radionuclides are linked to antibodies in order to deliver toxins directly to tumor targets. Therapy with targeted radiation rather than antibody-targeted toxins (IMMUNOTOXINS) has the advantage that adjacent tumor cells, which lack the appropriate antigenic determinants, can be destroyed by radiation cross-fire. Radioimmunotherapy is sometimes called targeted radiotherapy, but this latter term can also refer to radionuclides linked to non-immune molecules (see RADIOTHERAPY).
- Radiation Oncology
- A subspecialty of medical oncology and radiology concerned with the radiotherapy of cancer.
- Medical Oncology
- A subspecialty of internal medicine concerned with the study of neoplasms.
- Radiology
- A specialty concerned with the use of x-ray and other forms of radiant energy in the diagnosis and treatment of disease.
- Neoplasms
- New abnormal growth of tissue. Malignant neoplasms show a greater degree of anaplasia and have the properties of invasion and metastasis, compared to benign neoplasms.