Document number : 351
Created by: Ronny Gunnarsson, 2005-09-29
Last revised by: Ronny Gunnarsson, 2011-12-19
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Sammanfattning av projektet
Blodpropp i benens vener ger ofta symptom som gör att läkaren misstänker blodpropp i benet. Diagnosen är emellertid inte alltid lätt. Vid blodpropp i lungan (lungemboli) är symptomen ofta betydligt mer diffusa. Vid vilka symptom bör man på en vårdcentral misstänka lungemboli? När skall D-dimer tas på vårdcentral?
Det hävdas att vid misstanke på lungemboli skall patienten remitteras för akut utredning. Frågan är vad som är misstanke. Detta är inte svart-vitt utan en fallande gråskala. Det är självklart att remittera patienter med en stark misstanke på lungemboli. Hur gör man om misstanken bara är svag? Hur svag skall misstanken vara för att man skall avstå från akut remiss? Det är ju inte meningsfullt att akut remittera alla opåverkade patienter som hostat en dag. Finns utrymme för att använda D-dimer i detta gränsland?
Det finns flera studier som beskriver D-dimer. Problemet är att D-dimer då utvärderas mot andra test, exempelvis flebografi, som gold standard. Frågan är om gold standard egentligen beskriver sanningen? Går sanningen att fånga? En SBU-rapport från 2002 säger att vid normal flebografi och normal lungarteriografi betraktas högt d-dimer per definition som falskt positiv. Samtidigt sägs att de som har falskt positiv d-dimer i 17% senare utvecklar underbenstrombos jämfört med 2,4% hos de med normal d-dimer. Detta antyder att patienter med "falskt positiv" d-dimer ändå har en tromboembolisk kärlsjukdom trots normal röntgen. Vem har rätt - D-dimer eller röntgen?
Projektidén är att ta D-dimer på alla över en viss ålder (65 år?) som kommer till vårdcentral för läkarbesök. På ett studieprotokoll noteras eventuell förekomst av symptom som kan tänkas finnas vid lungemboli (hosta, andfåddhet, feber, trötthet, bröstsmärtor, etc) samt vissa undersöknings- statusfynd.
Man får då D-dimer dels på patienter som saknar symptom vanliga vid lungemboli och dels på patienter som har sådana symptom. Ganska många patienter behöver undersökas (400?) varför flera vårdcentraler bör samarbeta.
Tanken är sedan att utvärdera användbarheten av testet utan att jämföra med en gold standard (eftersom en sådan kanske inte finns). Man jämför testutfallet mellan de som har respektive saknar ett symptom (eller en kombination av symptom). Jämförelsen görs dels med logistisk regression (ger samband på gruppnivå) och dels med etiologic predictive value (EPV, beskriver användbarheten av testet när man har en enskild patient framför sig).
Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Venous Thrombosis
- The formation or presence of a blood clot (THROMBUS) within a vein.
- Pulmonary Embolism
- Blocking of the PULMONARY ARTERY or one of its branches by an EMBOLUS.
- Laboratory Techniques and Procedures
- Methods, procedures, and tests performed in the laboratory with an intended application to the diagnosis of disease or understanding of physiological functioning. The techniques include examination of microbiological, cytological, chemical, and biochemical specimens, normal and pathological.
- Predictive Value of Tests
- In screening and diagnostic tests, the probability that a person with a positive test is a true positive (i.e., has the disease), is referred to as the predictive value of a positive test; whereas, the predictive value of a negative test is the probability that the person with a negative test does not have the disease. Predictive value is related to the sensitivity and specificity of the test.