1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Syfte och mål: Att undersöka om kvinnor som söker för ansträngningsinkontinens på en öppenvårdsmottagning skiljer sig från dem som väljer att delta i ett forskningsprojekt för att utvärdera ett Internetbaserat behandlingsprogram för ansträngningsinkontinens (1). Jag hoppas kunna besvara frågan om de kvinnor som väljer forskningsprogrammet på nätet skiljer sig från kvinnorna som söker via mottagningen gällandes parametrar som: ålder, utbildningsnivå, datorvana, grad av besvär, upplevelse av skam samt tidigare upplevelse av att söka vård inom den ordinarie sjukvården för sitt urinläckage. Metod: Enkätundersökning. Jämförelse av två grupper av patienter

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Urinary Incontinence, Stress

Involuntary discharge of URINE as a result of physical activities that increase abdominal pressure on the URINARY BLADDER without detrusor contraction or overdistended bladder. The subtypes are classified by the degree of leakage, descent and opening of the bladder neck and URETHRA without bladder contraction, and sphincter deficiency.

Internet

A loose confederation of computer communication networks around the world. The networks that make up the Internet are connected through several backbone networks. The Internet grew out of the US Government ARPAnet project and was designed to facilitate information exchange.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-10-15

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-11-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-06-07

Kommentar från projektledaren

Om man vill se resultatdelen i detalj vv hör av dig för wordformat

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Urininkontinens är ett stort problem för många kvinnor [1]. Mellan 9-15 % av Sveriges vuxna kvinnliga befolkning har urininkontinens i någon form och svårighetsgrad [2]. Det finns olika typer av inkontinens. De vanligast förekommande är ansträngningsinkontinens, blandinkontinens samt trängningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens innebär läckage av mindre mängder urin och utlöses av ett plötsligt ökat tryck i buken, t.ex. vid lyft och hopp. En av förklaringarna till ansträngningsinkontinens är en försvagning av bäckenbotten. Besvären kan komma efter förlossning och är vanligare vid fetma och rökning. Trängningsinkontinens kännetecknas av ofrivilliga sammandragningar av blåsmuskeln som kan leda till svåra, plötsliga trängningar och ett plötsligt överrumplande behov att kissa. Mellan 20-50% av de drabbade personerna söker vård. 9 % av samtliga kvinnor i Sverige önskar behandling [2].

De olika inkontinensformerna har visats påverka livskvaliteten i olika utsträckning, där ansträngningsinkontinens inte ger lika mycket negativ påverkan som trängningsinkontinens [3]]. Vissa kvinnor lider av dessa besvär i det tysta, är rädda för att lukta illa och kan känna sig oroliga. Många kvinnor väljer att inte söka vård bland annat på grund av skamkänslor [4, 5].

Urininkontinens behandlas på olika sätt beroende på typ av inkontinens. Ansträngningsinkontinens behandlas i första hand med bäckenbottenträning, som leder till förbättring hos 60-70 % av kvinnorna. Vid utebliven effekt är operativ behandling möjlig. Trängningsinkontinens behandlas framförallt med blåsträning och blåsmuskelavslappnande läkemedel.

Urininkontinens är förknippat med stora kostnader för samhället. Hjälpmedelskostnaderna för urininkontinens är höga och utgjorde 1999 0,5 % av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten [6].

E-hälsa är ett växande fält. Människor söker allt mer hälsoinformation på Internet. Mellan år 2000 och 2010 ökade andelen av befolkningen som använder Internet för att söka information om hälsa från 15% till ca 55% [7], [8]. Drygt hälften, 55%, av alla Internetanvändare i Sverige har någon gång sökt information om hälsa på Internet, och 9% av alla Internetanvändare har hälsorelaterad aktivitet på nätet minst 1-3 gånger/vecka [8]. Ju sämre personer skattar sin hälsa desto mer aktiva är de att använda Internet för att söka hälsorelaterad information jämfört personer som skattar sin hälsa som mycket god [8]. Andra studier har visat att personer som vänder sig till Internet med sina hälsofrågor i högre utsträckning än genomsnittet är välutbildade kvinnor mellan 21 och 60 år [7, 9, 10], tillhör en hög socioekonomisk klass, har hög utbildningsnivå samt upplever sämre läkartillgänglighet [8, 11]. Skillnader har också setts mellan olika etniska grupper, t.ex. i USA där svarta och latinamerikaner ej sökt information om hälsa i lika stor utsträckning [12]. Möjligheten till att vara anonym, t.ex. kring frågor som upplevs känsliga eller pinsamma, har också visats vara skäl att individen vänder sig till nätet [11].

Senaste decenniet har Internet också börjat användas för behandling av olika åkommor, inklusive vanliga folksjukdomar som kronisk smärta, depression och tinnitus, med goda behandlingsresultat [13, 14]. Dessa behandlingsinterventioner har främst varit baserade på kognitiv beteendeterapi, KBT. Vad gäller Internetbaserade behandlingsprogram för urininkontinens har ännu ej några randomiserade kontrollerade studier publicerats, men ett nationellt forskningsprojekt för behandling av ansträngningsinkontinens, ”Utredning och behandling via Internet av urininkontinens hos kvinnor - utvärdering av ett KBT-baserat behandlingsprogram” [15], pågår.

Med tanke på den stora andelen kvinnor som besväras av urininkontinens, och på den betydande del av sjukvårdskostnaderna som orsakas av inkontinenshjälpmedel, är det angeläget att se om nya målgrupper för inkontinensbehandling kan nås. Blir fler kvinnor kontinenta minskar behovet av hjälpmedel med minskade kostnader som följd, förutsatt att interventionen är kostnadseffektiv. Därtill ska läggas vinsten för individen i form av ökad frihets- och självkänsla. Därför finns skäl att undersöka om nya grupper av kvinnor kan nås genom Internetbehandling, och om de skiljer sig från dem som söker på inkontinensmottagningar.

Vi har därför genomfört en delstudie till projektet ”Utredning och behandling via Internet av urininkontinens hos kvinnor - utvärdering av ett KBT-baserat behandlingsprogram” för att värdera vilka kvinnor som nås med Internetbaserad behandling, och hur de skiljer sig från kvinnor som söker inkontinensmottagningar. Når vi samma kvinna genom Internetbehandling som på en öppenvårdsmottagning? Kan kvinnor som söker på en öppenvårdsmottagning i framtiden tänka sig att genomgå Internetbaserad behandling för sin urininkontinens som en alternativ eller kompletterande behandlingsform?

Frågeställning / Hypoteser

Att utröna om och i så fall hur kvinnor som söker vård för urininkontinens på en öppenvårdsmottagning skiljer sig från kvinnor som väljer att delta i Internetstudien ”Utredning och behandling via Internet av urininkontinens hos kvinnor - utvärdering av ett KBT-baserat behandlingsprogram” detta gällandes upplevelse av livskvalitet, ålder samt utbildning.

Resultat

Resultat
Medelåldern bland kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna som valde att delta i studien var 62,4år (median 66, min 28 - max 90), och i Internetgruppen 49,5år (median 50, min 29 - max 70), kvinnor över 70 var exkluderade från Internetstudien. Efter korrigering med exklusion av alla över 70år i öppenvårdsmottagningsgruppen blev medelåldern 53,3år (median 54, min 28 - max 69). En signifikant åldersskillnad kvarstod, kvinnorna som hade sökt sig till Internetstudien var yngre än kvinnorna som hade sökt vård på öppenvårdsmottagningarna, (p 0,03).

Utbildningsnivån skiljde sig signifikant bland de två grupperna med högre utbildningsnivå i Internetgruppen, (p=0,001) (Tabell 1).

Tabell 1 Procentuell fördelning av kvinnornas utbildningsnivå

Vid jämförelse av totalpoäng i ICIQ-UI-SF (antal läckagetillfällen, allvarlighetsgrad samt påverkan av livskvalitet) skiljde sig grupperna ej åt. Internetgruppens medelvärde totalpoäng i ICIQ-UI-SF var 10,9 (SD 3,3) poäng av 20 möjliga att jämföra med 11,6 (SD 5,1; p=0,472) för kvinnorna i öppenvårdsmottagningsgruppen. Kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna upplevde att deras blåsproblem i större utsträckning gjorde att de kände sig nedstämda (p=0,01), begränsade deras sociala liv (p=0,02), påverkade deras förhållande med sin partner (p=0,02), samt generade dem (p=0,03). Känslan av oro och nervositet verkade efter Chi2-analys skilja mellan grupperna (p=0,001), men efter korrektion för confounders, utbildning och ålder, var skillnaden ej längre signifikant (p=0,2) Åldern är den viktigaste faktorn för upplevelsen av oro eller nervositet pga blåsproblem. Ju äldre man är, desto oroligare och nervösare är man pga sina blåsproblem. (Tabell 2-3).

Det förelåg inte någon signifikant skillnad mellan de två grupperna på vare sig frågan På det hela taget, i hur hög grad inverkar urinläckage på ditt normala, dagliga liv? (p=0,5), eller på frågan Totalt sett, hur mycket påverkas Ditt dagliga liv av Dina problem med blåsan?(p=0,3).

Tabell 2 Urval av frågor ur enkäten ICIQ-LUTS QoL. Angivna värden utgörs av andelar i procent.
p-värden och OR som mått för eventuella skillnader i upplevd besvärsgrad mellan de två
grupperna.
Frågor om livskvalitet ICIQ-LUTS QoL
InternetgruppÖppenvårdsmottagning
FrågaInte alls, LiteEn del, MycketInte alls, LiteEn del, Mycketp1OR2p2CI 95%
Påverkar Dina problem med blåsan ditt arbete eller dina normala dagliga aktiviteter utanför hemmet?58,241,846,453,60,3
Påverkar Dina problem med blåsan dina fysiska aktiviteter?45,584,535,764,30,2
Begränsar dina problem med blåsan ditt sociala liv?87,312,757,142,90,010,30,020,10-0,84
Känner du dig orolig eller nervös på grund av dina problem med blåsan87,312,760,739,30,0010,50,20,16-1,52
Känner du dig nedstämd på grund av dina problem med blåsan?
90
10
64,3
35,7
0,001
0,2
0,01
0,07-0,69

Aldrig, IblandOfta, AlltidAldrig, IblandOfta, Alltid
Hur ofta känner du att du blir generad över dina problem med blåsan?72,727,350500,020,30,030,13-0,92
1 p-värde efter jämförelse av de två grupperna, innan korrektion för confounders.
2OR med Internetgrupp som referensgrupp samt p-värde efter korrektion för confounders i form av
ålder och utbildningsnivå.

Tabell 3 Påverkan av förhållande med partner. Angivna värden utgörs av andelar i procent.
p-värden och OR som mått för eventuella skillnader i upplevd besvärsgrad mellan de två grupperna.
Andelen som inte har en partner har inte inkluderats då analysen har utförts. De procentsatser som
beräkningar gjorts utifrån utgår endast från kvinnor med partner.

1 p-värde efter jämförelse av de två grupperna innan korrektion för confounders
2OR med Internetgrupp som referensgrupp samt p-värde efter korrektion för confounders i form av
ålder och utbildningsnivå

De två grupperna jämfördes gällandes tidigare kontakt med sjukvården för sina inkontinensproblem. Det fanns en tendens till att fler inom Internetgruppen hade sökt annan vård tidigare, 58% jämfört med 39%, men denna skillnad var icke signifikant, (p=0,07).

Internetåtkomst var en förutsättning för deltagande i Internetbehandlingsstudien. Av de kvinnor som ingick i den studien hade nästan samtliga (99%) använt Internet i hemmet och knappt 3/4 (71%) på arbetet. I öppenvårdsmottagningsgruppen var motsvarande siffror 74 respektive 36%. Denna skillnad mellan grupperna var vid Chi2-analys signifikant, men efter korrektion för confounders, utbildning och ålder, kvarstod ej längre signifikansen (p=0,108, p=0,2) (Tabell 8). Vid confounderkorrektion enbart för ålder fanns det ingen skillnad gällandes Internetanvändande i vare sig hemmet (OR 8,7, p=0.09) eller i arbetet (OR 2,0 p=0,3). Vid korrektion för enbart utbildningsnivå kvarstod ej skillnaderna mellan Internetanvändandet i arbetet (OR 2,0 p=0,2) men dock i hemmet (OR 26,6 p=0,03).

Tabell 4 Internetanvändning
Internetanvändning i hemmet och arbetet de senaste 3månaderna
FrågaGruppJa (%)Nej (%)pOR1P195% CI
I HemmetInternet99,10,90,0017,70,1080,64-94,36
Öppenvård71,428,6
På arbetetInternet74260,0012,20,20,70-6,47
Öppenvård3664
1OR samt p-värde efter korrektion för confounders i form av
ålder och utbildningsnivå

Knappt hälften av kvinnorna i Öppenvårdsmottagningsgruppen kunde tänka sig att genomgå behandling för inkontinens via ett Internetbaserat behandlingsprogram. En person hade inte svarat på frågan och en person skrev Vet ej som ett eget svarsalternativ (Figur1).

Figur 1 Inställning till Internetbaserat behandlingsprogram bland öppenvårdspatienter.

Diskussion

Resultatet i studien antyder att det finns skillnader i ålder, utbildningsnivå och vissa livskvalitetsfaktorer mellan kvinnor som söker för sin urininkontinens på öppenvårdsmottagning jämfört med kvinnor som önskar delta i en forskningsstudie för behandling av inkontinens med behandlingsprogram via Internet. Kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna var äldre, hade en lägre utbildningsnivå, kände sig oftare generade på grund av sina blåsproblem samt upplevde en större negativ inverkan på sitt sociala liv och sin partnerrelation.

Resultaten är dock förenade med osäkerhet av flera olika skäl. Grupperna har olika storlek, rekrytering har skett på olika sätt, bortfallet skiljer sig mellan grupperna liksom diagnoserna. Med tanke på det stora bortfallet i mottagningsgruppen och att subgruppsanalys av ansträngningsinkontinens ej kunnat ske, går det ej att dra några säkra slutsatser om gruppernas sammansättning, likheter och olikheter. Tidigare forskning och det som framkommit i denna studie har några gemensamma drag, att kvinnorna som sökte på nätet skiljer sig signifikant gällandes utbildningsnivå samt ålder [8, 18]. Kvinnor som vänder sig till Internet i hälsofrågor är yngre och mer välutbildade.

En skev åldersfördelning uppstod i studien då ingen åldersgräns sattes för kvinnorna som rekryterades via öppenvårdsmottagningarna. Detta kompenserades för genom logistisk regressionsanalys för ålder men resultaten bör ändå tolkas med försiktighet med tanke på gruppens storlek och sammansättning. Vidare förelåg selektionsbias då samma inklusionskriterier inte gällde för båda grupperna. Att be personalen på öppenvårdsmottagningarna inkludera enbart de kvinnor som uppfyllde samma inklusionskriterier som Internetstudiens skulle medföra ett icke obetydligt merarbete, och inklusionen skulle ta betydligt längre tid. Med syftet att maximera eventuellt deltagande, valde vi därför att erbjuda samtliga kvinnor som kom till öppenvårdsmottagningarna oavsett inkontinenstyp att fylla i enkäterna. Målet var att få in så många enkäter att subgruppsanalys för ansträngningsinkontinens skulle kunna utföras, men tyvärr blev detta inte möjligt då endast 6 av deltagande kvinnor hade ren ansträngningsinkontinens.

Enkätstudier är ofta förenade med stort bortfall. I denna studie återsändes 28 av 100 utskickade enkäter. Cirka 30 stycken enkäter delades aldrig ut. Vad det gäller resterande bortfall kan vi inte uttala oss om på vilken nivå detta har skett.

Kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna upplevde sina besvär som mer generande. Tidigare studier har visat det omvända förhållandet, att kvinnor i högre utsträckning söker sig till Internet p.g.a. hälsoproblem som anses genanta[19]. Kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna angav en större påverkan av sitt sociala liv och sin partnerrelation på grund av blåsproblemen. Vid en första Chi 2 analys av upplevelsen av oro och nervositet på grund av blåsproblem verkade det finnas en skillnad mellan grupperna. Efter korrektion för confounders visade sig dock denna skillnad bestå av en skev åldersfördelning mellan grupperna, ju äldre man var, desto mer benägen var man att oroa sig och känna sig nervös på grund av sina blåsproblem.
En större andel angav även att de känner sig nedstämda p.g.a. sina problem med blåsan. Trots detta kunde ingen skillnad ses på totalscore ICIQ-UI SF poäng. Denna score speglar antalet läckagetillfällen, allvarlighetsgraden samt den totala upplevelsen av livspåverkan. Analys av totala påverkan av livskvaliteten visade inte heller på några skillnader.

Vid värdering av ovan nämnda påvisade skillnader mellan grupperna bör begrundas att skillnaderna skulle kunna spegla det faktum att kvinnorna på öppenvårdsmottagningarna även har andra typer av inkontinens. Tidigare studier har visat att kvinnor med trängningsinkontinens upplever en större inverkan på livskvalitet [2, 3]. Skillnaderna kan också reflektera förhållandet att tendensen att vända sig till sjukvården för hjälp ökar med problemens svårighetsgrad[20, 21].

Nästan hälften av dem som sökt vård på en öppenvårdsmottagning kan tänka sig att genomgå Internetbehandling. Detta stödjer tanken att Internetbehandling för urininkontinens i framtiden kan tänkas utgöra ett alternativ eller komplement till sedvanlig behandling under förutsättning att ett Internetbaserat behandlingsprogram ger ett positivt resultat. Om gruppen yngre och välutbildade kvinnor tidigare söker behandlingshjälp för ansträngningsinkontinens kan detta spara kostnader för inkontinenshjälpmedel och öka den individuella friheten.

Sammanfattningsvis fann vi tendenser till att man genom öppenvårdsmottagningarna och Internetstudien nådde olika målgrupper med skillnader framförallt i ålder och utbildningsnivå. Detta speglar troligen skillnaderna i förhållningssätt till Internet samt skillnader i den sociala situationen vid olika tidpunkter i livet

Referenser

[1]Nationella folkhälsoenkäten Sf. Andel som har besvär av inkontinens i olika åldersgrupper, 18-84 år, 2004.: Statens folkhälsoinstitut 2004.
[2]Rentzhog L. Behandling av urininkontinens. SBU 2000.
[3]Schimpf MO, Patel M, O'Sullivan DM, Tulikangas PK. Difference in quality of life in women with urge urinary incontinence compared to women with stress urinary incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct. 2009 Jul;20(7):781-6.
[4]Kinchen KS, Burgio K, Diokno AC, Fultz NH, Bump R, Obenchain R. Factors Associated with Women's Decisions to Seek Treatment for Urinary Incontinence. Journal of Women's Health (15409996). 2003;12(7):687.
[5]Diokno AC, Sand PK, Macdiarmid S, Shah R, Armstrong RB. Perceptions and behaviours of women with bladder control problems. Fam Pract. 2006 October 1, 2006;23(5):568-77.
[6]Samuelsson E ML, Milsom I. Incontinence aids in Sweden: users and costs. BJU Int. 2001;Dec 2001;88(9):893-898.
[7]Fox SJ, S. The Social Life of Health Information
Americans' pursuit of health takes place within a widening network of both online and offline sources: California HealthCare Foundation; 2009 June 2009.
[8]Findahl O. Svenskarna och Internet 2010: SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur); 2010
Report No.: ISBN: 978-91-978952-1-.
[9]Cotten SR, Gupta SS. Characteristics of online and offline health information seekers and factors that discriminate between them. Social science & medicine (1982). 2004 Nov;59(9):1795-806.
[10]Mo PK, Malik SH, Coulson NS. Gender differences in computer-mediated communication: a systematic literature review of online health-related support groups. Patient education and counseling. 2009 Apr;75(1):16-24.
[11]Umefjord G. Internet consultation in medicine
Studies of a text-based Ask the doctor service. Umeå: Umeå University; 2006.
[12]Chisolm DJ. Does Online Health Information Seeking Act Like a Health Behavior: A Test of the Behavioral Model. Telemed J E Health. 2010 Feb 16.
[13]Andersson G, Carlbring P, Caldo V. Kognitiv beteendeterapi via internet-en behandlingsform för framtiden? Svensk förening för psykisk hälsa. 2006(1):50-8.
[14]Cuijpers P, van Straten A, Andersson G. Internet-administered cognitive behavior therapy for health problems: a systematic review. Journal of Behavioral Medicine. 2008;31(2):169-77.
[15]Samuelsson E. Web-based Management of Female Stress Urinary Incontinence. 2009 [cited FAS-dnr 2008-0952; Available from: http://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01032265?term=Web-based+management+of+female+stress+urinary+incontinence&rank=1
[16]Abrams P AK, Gardener N, Donovan J. The International Consultation on Incontinence Modular Questionnaire: www.iciq.net. The Journal of Urology. 2006;175,1036-1066 March 2006.
[17]Klovning A, Avery K, Sandvik H, Hunskaar S. Comparison of two questionnaires for assessing the severity of urinary incontinence: The ICIQ-UI SF versus the incontinence severity index. Neurourol Urodyn. 2009;28(5):411-5.
[18]Lorence D, Park H. Study of education disparities and health information seeking behavior. Cyberpsychol Behav. 2007 Feb;10(1):149-51.
[19]Umefjord G, Petersson G, Hamberg K. Reasons for consulting a doctor on the Internet: Web survey of users of an Ask the Doctor service. J Med Internet Res. 2003 Oct 22;5(4):e26.
[20]Shaw C, Das Gupta R, Williams KS, Assassa RP, McGrother C. A survey of help-seeking and treatment provision in women with stress urinary incontinence. BJU Int. 2006 Apr;97(4):752-7.
[21]Shaw C. A review of the psychosocial predictors of help-seeking behaviour and impact on quality of life in people with urinary incontinence. J Clin Nurs. 2001 Jan;10(1):15-24.