1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Personer som drabbats av hjärnskada kan få kvarstående funktionsnedsättningar som förändrar motorisk kontroll, syn, högre intellektuell funktion och personlighet. Förändringarna kan medföra oförmåga att köra bil på ett säkert sätt.
Förlust av körkort efter hjärnskada påverkar autonomi och självkänsla. Hantering av körkortsfrågan är viktig i rehabiliteringsprogrammet. Patientansvarig läkare är skyldig att ta ställning till om personen uppfyller medicinska krav för fortsatt körkortsinnehav.
För ett säkert ställningstagande utförs ett antal tester efter en systematisk modell, med praktisk körbedömning som kompletterande test.
Praktiska körbedömning utförs via en trafikskola med trafikpedagog i bil med dubbelkommando. Bedömning av praktisk bilkörning utförs av arbetsterapeut som medföljer i bilen under testtillfället, och bedöms enligt instrumentet P-Drive. November 2006 kompletterades vår kliniska körbedömning med instrumentet Useful Field och View (UFOV).
UFOV mäter förmågan att visuellt uppmärksamma föremål. Utifrån testet sammanställs en riskprofil i skala 1- 6, från låg till mycket hög risk avseende förmåga utifrån exponeringstid till delad och selektiv uppmärksamhet.
Instrumentet, som är nytt i Sverige, saknar tester och jämförelser med svenska instrument och körförhållanden. Syfte med studien är att undersöka om resultaten från UFOV kan förutsäga utfallet av en körkorts medicinsk utredning.
Om det visar sej att det finns en överensstämmelse mellan utfallet i UFOV och praktiska körtestet, kan vi selektera personer där praktisk körbedömning behövs.
För att besvara frågeställningen genomförs en prospektiv valideringsstudie av UFOV.
Konsekutivt inkluderas 55 personer för att studera eventuell samstämmighet i bedömning av körkortslämplighet mellan sedvanlig testförfarande, UFOV och P-Drive.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Therapeutic Human Experimentation

Human experimentation that is intended to benefit the subjects on whom it is performed.

Brain Damage, Chronic

A condition characterized by long-standing brain dysfunction or damage, usually of three months duration or longer. Potential etiologies include BRAIN INFARCTION; certain NEURODEGENERATIVE DISORDERS; CRANIOCEREBRAL TRAUMA; ANOXIA, BRAIN; ENCEPHALITIS; certain NEUROTOXICITY SYNDROMES; metabolic disorders (see BRAIN DISEASES, METABOLIC); and other conditions.

Brain Diseases

Pathologic conditions affecting the BRAIN, which is composed of the intracranial components of the CENTRAL NERVOUS SYSTEM. This includes (but is not limited to) the CEREBRAL CORTEX; intracranial white matter; BASAL GANGLIA; THALAMUS; HYPOTHALAMUS; BRAIN STEM; and CEREBELLUM.

Central Nervous System Diseases

Diseases of any component of the brain (including the cerebral hemispheres, diencephalon, brain stem, and cerebellum) or the spinal cord.

Motor Activity

The physical activity of a human or an animal as a behavioral phenomenon.

Reaction Time

The time from the onset of a stimulus until a response is observed.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-05-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-09-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Personer som drabbas av hjärnskada kan få kvarstående funktionsnedsättning som förändrar motorisk kontroll, syn, högre intellektuell funktion och personlighet. Dessa förändringar kan medföra oförmåga att köra bil på ett säkert sätt (1). Ett flertal riskfaktorer för trafikolyckor hos äldre personer har framkommit vid studier. Nedsatt synförmåga (2,3,4), bristande uppmärksamhet och sänkt processhastighet (4,5), demensrelaterad kognitiv nedsättning (6,7,8), nedsatt fysisk förmåga (9,10,11), och annan nedsatt förmåga relaterad till diabetes sjukdom, cardiovaskulär sjukdom eller bieffekt till medicinering mot annan sjukdom (10,12, 13, 14). Äldre bilförare är överrepresenterade i bilolyckor per körda mil(15,16) och dör eller skadas oftare svårt i samband med trafikolyckor (17,18). Äldre skadade i trafiken behöver dessutom längre sjukhusvistelse vilket blir kostsamt (19).

Patientansvarig läkare är skyldig att ta ställning till om personen uppfyller medicinska krav för fortsatt körkortsinnehav (20). Trots detta värderas inte körkortslämplighet rutinmässigt. En studie påvisade att 60% av de som råkade ut för en traumatisk hjärnskada återupptog sin bilkörning, men att 63% av dessa ej fått värdering av reell körkortslämplighet (21). Nationella riktlinjer hur detta skall utföras finns ej upprättade i dagsläget, vilket skapar osäkerhet kring hur tillförlitlig värdering ska ske. Förlust av körkort efter hjärnskada påverkar autonomi och självkänsla. Hantering av körkortsfrågan är viktig i rehabiliteringsprogrammet (22).

På dagrehabavdelningen vid geriatriska kliniken i Örnsköldsvik utförs kvalificerade medicinska bedömningar av körförmåga och lämplighet för körkortsinnehav. Dessa bedömningar utförs på personer där det finns anledning att ifrågasätta medicinsk lämplighet till fortsatt körkortsinnehav. Personen träffar ett team bestående av arbetsterapeut, läkare och sjukgymnast. Ett antal tester utförs i syfte att värdera medicinsk förutsättning för vidare körkortsinnehav. Som komplement till övriga tester infördes november 2006 instrumentet Useful Field of View (UFOV)(23). Detta instrument i PC-version har börjat användas i Sverige i samband med bedömning av körkortslämplighet, och mäter exponeringstid av synintryck, delad och selektiv uppmärksamhet, vilket är mycket viktiga funktioner i samband med bilkörning (23). Instrumentet som är relativt nytt i Sverige, saknar validering och jämförelser med svenska instrument och körförhållanden.

Ett flertal tidigare studier har utförts i andra länder.
- En studie med 1910 deltagare i ålder 55 -96 år med intakt syn, visade efter justering utifrån antal körda mil att deltagare över 78 år hade en 2,11 gånger ökad risk för olycksinblandning.
TMT-B resultat > 147sek gav 2,01 gånger ökad risk och UFOV deltest 2 >353 millisekund gav 2,02 gånger större risk för olycksinblandning (24).
- En kohortstudie med 294 deltagare i ålder 55 – 87 år, visade att förare med minst 40% sänkning av UFOV hade 2 gånger högre risk att råka ut för olycka under en tre årig uppföljningsperiod. Förare som körde färre än 7 dagar/ vecka hade 45 % lägre risk jämfört med de som körde dagligen (25).
- En metaanalys från 2005 (26) inkluderande 8 studier (alla med kontrollgrupp) visade fullständig överensstämmelse mellan studierna avseende hög riskkategori i UFOV och en högre inblandning i trafikolyckor, dåligt resultat från simulatortest och sämre praktiskt körresultat.
- Vid en annan studie (27) undersöktes 123 vuxna över 55 år, varav 91 kognitivt intakta och 32 personer med tidig Alzheimer. Ett praktiskt körprov utfördes och resultatet jämfördes med UFOVs resultat. Studien visar att individer med sänkt resultat av UFOV> 40 %, hade signifikant sämre praktisk körförmåga. Av de som hade en 40 % - sänkning av UFOV, klarade inte 82 % det praktiska körtestet. Samma studie visar att av de som klarade UFOV var det 86 % som även klarade ett praktiskt körprov.
- Vid en annan studie (28), undersöktes 136 personer varav 58 friska individer, 49 med lätt Alzheimer demens och 29 med måttlig demens. Denna studie visar samstämmigt resultat, dvs. sänkt UFOV resultat var signifikant relaterat till en sämre praktisk körförmåga.
- Ytterligare en studie (29) med 43 personer, 82 % män i ålder 61-91, där deltagarna hade minst en diagnos varav den vanligaste cerebrovasculär sjukdom, visar även denna studie signifikant negativ korrelation mellan UFOV och praktiskt körprov.

Det finns således ett flertal studier som påvisar samband mellan negativt resultat av UFOV, och ökad risk för inblandning i olyckor. Däremot finns ingen studie med jämförelse mellan UFOV´s resultat, och värdering av praktisk körförmåga med instrumentet P-Drive.

UFOV graderas från 1 – 6, där 1 står för mycket låg riskkategori därefter stegrad risk för inkompetent körförmåga till 6 som står för mycket hög riskkategori. När vi i november 2006 införde instrumentet UFOV, såg vi personer som utifrån sedvanlig testning fått godkänt för vidare körkortsinnehav hamna i högriskkategori. Senare praktisk körbedömning via trafikskola enligt P-Drive, visade att dessa personer inte klarade den praktiska körbedömningen. Med detta som grund vill vi se om det finns en samstämmighet, mellan resultaten från UFOV och praktiskt körtest. Att baserat på ovanstående använda UFOV som screeninginstrument avseende körkortslämplighet lockar, men ytterligare studier behövs för att nå specifika cut-off nivåer avseende UFOV.

Syfte

Syfte med föreliggande studie är att undersöka om resultat från UFOV kan selektera vilka individer som behöver utföra praktisk körtest.

Frågeställning / Hypoteser

Frågeställning/hypoteser
- Kan UFOV selektera personer (med låg riskkategori) som ej behöver
praktiskt körprov?
- Kan UFOV selektera personer (med hög riskkategori) ej lämpade för fortsatt körkortsinnehav?

Metod: Databearbetning

Analys
Detta är en beskrivande studie av förhållandet mellan UFOV och P-Drive, med avseende på riskidentifiering. Statistisk bearbetning genomförs i samarbete med statistiker på FoU centrum. Med önskad 80% power bör 55 personer inkluderas för att nå a=0,05.

Diskussion

Förväntat resultat
Vi tror att personer i riskkategori 1-2 i UFOV kommer att klara praktiskt körtest godkänt. De personer som hamnar i riskategori 3-4 i UFOV kommer med tveksamhet att klara körtestet. Slutligen personer som hamnar i riskkategori 5-6 förväntar vi oss bli underkända i det praktisk körtestet. Skulle vi finna hållbar validering av detta, kan man tänka sej att UFOV kan användas som screeninginstrument inom t ex Primärvården. Instrumentet är förhållandevis lätt att administrera och tar kort tid att genomföra. Detta ledande till förbättrad kvaliteé och ökad utredningskapacitet. De personer som efter screening, visats sej behöva ytterligare värdering, får lättare tillgänglighet till praktiskt körtest. Genom att hitta rätt grupp som behöver praktisk körvärdering kan resurserna användas mera effektivt, framför allt för arbetsterapeut men även för läkare.

Referenser

1.Vägverket (2001). Trafikmedicin. Trafikmedicinska rådet, Vägverket. Publikation
2001:92

2.Burg A, The relatiosnship between vision test scores and driving record: General findings (Report 67-24). Los Angeles: UCLA Department of Engineering, 1967.

3.Johnson CA, Kelmer JL. Incidence of visual field loss in 20,000 eyes and its relationship to driving performance. Arch Ophtalmol Vis Sci 1983;101:371-373.

4.Owsley C, Ball K, McGwin GJ et al. Visual processing impairment and risk of motor vehicle crash among older adults. JAMA 1998;279:1083-1088.

5.Ball K, Owsley C, Sloane ME et al. Visual attention problems as a predictor of vehicle crashes in older drivers. Invest Ophthalmol Vis Sci 1993;34:3110-3123.

6.Goode KT, Ball KK, Sloane M et al. Useful field of view and other neurocognitive indicators of crash risk in older adults. J Clin Psychol Med Settings 1998;5:425-440.

7.Lundberg C, Hakamies-Blomqvist L, Almkvist O et al. Impairments of some cognitive functions are common in crash-involved older adults. Acid Anal Prev 1998;30:371-377.

8.Stutts JC, Stewart JR, Marrell C. Cognitive test performance and crash risk in an older drivers population. Accid Anal Prev 1998;30:337-346.

9.Hu PS, Trumble DA, Foley DJ et al. Crash risk of older drivers: A panel analysis. Accid Anal Prev 1998;30:569-582.

10.Marottoli RA, Cooney LM, Wagner DR et al. Predictors of automobile crashes and moving violations among elderly events. Ann Intern Med 1994; 121:842-846.

11.Marottoli RA, Richardson ED, Stowe MH et al. Development of a test battery to identify older drivers at risk for self-reported adverse driving events. J Am Geriatr Soc 1998;46:562-568.

12.Guibert R, Duatre-Franco E, Ciampi A et al. Medical conditions and the risk of motor vehicle crashes in men. Arch Fam Med 1998;7: 554-558.

13.Koepsell TD, Wolf ME, McCloskey L et al. Medical conditions and motor vehicle collision injuries in older adults. J Am Geriatr Soc 1994;42:695-700.

14.Foley DJ, Wallace RB, Eberhard J. Risk factors for motor vehicle crashes among older drivers in a rural community. J Am Geriatr Soc 1995;43:776-781.

15.Evans L. Older driver involvement in fatal and severe traffic crashes. J Gerontol 1988;43:5186-5193.

16.Williams AF, Carsren O. Driver age versus crash involvement. Am J Public Health 1989;79:3326-327.

17.McCoy GF, Johnson RA, Dutie RB. Injury to the elderly in road traffic accidents. J Trauma 1989;29:494-497.

18.Evans L. Risk of fatalicity from physical trauma versus sex and age. J Trauma 1988;28: 326-327.

19.Sartorelli KH, Rogers FB, Osler TM et al. Financial aspects of providing trauma care at the extremes of life- J Trauma 1999;46:483-487.

20.Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort mm. Borlänge Vägverket, 1996. Vägverketsförfattningssamling1996: 200 genom VVFS 2008:158.

21.Novack T, Banos J, Alderson A, Schneider J, Weed W, Blankenship J, Salisbury D. UFOV performance and driving ability following traumatic brain injury. Brain Injury 2006;20(5): 455-461.

22.Patomella A-H, Johansson K, Tham K. Lived experience of driving ability following stroke. 2008.

23.Visual Awareness (1999). UFOV User’s Guide

24.Ball KK, Roenker DL, Wadley VG, Edwards JD, Roth DL, McGwin G Jr, Raleigh R, Joyce JJ, Cissel GM, Dube T.(2006) Can high-risk older drivers be identified through performanced-based measures in a Department of Motor Vehicles setting? J Am Geriatr Soc.2006 Jan;54(1):77-84.

25.Owsley C, Ball K, McGwin G, Sloane M, Roenker D, White M, Overly T.Visual Processing impairment and risk of motor vehicle crash among older adults.

26.Clay O, Wadley V, Edwards J, Roth D, Ranker D, Ball K. (2005) Cumulative misanalysis of the relationship between useful field of view and driving performance in older adults: Current and future implications. Optometry and vision science. 82/8): 724-31.

27.Cushman LA. Cognitive capacity an concurrent driving performance in older adults. ITS Rees 1996; 20: 38-45.

28.Duchek JAM, Hunt L, Ball K, Buckles V, Morris JOCK. Attention and driving performance in Alzheimer’s disease. J Gerontology B Psycho Sic Soc Sic 1998:53:P130-41.

29.Myers RS, Ball KK, Kalina TD, Roth DL, Goode KT. Relation of useful field of view and other screening tests to on-road driving performance. Percept Mor Skills 2000;91:279-90.

30.Patomella A-H, Caneman G, Kottorp A, Identifying scale and person response validity of a new assesment of driving ability. Scand J Occup Ther 2004; 11: 70-77.

31.Patomella A-H, Tham K, KottorpA. P-Drive: Assesment of driving performance after stroke. J Rehabil Med 2006; 00:1-7.

32.Int Journal of Geriatric Psychiatry Vol 8:487-496/-93.

33.Spreen O. Strauss E.A compendium of neuropsychlogical tests. Oxford University Press 1998.

34.Fisher A, Bernspång B. Bedömning av motoriska och processfärdigheter. Umeå 1994.

35.Jennifer AEdgeworth, Ian H.Robertson, Thomas M.McMillan. Thames Valley Test Company Limited: Bury St Edmunds, England, 1998.

36.Lundberg C, Caneman G, Samuelsson S-M, Hakamies-Blomkvist L, Almkvist O. The assessment of fitness to drive after stroke:The stroke driver sreening assessment. Scaninavian Journal of Psycholgy 2003,44,23-30.

Bilagor

P-Drive, Bilaga 1 till Projektplanen.doc

P-Drive, Performance Analysis of Driving Ability
Filstorlek: 26 kB

Info till patient.doc

Information om Pilotprojekt/ förfrågan om deltagande
Filstorlek: 24 kB