1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Nackskador är en typ av skador som i stor utsträckning föranleder sjukvårdskontakt kort tid efter skadetillfället och som medför en risk för utveckling av ett kroniskt regionalt smärttillstånd, ibland med svår funktionsbegränsning för den drabbade. Mekanismerna bakom kroniskt WAD är oklara och även om vissa riskfaktorer är identifierade så finns inget entydigt samband mellan tidiga och sena symtom. Det finns dock belägg för att fysioterapeutiska åtgärder tidigt efter skadan signifikant påverkar risken för långvariga besvär, oberoende av de initiala symtomen. Det finns neurofysiologiska modeller för hur en akut smärta utvecklas vidare till en kronisk. Utgående från dessa modeller kan man formulera hypotesen av en farmakologisk begränsning av smärtimpulser efter en akut skada skulle kunna minska risker för kronicitering. Syftet med studien är att klarlägga om skriftliga råd till patienter med "färskt" Whip-lash trauma påverkar deras egenträning respektive analgetikaanvändning. Syftet är också att studera om en regelbunden analgetikaanvändning under de första veckorna efter ett Whip-lash trauma påverkar besvär längre fram i tiden.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Whiplash Injuries

Hyperextension injury to the neck, often the result of being struck from behind by a fast-moving vehicle, in an automobile accident. (From Segen, The Dictionary of Modern Medicine, 1992)

Neck Injuries

General or unspecified injuries to the neck. It includes injuries to the skin, muscles, and other soft tissues of the neck.

Analgesics

Compounds capable of relieving pain without the loss of CONSCIOUSNESS.

Treatment Outcome

Evaluation undertaken to assess the results or consequences of management and procedures used in combating disease in order to determine the efficacy, effectiveness, safety, practicability, etc., of these interventions in individual cases or series.

Drug Information Services

Services providing pharmaceutic and therapeutic drug information and consultation.

Academic Dissertations

Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-06-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2009-12-31

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Resultaten skulle kunna ge ökad kunskap om analgetikaanvändning tidigt efter ett whip-lash trauma har effekt på besvär längre längre fram i tiden. Resultaten skulle också ge kunskap om följsamheten till enkla skriftliga råd som ges till patienter och klarlägga om denna typ av råd kan vara en effektiv form av behandlingsåtgärd.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Kronisk smärta kan ur individernas, sjukvårdens, försäkringssystemens och samhällets synpunkt ses som ett omfattande problem (1-5). Modern behandling av kronisk smärta är präglad av den multifaktoriella synen på hur ett akut smärttillstånd eller en skada utvecklas vidare till ett kroniskt. Med faktorer avses personlighet, långvarig stress, förekomst av livskriser och stödjande nätverk (6-14,16-20). De behandlingsmetoder det finns evidens för vid behandling av kronisk smärta sammanfattas under begreppet kognitiv beteendeterapi (2,15,21-32,39,47-48,61). Det finns också evidens för att tidigt insatta behandlingsåtgärder, räknat från den tidpunkt ett smärttillstånd identifierats som kroniskt, ger bättre behandlingsresultat (40-46). Inom smärtfysiologisk forskning har fenomen påvisats som tros ha betydelse i samband med utvecklingen av kronisk smärta (19). Ex på sådana fenomen är neurogen inflammation, sympatisk hyperalgesi och central sensitisering, vilka alla är att betrakta som reaktiva neurofysiologiska mekanismer på nociceptiv nervaktivitet. I teorin skulle man kunna tänka sig att en minskad sådan aktivitet skulle kunna leda till att dessa negativa neurofysiologiska reaktioner avtar och därmed minskar benägenheten för smärtan att öka i intensitet och utbredning. Att en akut nociceptiv smärta i allmänhet påverkas av behandling med analgetika är väl belagt (33-38). Därigenom skulle smärtlindring kunna påverka beteendet hos den drabbade, oavsett neurofysiologiska reaktioner.
Inom praktiskt sjukvård är frågan om patienter verkligen följer våra råd och ordinationer högst relevant. Patienternas compliance (eller snarare adherence) till läkemedelsordinationer är förhållandevis väl belyst i olika vetenskapliga artiklar. Dessa studier fokuserar främst på compliance till en kronisk ordination. Jämförelsevis litet forskning finns om compliance till kortvariga ordinationer eller rekommendationer. Dessa studier har focuserat hur patienterna följt entydiga läkemedelsordinationer eller mer handgripliga/inlärda instruktioner (49-56). Däremot finns mycket litet av kunskap kring hur patienter följer upp mer allmänt hållna rekommendationer beträffande aktivitet eller läkemedelsanvändning (57-60). Personskador i form av Whip-lash tillbud utgör en välstuderad patientgrupp, som enligt gällande riktlinjer erhåller allmänt hållna råd beträffande aktivitet och egenträning, i syfte att minska risken för långvariga besvär (62). Trots detta, är denna patientgrupp vårdkrävande och denna studie skulle bidraga med ytterligare kunskap om behandlingen av patienter med Whip-lash.

Syfte

Att klarlägga om skriftliga råd till patienter med ”färskt” whip-lash trauma påverkar deras analgetikaanvändning.
Att få indikationer på om en regelbunden analgetikaanvändning under de första veckorna efter ett Whip-lash trauma påverkar besvär längre fram i tiden.

Metod: Gruppindelning

Individerna randomiseras i två grupper där den ena gruppen erhåller instruktioner och skriftliga råd om egenträning i enlighet med de regionala riktlinjerna för ”Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär” och den andra gruppen erhåller utöver dessa instruktioner även en fördjupad skriftlig information om den betydelse av smärtbehandling tidigt efter skadan kan ha för det fortsatta förloppet samtidigt som de uppmanas att under de kommande fyra veckor använda sig av tillgängliga, i första hand receptfria, analgetika dagligen och regelbundet, även om de smärtor de eventuellt erfar är av mer obetydlig art.

Metod: Databearbetning

Alla analyser görs på differensen mellan grupperna. Signifikansnivån 0.05 används. För analys av smärta, egenträning och instrument för coping, psykosocial riskprofil och kognitiva funktioner används icke-parametrisk metod. För analgetikaanvändning och sjukfrånvaro används parametrisk metod i den mån kriterier för användande av sådan metod uppfylles, i annat fall används icke-parametrisk metod. Preliminär skattning av stickprovsstorlek resulterade i 50 försökspersoner i respektive grupp.

Referenser

1 Behandling av långvarig smärta. SOS 1994:4.
2 Loeser, J D. Economic implications of pain management. Acta Anestesiol Scand 1999;43:957-959.
3 SBU. Ont i ryggen, ont i nacken. En evidensbaserad kunskapssammansättning. Stockholm, 2000.
4 Macfarlane GJ. Generalized, fibromyalgic and regional pain: an epidemiological view. Clin Rheumatol 1999 Sep;13(3):403-14 review.
5 Wolfe F, Ross K, Andersson J, Russel IJ, Herbert L. The prevalence and characteristiscs of fibromyalgia in the general population. Arthritis Rheum 1995 Jan;38(1):19-28.
6 Vlaeyen JW, Linton SJ. Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain: a state of the art. Pain 2000;85:317-32.
7 Linton SJ. A review of psychological risk factors in back and neck pain. Spine 2000;25:1148-56.
8 Jensen, M P., Romano, J M., Turner, J A., Good, A B., Wald, L H. Patient beliefs predict patient functioning: further support for a cognitive-behavioural model of chronic pain. Pain 1999;81(1-2):95-104.
9 Turk, C D. Psychological aspects of chonic pain and disability. J Muscoloske Pain 1996;4:145.
10 Turk, D C. The role of psychological factors in chronic pain. Acta Anaestesiol Scand 1999;43:885-888.
11 Gamsa A. The role of psychological factors in chronic pain I. A half century of study. Pain 1994;57:5-15.
12 Gamsa A. The role of psychological factors in chronic pain II. A critical appraisal. Pain 1994;57:17-29.
13 Gatchel RJ, Polatin PB, Mayer TG. The dominant role of psychosocial risk factors in the development of chronic low back pain disability. Spine 1995 Dec 15;20(24):2702-9.
14 Dersch J, Polatin PB, Gatchel RJ. Chronic pain and psychopathology: research findings and theoretical considerations. Psychosom Med 2002 Sep-Oct;64(5):778-86 review.
15 Kole-Snijders, A., Vlaeyen, J., Goosens, M., Rutten-van Mölken, M., Heyts, P., Beukelen, G., Eek, H. Chronic Low-back Pain: What does cognitive coping skills training add to operant behavioral treatment? Results of a randomized clinical trial. Journal of Consulting and Clinical psychology 1999;67(6):931-944.
16 Antonovsky A. Unraveling the mystery of health: How people manage stress and stay well. London: Jossey-Bass Inc 1987.
17 Anderberg UA. Fibromyalgia syndrome in women – a stress disorder? Acta Univ Upsal 1999.
18 Ingemarsson AH, Norholm L, Sivik T. Risk of long-term disability among patients with low back pain. Scan J Rehabil Med 1997 Dec;29(4):205-12.
19 Haegerstam G. Smärta. Teori, klinik, behandling. Volym I-VII. Astra Läkemedel AB. 1996.
20 Henriksson C, Carlberg U, Henriksson KG, Kjallman M, Lundberg G. SoS 2000:03. Fibromyalgi.
21 Van Tulder MW, Koes BW, Bouter LM. Conservative treatment of acute and chronic low back pain: a systematic review of randomized controlled trials of the most common interventions. Spine 1997;22:2128-56.
22 Van Tulder MW, Osteolo R, Vlaegen JWS, Linton S, Morley SJ, Assendelft WJJ. Behavioural treatment for chronic low back pain: a systematic review within the framework of the Cochrane Back review group. Spine 2001;26:270-81.
23 Bendix AF, Bendix T, Ostenfeld S. Active treatment programs for patients with chronic lox back pain: a prospective, randomized, observer-blind study. Eur Spine J 1995;4:148-52.
24 Bendix AF, Bendix T, Vaester K. Multidisciplinary intensive treatment for chronic low back pain: a randomized, prospective study. Cleve Clin J Med 1996;63:62-69.
25 Bendix AF, Bendix T, Labriola M. Functional restoration for chronic low back pain: two year follow-up of two randomized clinical trials. Spine 1998;23:717-25.
26 Mason LW, Goolkasian P, McCain GA. Evalutation of multimodal treatment program for fibromyalgia. J Behav Med 1998;21:163-78.
27 Flor H, Fydrich T, Turk D. Efficacy of multidisciplinary pain treatment centers: a meta-analytic review. Pain 1992;49:221-30.
28 Haldorsen, E., Kronholm, K., Skouen, J., Ursin, H. Multimodal cognitive behavioral treatment of patients sicklisted for musculoskeletal pain. Scan J Rheumatol 1998;27:16-25.
Fullständig lista insändes separat.