Document number : 718
Created by: Lena Nordeman, 2006-08-16
Last revised by: Lena Nordeman, 2009-07-29 Verified: 2012-02-26
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Sammanfattning av projektet
Generella och gruppspecifika instrument är vanligt förekommande för utvärdering i forskning och klinisk arbete. Det finns behov av utvärderingsinstrument som är känsliga för förändring och som inte fokuserar på smärta för patienter med långvarig smärtproblematik. Ett individbaserat mått som patient - specifik funktionell skala (PSFS) är ett formulär där patienten själv identifiera aktiviteter som är svåra att utföra på grund av ländryggssmärta och sedan skattar svårighetsgraden. Genom PSFS får man både ett objektivt och subjektivt mått. Dessutom kan formuläret användas i en målformulering för patienter med långvarig ländryggssmärta. Instrumentet är fritt översatt till svenska och är inte testat i svenska förhållande för gruppen patienter med långvarig ländryggssmärta. Målet med studien är att undersöka olika kvalitetsaspekter för PSFS vid långvarig ländryggssmärta.Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Low Back Pain
- Acute or chronic pain in the lumbar or sacral regions, which may be associated with musculo-ligamentous SPRAINS AND STRAINS; INTERVERTEBRAL DISK DISPLACEMENT; and other conditions.
- Human Activities
- Activities performed by humans.
Projektets delaktighet i utbildning
3. Processen och projektets redovisning
Pågående aktiviteter
Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)
2005-11-01Datum för påbörjande av datainsamling
2006-01-014. Detaljerad projektbeskrivning
Bakgrundsbeskrivning
Inom sjukgymnastik används generella och sjukdomsspecifika instrument för utvärdering i forskning och klinisk arbete. Studier som undersökt resultatmått inom sjukgymnastik för patienter med ländryggssmärta (LRS) lyfter fram vikten av att komplettera generella och sjukdomsspecifika mått med patientspecifika mått. Dessa anses känsliga för små förändring över tid och fångar en subjektiv och en objektiv del av aktivitetshinder, vilket är viktigt vid interventioner vid LRS (1,2,3).
Patient-specifik funktionell skala (PSFS)
PSFS utvecklades för att ta fram ett standardiserat instrument baserat på individens självskattade aktivitetshinder (4). Patienten identifierar aktiviteter som är svåra att utföra på grund av aktuella besvär och skattar svårighetsgrad för vald aktivitet på en visuell numerisk skala.
PSFS vid mekanisk ej kronisk LRS
PSFS är undersökt för test-retest reliabilitet, samtidig validitet samt förändring över tid, på 60 patienter med ej kronisk LRS. Test –retest reliabilitet undersöktes under en period där patienten parallellt skattade liten förändring på en övergripande fråga om förändring. Intra class coefficient för relativ reliabilitet rapporteras 0.97 och absolut reliabilitet, SEM 0.41. Samtidig validitet undersöktes genom att parallellt svara på Roland och Morris Disability Questionnaire vid respektive mättillfälle. Jämförelsen mellan instrumenten visar på moderat till mycket god correlation .55-.74. Känslighet för förändring undersöktes genom att para ”lätta” och ”svåra” aktiviteter med hypotes att ”lätta” aktiviteter skulle mäta större förändring, vilket det signifikant gjorde (4).
PSFS vid cervical dysfunktion
PSFS är undersökt vid cervikal dysfunktion avseende reliabilitet, validitet och förändring över tid. Prognoskattning (PS) gjordes initialt för patienten på en 5 gradig skala. PS, Neck Disability Index (NDI) och smärtskattning användes vid analys av angivna syften för PSFS. Studien visar hög reliabilitet R= .92 och validitet r = .73 -.83 i jämförelse med NDI och i jämförelse med PS r= .52- .64. Resultatet för förändring över tid var r=.46-.53 i jämförelse med PS och r= .79-.83 i jämförelse med NDI. Ingen skillnad mellan NDI och PSFS förelåg för förändring över tid (5). PSFS är undersökt avseende test-retest reliabilitet, validitet och förändring över tid vid knädysfunktion (6). SF-36 och global skattningsskala användes för att mäta begreppsvaliditet och känslighet för förändring. Test-retest reliabilitet genomfördes genom att upprepa PSFS inom 72 timmar. Studien visar hög reliabilitet R= .84, baserad på en aktivitet och för medelvärdet av aktiviteter R=.87. Känslighet för förändring r=0.77. Correlation mellan PSFS och SF-36 delskalor fysisk funktion och smärta varierade mellan .30 - .50.
PSFS vid långvarig LRS
PSFS är potentiellt mycket användbart för patienter med långvarig LRS. PSFS i svensk översättning är ännu ej reliabilitetstestad och validerad för patienter med långvarig LRS, något som bör göras innan testet används.
Syfte
Undersöka PSFS stabilitet genom test – retest reliabilitet samt att granska samtidig (concurrent) validitet för patienter med långvarig ländryggssmärta.Metod: Databearbetning
Data som erhålls i PSFS mäts på ordinalskala och icke-parametriska test kommer att användas vid databearbetning.Test-retest reliabilitet: Samstämmighet mellan mättillfälle ett och två analyseras med Kappakoefficient.
Vid statistisk analys för samtidig validitet (concurrent), används Spearmans rho.
Referenser
1.Jette DU, Jette AM. Physical Therapy and Health Outcomes in Patients with Spinal Impairments. Phys Ther 1996; 76: 930-941.
2.Binkley JM. Invited Commentary to Physical Therapy and Health Outcomes in Patient with Spinal Impairments. Phys Ther 1996;76:942-945.
3.Ljungquist T. Physical performance tests and spinal pain. Assessing impairments and activity limitations. Karolinska Institutet, Stockholm 2002.
4.Stratford P, Gill C, Westaway M, Binkley J. Assessing Disability and Change on Individual patients: A Report of Patient Specific Measure. Phys Ther 1995:47: 258-263.
5.Westaway MD, Stratford PW, Binkley JM. The patient- specific functional scale: validation of its use in persons with neck dysfunction. J Orthop Sports Phys Ther 1998; 27(5):331-338.
6.Chatman AB, Hyams SP, Neel JM, Binkley JM, Stratford PW, Schomberg A, Stabler M. The Patient Specific Functional Scale: Mearsurement Properties in Patients with Knee Dysfunction. Phys Ther 1997; 77: 820-829.
7. SBU´s styrelse och råd. Ont i ryggen, ont i nacken. Sammanfattning och slutsatser. The Swedish council on Technology Assessment in Health Care Stockholm 1999.
8. Johansson E, Lindberg P. Subacute and chronic low back pain. Reliability and validity of the Swedish version of the Roland and Morris disability Questionnaire. Scand J Rehab Med 1998;30:139-143.

