1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

I Borås har man i många år haft en heltidsanställd tandsköterska som arbetar ute på skolorna. Arbetet har inneburit undervisning om karies, tandlossning, kost och fluor. Denna typ av tjänst har ej funnits i Ulricehamn. Efter en lång rad av år med sjunkande kariesfrekvens, har man nu fått många inofficiella rapporter om att kariesfrekvensen ökar igen.Vi har gjort en brevenkät i årskurs sex i Borås och Ulricehamns kommun för att utreda vad barn och ungdomar vet om förebyggande tandvård, deras matvanor samt deras attityder till munvård.
Syfte med enkäten är att jämföra kunskapsnivån i årskurs sex i Borås kommun som fått tandvårdsinformation med kunskapsnivån i samma årskurs i Ulricehamns kommun som ej fått denna information. Enkäten består av 20 frågor och delades ut till 600 elever i Borås och Ulricehamns kommun. Enkätsvaren införs i statistikprogrammet EPI-INFO 2000 och statistik-
behandlas i detta. Medelvärden av resultaten i de olika grupperna jämförs med T-test eller ANOVA efter hur många grupper som analyseras.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Questionnaires

Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Oral Hygiene

The practice of personal hygiene of the mouth. It includes the maintenance of oral cleanliness, tissue tone, and general preservation of oral health.

Dental Caries

Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.

Child

A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.

Knowledge

The body of truths or facts accumulated in the course of time, the cumulated sum of information, its volume and nature, in any civilization, period, or country.

Attitude

An enduring, learned predisposition to behave in a consistent way toward a given class of objects, or a persistent mental and/or neural state of readiness to react to a certain class of objects, not as they are but as they are conceived to be.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2003-04-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2003-06-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2007-12-31

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Den externa tandvården är uppbyggd på olika sätt i delar av Södra Älvsborg. Folktandvården i Borås har i många år haft en heltidsanställd tandsköterska som arbetar ute på skolorna. Arbetet har inneburit undervisning om karies, tandlossning, kost, munhygien och fluor. Denna typ av tjänst har ej funnits i Ulricehamn.
Efter en lång rad av år med sjunkande kariesfrekvens (1), har det nu kommit många inofficiella rapporter om att kariesfrekvensen ökar igen. En avhandling visar att barnens egna tandläkare systematiskt underregistrerar emaljkaries mellan tänderna jämfört med kalibrerade tandläkare i epidemiologiska forskningsprojekt (2). Den underregistrering medför att det inte finns officiella siffror på den ökade kariesfrekvensen. Dessutom kan man se att många barn har betydlig erosion av 6-års tändernas tuggytor. En konsekvens av detta är att barn redan i tolv-års ålder kan ha isningar i tänderna och har en större risk för senare karies eftersom emaljen kan vara helt borteroderad på tandtopparna (cusparna) (3). En avhandling (4) har visat en skillnad på flickors och pojkars attityd till tandvård, men annars är mycket lite forskning gjort. Vi vill i vår enkät utreda hur mycket barn och ungdomar vet om förebyggande tandvård, deras matvanor samt deras attityder till munvård. Dessutom vill vi se om det finns skillnader mellan barn som har fått information av tandvårdspersonal på skoltid och barn som inte har fått denna information, mellan invandrarbarn och svenska barn samt mellan storstadsbarn och barn på landsbygd.
Enkäten består av 20 frågor och delades ut till 600 elever i Borås och Ulricehamns kommun under maj månad 2003. Fördelningen är tio klasser på sju skolor i Ulricehamns kommun samt tretton klasser på sex skolor i Borås kommun. Skolorna är belägna både i stad och på landsbygd. Eleverna är av både svensk och utländsk härkomst med olika matvanor och kulturer. I analysen kommer vi att både inkludera och exkludera invandrarbarn eftersom den stora majoriteten finns i Borås.
Svaren behandlas konfidentiellt av projektansvariga. Som tack för hjälpen får alla elever en tandborste och tandkrämstub. Vi har valt att göra detta i årskurs sex av flera orsaker. Den viktigaste orsaken är, att vi har sett en ökad kariesförekomst av initiala kariesangrepp, när barnen går från den skyddade miljön i låg- och mellanstadieskolor till de friare högstadieskolorna. I högstadiet går barnen i stor utsträckning till kiosker utanför skolområdet. Det finns också kafeterior inom skolområdet där man säljer läsk, godis och bullar.

Syfte

Att jämföra kunskapsnivån i årskurs sex i Borås kommun som fått tandvårdsinformation med kunskapsnivån i klass sex i Ulricehamns kommun som ej fått denna information.

Frågeställning / Hypoteser

Medför gruppinformation i skolan av tandvårdspersonal en bättre kunskap och attityd om tandvård hos barn jämfört med en kontrollgrupp utan denna information?

Metod: Gruppindelning

Fördelningen är tretton klasser på sju skolor i Ulricehamns kommun samt tretton klasser på 5 skolor i Borås kommun. Skolorna är belägna både i stad och på landsbygd. Eleverna är av både svensk och utländsk härkomst med olika matvanor och kulturer.

Metod: Databearbetning

Enkätsvaren införs i statistikprogrammet EPI-INFO 2000 och statistik-
behandlas i detta. Medelvärden i de olika grupper jämförs med T-test eller ANOVA efter hur många grupper som analyseras.

Resultat

Barnen i Borås kommun hade signifikant bättre resultat i kunskapsfrågorna (p<0.0001) medan det inte var någon signifikant skillnad på resultatet på attitydfrågorna. Av nio kunskapsfrågor hade Boråsbarnen i medeltal rätt på 5,6+1,6 frågor (range 0-8), medan Ulricehamnbarnen hade rätt på 4,7+1,7 (range 0-9). Största skillnaden fanns på frågan "Vad är karies?". 63 % av Boråsbarnen svarade rätt jämfört med Ulricehamnsbarnen, där 41 % hade rätt svar. På frågan "Är xylitol skadligt för tänderna?" hade 64 % av Boråsbarnen svarat rätt och av Ulricehamnsbarnen hade endast 40 % svarat rätt.
De största skillnader på Boråsbarn och Ulricehamnsbarn när det gäller attitydfrågor fanns i frågan om mellanmål. Det bästa mellanmål (A) definierade vi som ett mål bestående av smörgås, mjölk och frukt. Det intogs av 29% av Boråsbarnen men endast 11% av Ulricehamnsbarnen. Det sämsta mellanmål (C) definierade vi som ett mål bestående av bullar, saft, läsk o`boy eller nyponsoppa. Det intogs av 6% av Boråsbarnen men hela18% av Ulricehamnsbarnen.

På frågan ”Använder du fluortandkräm?” har 80% av Boråsbarnen svarat ja och 13% vet ej om de använder fluortandkräm. På samma fråga svarar 68% av Ulricehamnsbarnen ja medan 22% inte visste.

På frågan ”Hur ofta äter du godis?” svarade 42% av Boråsbarnen 0-1 gång/vecka medan endast 26% av Ulricehamnsbarnen åt godis 0-1 ggr/vecka. 22% av barnen i Borås åt godis varje dag jämfört med 29% av barnen i Ulricehamn. På övriga frågor när det gäller kunskaps och attitydfrågor var det ingen större skillnad.

Diskussion

Ulricehamns kommuns elever är duktigare på att borsta sina tänder två gånger per dag än Borås kommuns elever.
Ulricehamns kommuns elever dricker mindre läsk/coca-cola än Borås kommuns elever. I övrigt är det Borås kommuns elever som svarar mest rätt på frågorna, äter bättre mellanmål, mindre godis och använder mer fluortandkräm.
Skillnaden mellan de båda kommunerna i kunskapsfrågorna är signifikanta men inte det samlade resultate av attidydfrågorna. Det är speciellt anmärkningsvärt att så mycket som 22% av Ulricehamnsbarnen inte visste om de använde fluortandkräm.

Genom enkätundersökningen har vi fått en viss uppfattning om vilka kunskaper klass sex har i frågor som gäller tandhälsan. Man kan naturligtvis inte med ledning av denna studie göra en generaliserad bedömning av 12-åringarnas kunskaper men anser att det är värdefullt att då och då testa av de metoder vi använder.

Slutsats

Extern informationsverksamhet behövs för att höja kunskapsnivån hos skolbarn i klass 6.