1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Tobaken är den största enskilda orsaken till ohälsa och för tidig död i vårt land. Sjukdomen KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, som till största delen är orsakad av rökning har blivit en folksjukdom. Sjukdomen diagnostiseras med hjälp av spirometri. På vårdcentralen görs spirometri på de patienter som söker för andningsrelaterade besvär. Det händer att patienterna slutar att röka efter den undersökningen. Det har gjorts en studie där man utarbetat referensområde för att mäta "lungålder" med hjälp av spirometri för att sedermera använda detta till motivation för rökstopp.
Tanken med detta projekt var att nå patienterna innan de utvecklat en KOL och kunna få dem motiverade till rökstopp genom ett lungfunktionstest (spirometri). Hälften av deltagarna fick göra spirometri. Alla erbjöds rökavvänjning. 105st erbjöds att deltaga. 63st deltog. 30st i interventionsgrupp och 33st i kontrollgrupp. 29st valde att deltaga i rökavvänjningsgrupp. Därav 13 från interventionsgrupp resp 16 från kontrollgruppen. 17st från resp grupper deltog inte i rökavvänjning.
Av de som ej deltog i rökavvänjning utan endast gjorde spirometri, vilket var studiens huvudfråga (Kan spirometi ge motivation till rökstopp) var 6st från interventionsgruppen (6 av 17=35%) och 1 från kontrollgruppen (1 av 17=5%) rökfria vid studiens slut.
Statistiskt fick man inte fram någon signifikans då detta materiale var litet, men det tydde ändock på att spirometri kan vara ett redskap till rökstopp.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Health Care Quality, Access, and Evaluation

The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Human Activities

Activities performed by humans.

Spirometry

Measurement of volume of air inhaled or exhaled by the lung.

Smoking Cessation

Discontinuation of the habit of smoking, the inhaling and exhaling of tobacco smoke.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2003-01-15

Datum för påbörjande av datainsamling

2003-01-27

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Tobaken är den största enskilda orsaken till ohälsa och för tidig död i vårt land [1]. Sjukdomen KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, som till största delen är orsakad av rökning, har blivit en folksjukdom. Rökning kostar det svenska samhället 26 miljarder kronor varje år [2]och en rökare kostar samhället 1.2miljoner kronor mer under sin livstid än en ickerökare [3]. KOL är till 90% orsakad av rökning och drabbar nästan hälften av de som röker. Man räknar med att sjukdomen KOL kostade samhället 2.8 miljarder kr 1991 [4]. Idag röker ca 15% av befolkningen dagligen [2]. Forskning tyder på att de sjukdomar och skador som orsakas av aktiv rökning allmänt sett också skulle kunna drabba passiva rökare [5]. Femton år efter rökstoppet är exrökaren nere i samma risknivå som den som aldrig rökt. Man vet dessutom att exrökare känner sig bättre och starkare än förr, de blir mer hälsomedvetna.
För att ställa diagnos KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) används spirometri. På vårdcentralen görs spirometri på de patienter som söker för andningsrelaterade besvär. Oftast då patienten söker vårdcentralen för sina andningsproblem har sjukdomen pågått under en längre tid och lungfunktionen är kraftigt försämrad, ofta ner till 50%. Det är inte ovanligt att han/hon slutar att röka då de ser på spirometrin hur försämrad lungfunktionen är. Även de som inte har symtom, utan som remitteras till spirometri p.g.a. långvarigt tobaksmissbruk, blir påverkade av att denna undersökning görs även om lungfunktionen inte är försämrad. När rökningen ses så allvarligt av läkaren att det krävs en lungfunktionsundersökning så får patienten insikt i att det är hälsovådligt. Det är gjort en studie i Oregon, som hade som syfte att utarbeta en metod att mäta "lungålder" genom spirometri för att använda i rökavvänjning, som tydde på att spirometriundersökning hade effekt på rökstopp.[6]
Enligt Tylens avhandling hade 44% "friska rökare" (d.v.s. rökare som inte tycker sig ha några andningsbesvär) påvisbara emfysemförändringar. Detta innebär att en majoritet av alla rökare har förändringar i sina luftvägar som kan utvecklas till KOL. Den enda behandling av KOL är totalt rökstopp. [7]
Primärvården har en unik möjlighet att arbeta med rökavvänjning eftersom största delen av befolkningen inom upptagningsområdet passerar vårdcentralen på två till tre år [1]. Tanken med detta projekt var att nå patienterna innan de utvecklat en KOL och kunna få dem motiverade till rökstopp genom spirometri.

Syfte

Syftet med detta projekt var att ta reda på om användandet av spirometri i samband med rökavvänjning skulle ge ökad motivation till rökstopp hos en grupp medelålders rökare i ett primärvårdsklientel.

Frågeställning / Hypoteser

Kan spirometri ge motivation till rökstopp?
Ger spirometri och rökavvänjning mer rökfrihet än enbart rökavvänjning?
Förbättras lungfunktionen efter rökstopp?

Metod: Gruppindelning

Patienterna randomiserades i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp på så sätt att jag kastade tärning. Jämn siffra randomiserades till interventionsgrupp och således ojämn till kontrollgrupp.

Metod: Databearbetning

Metod statistik:
Frekvens rökfrihet och förändring i motivation till rökavvänjning i kontroll- resp. interventionsgruppen analyserades med icke-parametrisk signifikansanalys (Mann-Whitney).

Resultat

105st erbjöds att deltaga. 63st deltog. 30st i interventionsgrupp och 33st i kontrollgrupp. 29st valde att deltaga i rökavvänjningsgrupp. Därav 13 från interventionsgrupp resp 16 från kontrollgruppen. 17st från resp grupper deltog inte i rökavvänjning.
Grupperna skilde sig ej avseende kön, ålder, cigarettförbrukning, antal paketår eller i motivation.

Rökfrihet:
Av de som ej deltog i rökavvänjning utan endast gjorde spirometri, vilket var studiens huvudfråga (Kan spirometi ge motivation till rökstopp) var 6st från interventionsgruppen (6 av 17=35%) och 1 från kontrollgruppen (1 av 17=5%) rökfria vid studiens slut.
De i interventionsgruppen däremot som deltog i rökavvänjningsgrupp slutade inte men 5 st från kontrollgruppen som deltog i rökavvänjningen slutade.
Det var ingen skillnad i antal rökavvänjningssammankomster mellan grupperna.

Cigarettminskning:
Ingen skillnad i cigarrettminskning för de som ej deltagit i rökavvänjning mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Däremot minskade kontrollgruppen som genomgick rökavvänjning mer sin cigarettkonsumtion än interventionsgruppen som deltog.

Motivationsförändring:
Motivationen mättes på en Lickert-skala där det angavs; hur viktigt är det är att sluta, hur säker man är på att lyckas samt hur beredd man är att sluta.
Interventionsgruppen ökade ngt mer sin "viktighet". Värdena förändrades inte i "säkerhet" eller "bereddhet".
Tittar man enbart på de som inte deltagit i rökavvänjning så ökade viktighet här också för IG. De ligger kvar på samma för "säkerhet" medan KG minskat ngt. Värdena ändras inte heller för "bereddhet".
För de som deltagit i rökavvänjning så ökar "viktighet" på samma sätt som de ovan för IG, "säkerhet" ändras inte för IG men ökar med två steg för KG och "bereddhet" ändras inte för någon av grupperna.

Fev1: Fev1 värdena förändrades från att minska med 12ml till att öka med 15ml. För de 6st som slutade röka var förändringen från minskning med 5ml till 9ml ökning.

Bortfall som ej inkluderades:
12st avstod vid läkarbesöket
2st avstod då jag ringde upp
7st hade tidigare gjort spirometri
3st ordinerades spirometri
1st där läkaren ansåg att pat skulle avstå
1st avstod pga psykisk sjukdom
Bortfall under studiens gång:
7st var oanträffbara
1st hade avlidit
1st hade flyttat
6st avbokar sista besöket
1st spirometriresultat sparades inte

Diskussion

Förvånande stort antal som valde att deltaga i rökavvänjning.
Rökfriheten räknades just idag, hade kanske rökt fram tills nu och röker igen imorgon, eller vice versa.
Inte räknat med att alla astmatiker uteslöts eftersom de redan tidigare gjort en spirometriundersöking. Likaså ett antal KOL-patienter.
Det var svårt att nå patienterna telefonledes trots att jag hade hemnummer, arbetsnummer samt mobilnr.
Motivationen dalade efter ett misslyckat rökstopp.

Slutsats

Statistiskt fick man inte fram någon signifikans då detta materiale var litet, men det tydde ändock på att spirometri kan vara ett redskap till rökstopp.
Idag finns det forskning som styrker detta. Denna studies datainsamling var avklarad 2003.

Referenser

1. SBU:s rapport: Metoder för rökavvänjning (1998)
2 www.tobaksfaktaorg.se
3 www.lakarforbundet.se
4. SBU:s rapport: Behandling av astma och KOL (2000)
5. Forskningsrön om passiv rökning: Andras rök och din hälsa, Folkhälsoinstitutet
2001:16
6. James F.Morris, M.D. and William Temple: Spirometric "Lung Age" Estimation
for Motivating Smoking Cessation. Preventive Medicine 14, 655-662 (1985)
7. Tylen U, Boijsen M, Ekberg-Jansson A, Bake B, Lofdahl CG:
Emphysematous lesions and lung function in healthy smoker 60 years of
age. Respir Med 2000 Jan;94(1):38-43