1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Psykosomatiska symtom och stressrelaterade besvär är vanliga bland barn och ungdomar. Flickor är överrepresenterade, både vad gäller huvudvärk, muskelvärk utan fysisk orsak och depressionssjukdomar. Empirisk forskning visar att det finns ett samband mellan psykosomatioska symtom och bristande stresshantering (copingförmåga). Människor etablerar copingstrategier tidigt i livet, och om copingförmågan inte är tillräckligt utvecklad kan känslomässiga svårigheter överföras till smärtupplevelse. Med tanke på detta framstår det som mycket angeläget att ta reda på hur man inom primärvården bäst behandlar ungdomar med psykosomatiska symtom i ett tidigt skede, innan ett långvarigt smärtbeteende manifesterats.

Det återstår ännu att ta reda på hur man utifrån primärvårdens perspektiv effektivt kan behandla ungdomar med psykosomatiska symtom i ett tidigt skede. I det här projektet jämförs två behandlingsmetoder; den sedvanliga metoden med rådgivning vid ett engångsbesök på vårdcentralen och den metod där eleverna erbjuds organiserad avslappning och stresshantering i grupp i skolmiljö. Rekryteringsbasen utgörs av en gymnasieskola (ca 850 elever) och två högstadieskolor (ca 400 och 600 elever). Ungdomar som söker till skolhälsovård eller primärvård angående ett symtom som bedöms ha psykosomatisk karaktär informeras om projektet och erbjuds att delta. Elever som tackat ja till att delta i studien randomiseras antingen till en (a) interventionsgrupp där deltagarna får sjukgymnastledd avslappningsträning och stresshantering i grupp i skolan eller en (b) kontrollgrupp där deltagarna får göra ett sedvanligt individuellt besök med rådgivning på distrikssjukgymnastiken på vårdcentralen.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Psychophysiologic Disorders

A group of disorders characterized by physical symptoms that are affected by emotional factors and involve a single organ system, usually under AUTONOMIC NERVOUS SYSTEM control. (American Psychiatric Glossary, 1988)

Adolescent

A person 13 to 18 years of age.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2006-01-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Psykosomatiska tillstånd är vanliga i barn-, och ungdomsåren (1). Av svenska skolelever har 29 % besvärats av ryggvärk och 48 % av huvudvärk (2). 28-39 % av 12-16-åringar har sömnproblem (3). Prevalensen för muskelsmärta utan påvisbar fysisk orsak är 4-15 % (4, 5). Studier som berör psykosomatiska problem och stressrelaterade besvär visar att unga tonårsfickor är en särskilt utsatt grupp. Flickor är överrepresenterade, både vad gäller huvudvärk, idiopatisk muskuloskeletal smärta och depressionssjukdomar (2-12, 14). I en studie gjord i Uppsala bland tonåringar, framkom att 10 % av flickorna och 3 % av pojkarna hade en depressionssjukdom, där sömnstörningar var en av varningssignalerna (9).

Till muskelvärk har diskuterats flera olika bidragande orsaker, som t ex skolmöblers utformning, hållningsproblem, fysisk inaktivitet eller överaktivitet, psykologiska eller emotionella faktorer samt smärta hos andra familjemedlemmar (10, 14). Det framkommer dock att det inte alltid finns direkta samband mellan t ex ryggvärk/huvudvärk och graden av fysisk aktivitet (3, 4, 10). Däremot finner man statistiskt signifikanta samband mellan ryggvärk, huvudvärk, ont i magen och sociala, psykosociala och känslomässiga faktorer (3, 4, 8-10).

Tidigare forskning
Brattberg och Wickman observerade att psykosomatiska besvär och stress hängde ihop, på så sätt att upplevd "vardagsstress" (svårt att hinna till skolan i tid, läxor etc) var en prediktor för ospecifik ryggvärk (10). Stress kunde ofta relateras till ungdomarnas livssituation: trivsel i skolan, trivsel med livet och med sig själv. Man såg i studien också tydliga samband mellan psykosomatiska symtom och bristande stresshantering (copingförmåga), dålig självkänsla och bristande vuxenkontakt (10).

Vad återstår att göra?
Det finns ett solitt empiriskt stöd för effekten av avslappningsträning för skolungdomar, speciellt mot huvudvärk. Detta gäller avslappningsträning både kliniskt inom hälso-, och sjukvården och i skolmiljö (3, 13, 15-18). Få artiklar berör dock andra psykosomatiska symptom i samband med avslappning och stresshantering, t ex ospecifik rygg-, nackvärk, ångest (anxiety), depression och sömnstörningar. Inom primärvården är det vanligt förekommande att ungdomar med dessa psykosomatiska besvär remitteras till sjukgymnast. Det återstår ännu att ta reda på hur man utifrån primärvårdens perspektiv effektivt kan behandla ungdomar med psykosomatiska symtom i ett tidigt skede.
I det här projektet kommer två behandlingsmetoder att jämföras; den sedvanliga metoden med rådgivning vid ett engångsbesök på vårdcentralen och den metod där eleverna erbjuds organiserad avslappning och stresshantering i grupp i skolmiljö.

Syfte

Syftet är att utvärdera effekten av organisserad sjukgymnastledd avslappning och stresshantering i grupp i skolan - jämfört med sedvanlig individuell sjukgymnastisk behandling och rådgivning på vårdcentralen vid psykosomatiska besvär hos skolungdomar.

Frågeställning / Hypoteser

Vilket är det bästa sättet att behandla skolungdomar med psykosomatiska besvär i ett tidigt skede? - Sjukgymnastledd avslappning och stresshantering i grupp i skolmiljö? - Sedvanligt sjukgymnastiskt omhändertagande vid psykosomatiska besvär hos ungdomar, dvs med ett individuellt behandlings-, och rådgivningstillfälle på distriktssjukgymnastiken på vårdcentralen?

Metod: Gruppindelning

Deltagare som tackat ja till att delta i studien ombeds att fylla i ett formulär med frågor om demografiska uppgifter samt frågor om intensitet, duration och frekvens av huvudvärk och av muskuloskeletal smärta under den senaste veckan samt frågor om ångest (anxiety) och depression. Därefter randomiseras de till två grupper. Randomiseringen sker i block av två, där A respektive B lottas med hjälp av en slumpvalstabell. Randomiseringen delas upp på respektive skola för att undvika väntetid i de olika grupperna.

Interventionsgrupp
Deltagarna i interventionsgruppen erbjuds sjukgymnastledd avslappningsträning och stresshantering i grupp i skolan på skoltid. Kursen omfattar fem tillfällen, en gång i veckan, om 40 minuter per gång.

Kontrollgrupp
Deltagarna i kontrollgruppen får ett individuellt bokat besök på distrikssjukgymnastiken på vårdcentralen i Ulricehamn. Detta besök innefattar den sedvanliga sjukgymnastiska bedömningen och rådgivningen vid psykosomatiska besvär hos ungdomar.

Metod: Databearbetning

Data kommer att analyseras i termer av förändringsmått för respektive beroende variabel, dvs interventions- och kontrollgrupp jämförs med avseende på de förändringar som skett under behandling. För att analysera den kortsiktiga effekten av behandlingen beräknas först gruppernas förändringsmått som skillnaden mellan initialmätning och mätning vid första uppföljningstillfället, varpå gruppjämförelser görs för var och en av de beroende variablerna. För att därefter analysera behandlingens effekt på något längre sikt beräknas förändringsmåttet som skillnaden mellan initialmätning och mätning vid det andra uppföljningstillfället, varpå de två grupperna jämför igen. Alla analyser genomförs med hjälp av relevanta kvantitativa metoder (t-test och Mann-Whitney) med signifikansnivån p < 0.05.

Resultat

Resultatet av studien kommer att vägleda personal inom primärvård om avslappning och stresshantering (copingtekniker) i grupp i skolmiljö är ett bättre sätt att behandla ungdomar med psykosomatiska besvär än individuell rådgivning på vårdcentralen.

Referenser

1. Engström I, Psykosomatiska tillstånd hos barn och ungdomar. In: Sivik T, Theoréll T, editors. Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 1995. p.180-213.
2. Brattberg G. The Incidence of Back Pain and Headache among Swedish School Children. Quality of Life Research. 1994;3(1):27-31. Bille B, Larsson B. Allmänt om huvudvärk. In: Bille B, Larsson B, Carksson J, editors. Migrän och spänningshuvuvärk hos barn och tonåringar. Lund: Studentlitteratur; 1998.p.11-25.
3. Malleson PN, Al-Matar M, Petty RE. Idiopathic Muscukoskeletal Pain Syndromes in Children. The Journal of Rheumatology. 1992;19:11.
4. Josephson I, Oldfors-Engström L. Smärtupplevelser hos flickor med idiopatisk muskuloskeletal smärta. Nordisk Fysioterapi. 2004;8:12-18.
5. Taimela S, Kujala U, Salminen JJ, Viljanen T. The Prevalence of Low Back Pain Among Children and Adolescents: A Nationwide, Cohort-Based Questionnaire Survey in Finland. Spine. 1997;22(10):1132-1136.
6. Waldie KE. Childhood Headache, Stress in Adolescence, and Primary Headache in Young Adulthood: A Longitudinal Cohort Study. Headache. 2001;41:1-10.
7. Balagué F, Skovron M-L, Nordin M, Dutoit G, Waldburger M. Low Back Pain in School Children. Spine. 1995;20(11):1265-1270.
8. von Knorring AL, Cederberg-Byström K, Nyberg AM, Hedlund M, Stalenheim G, von Knorring L. Depression common among young people with somatic disorders. Fatigue, lack of emotional engagement, increased need of sleep are some of the warning signals. Läkartidningen. 2004;101(5):365-8.
9. Brattberg G, Wickman V. Rehabilitera Tidigt vid Ryggont/Huvudvärk. Läkartidningen. 1993;90(15).
10. Mattsson B. Om Psykosomatik i primärvården. In: Sivik T, Theoréll T, editors. Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 1995. p.214-226.
11. Brattberg G. Do Pain Problems in Young School Children Persist into Early Adulthood? A 13-Year Follow-Up. European Journal of Pain. 2003;8(3):187-199.
12. Larsson B, Melin L. Chronic Headaches in Adolescents: Treatment in a School Setting with Relaxation Training as Compared with Information-Contact and Self-Registration. Pain. 1986;25:325-336.
13. Balagué F, Nordin M, Skovron ML, Dutoit G, Yee A, Waldburger M. Non-Specific Low-Back Pain Among Schoolchildren: A Field Survey with Analysis of Some Associated Factors. Raven Press. 1994;7 (5):374-379.
14. McGrath PJ, Humphreys P, Goodman JT, Keene D, Firestone P, Jacob P, Cunningham SJ. Relaxation prophylaxis for Childhood Migraine: A Randomized Placebo-Controlled Trial. Developmental Medicine and Child Neurology. 1988;30:626-31.
15. Wisniewski JJ, Genshaft JL, Mulick JA, Coury DL, Hammer D. Relaxation Therapy and Compliance in the Treatment of Adolescent Headache. Headache. 1988;28:612-17.
16. Larsson B, Daleflod B, Håkansson L, Melin L. Therapist-Assisted Versus Self-Help Relaxation Treatment of Chronic Headaches in Adolescents: A School-based Intervention. Journal of Child.Psycol.Psychiat. 1987;28(1):127-36.
17. Larsson B, Carlsson J. A school-based, nurse-administered relaxation training for children with chronic tension-type headache. Pediatr psychology. 1996;21(5):603-14.