1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt de senaste åren och är idag ett stort folkhälsoproblem. Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa och i Sverige lider ungefär fyra procent av våra barn av fetma medan var fjärde tioåring är överviktig.

Syftet är att studera vad överviktiga och feta barn- och ungdomar anger som förhoppningar och önskemål vid en behandlingssituation.
Hur skulle deras önskemål se ut avseende behandling?
Hur skulle vården utformas för ett optimalt behandlingsresultat?
Vilka behandlingsalternativ presenteras som motiverande?
Vad anses som hinder och framgångsfaktorer för ett lyckat behandlingsresultat?

Två fokusgrupper planeras med minst fem deltagare. Semistrukturerade frågor kommer användas.

Eftersom en redan etablerad övervikt och fetma hos barn och ungdomar är svårbehandlad är det angeläget att finna effektiva förebyggande åtgärder mot sjukdomen. En inblick i barn och ungdomars tankar och åsikter kring sin övervikt och erfarenheter kring vården bidrar till ökad förståelse för bemötandet av denna patientgrupp. Förhoppningsvis framkommer hur vi bättre når dessa barn- och ungdomar i förebyggande arbete på skolor och inom barnhälsovård.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Obesity

A status with BODY WEIGHT that is grossly above the acceptable or desirable weight, usually due to accumulation of excess FATS in the body. The standards may vary with age, sex, genetic or cultural background. In the BODY MASS INDEX, a BMI greater than 30.0 kg/m2 is considered obese, and a BMI greater than 40.0 kg/m2 is considered morbidly obese (MORBID OBESITY).

Overweight

A status with BODY WEIGHT that is above certain standard of acceptable or desirable weight. In the scale of BODY MASS INDEX, overweight is defined as having a BMI of 25.0-29.9 kg/m2. Overweight may or may not be due to increases in body fat (ADIPOSE TISSUE), hence overweight does not equal "over fat".

Focus Groups

A method of data collection and a qualitative research tool in which a small group of individuals are brought together and allowed to interact in a discussion of their opinions about topics, issues, or questions.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-09-14

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-12-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-01-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt de senaste åren och är idag ett stort folkhälsoproblem(1,2). WHO klassar fetma som en kronisk sjukdom och utvecklingen betraktas som en global epidemi(3,4). Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa och i Sverige lider ungefär fyra procent av våra barn av fetma medan var fjärde tioåring är överviktig(3,5).

Sammanställning baserad på data från barnhälsovårdens undersökningar visar att andelen överviktiga eller feta barn är högst i Norrlandslänen med Västernorrland i topp. Andelen fyraåringar med övervikt eller fetma i Västernorrland är ca 20 procent(6).

Etiologi till fetma tros involvera en komplex interaktion av diet, fysisk aktivitet samt metabola och genetiska faktorer(7).

Övervikt och fetma i barn- och ungdomsåren medför ökad risk för att med tiden utveckla insulinresistens och blodfettsrubbningar. Det medför även ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och ortopediska problem samt alltför tidig död(8,9). Vidare har studier visat att sjukdomen ofta är förenad med sämre självkänsla(9).

I rapport om fetma från SBU (Statens beredningsverk för medicinsk utvärdering) 2002 uppskattas att de direkta sjukvårdskostnaderna för fetma och följdsjukdomar till fetma kan utgöra ca 2 procent av totala utgifterna för hälso- och sjukvård. I Sverige motsvarar det ca 3 miljarder kronor per år och för Västernorrlands län innebär det ca 100 miljoner kronor(10,11). Därtill tillkommer indirekta kostnader som är minst lika höga som de direkta sjukvårdskostnaderna(10). Det finns ett tydligt positivt samband mellan ökat BMI och ökade kostnader för vård(11).

Fetma hos barn är svårbehandlad och prognosen för barn med övervikt är dålig. Ca 80 procent av de barn som i 6-7 års ålder är överviktiga har kvarstående övervikt i de sena tonåren. Beräkningar har gjorts i USA som visar vid ett BMI på 45 vid 20 års ålder minskar livslängden med 13 år för män och 8 år för kvinnor. Inte heller med behandling ses gynnsamma resultat. Med detta som bakgrund har det framförts att det är angeläget att etablera effektiva förebyggande åtgärder(8).

Ett flertal studier har belyst hur preventiva insatser i barnaåren är mer effektiva än hos vuxna. En förändrad attityd gentemot överviktiga barn är nödvändig för att kunna optimera vår behandling och hjälpa dessa barn(12).

Studier har visat att familjeengagerande är välgörande vid barnfetma behandling(13). Enfamiljsbehandling har visat positiva effekter på vikten och livskvaliteten (1). Både prevention och behandling behöver förbättring för att vara användbar kliniskt(13).

Samtidigt som vi söker förbättra attityderna gentemot barnen är det angeläget att vi utvecklar bättre metoder för att ta hand om de feta barnen, som annars riskerar ett liv med starkt nedsatt livskvalitet(14).

Flera landsting är överens om att den verksamhet som erbjuds när det gäller prevention och behandling av övervikt och fetma hos barn är begränsad(15). SBU har i sin kunskapsövervikt över förebyggande åtgärder mot fetma slagit fast att förebyggande är möjligt, i alla fall hos barn(16).

I ett sammanträde 2003 beslutade Hälso- och sjukvårdsdelegationen två mål för programarbete angående barn- och ungdomars hälsa avseende övervikt och fetma: andelen barn med övervikt och fetma ska inte öka i Västernorrland och att inom fem års period kunna erbjuda barn och ungdomar med fetma adekvat vård i länet(11).

Det framkommer allt tydligare att samhället nu på allvar måste engagera sig i primärpreventiva insatser för att minska fetmas skadeverkningar på alla organsystem och åtföljande vårdkostnader samt öka livskvaliteten(17).

Syfte

Syftet är att studera vad överviktiga och feta barn- och ungdomar anger som förhoppningar och önskemål vid en behandlingssituation.

Frågeställning / Hypoteser

Frågeställningar:
- Hur skulle deras önskemål se ut avseende behandling?
- Hur skulle vården utformas för ett optimalt behandlingsresultat?
- Vilka behandlingsalternativ presenteras som motiverande?
- Vad anses som hinder och framgångsfaktorer för ett lyckat behandlingsresultat?

Teoretisk referensram

För att öka förståelsen för barn och ungdomar med övervikt och fetma och få kunskap om hur man skulle kunna förbättra mottagandet av patienten i en behandlingssituation valdes en kvalitativ metod.

Metod: Gruppindelning

Två fokusgrupper planeras med minst fem deltagare. Den ena med ungdomar i tidig- och mellanadolescensen 11-15 år och den andra med ungdomar i senadolescensen 16-18 år.

Metod: Databearbetning

Två fokusgrupper kommer att genomföras. Intervjuerna kommer att utföras med studieansvarig som moderator samt ytterligare en person som för anteckningar och som kan ställa frågor för att ytterligare förtydliga frågeområdet. Deltagandet kommer att vara frivilligt. Syftet med fokusgruppen kommer att beskrivas för deltagarna och alla uppgifter som framkommer ska behandlas konfidentiellt. Intervjuerna spelas in på band och skrivs ut ordagrant.

Gruppen breddar perspektivet på ämnet då deltagarna kan lyssna till varandra och fylla på med egna åsikter och tankar. På detta sätt kan man, trots ett lågt antal deltagande, få ett djupt och nyanserat perspektiv.

Analys
Sammanställning av informationen kommer att uföras med hjälp av metoden innehållsanalys (Patton)(18).

Moderatorn kommer att skriva ut de bandade intervjuerna och lästa igenom allt material flera gånger för att få en helhetsbild. Därefter kommer angivna framgångsfaktorer och hinder, likheter och olikheter i uppfattning att sammanställas och grupperas.

Resultat

Eftersom en redan etablerad övervikt och fetma hos barn och ungdomar är svårbehandlad är det angeläget att finna effektiva förebyggande åtgärder mot sjukdomen. Hälso- och sjukvården behöver ta sin del av ansvaret och skapa en barnhälsovård som är väl organiserad. Förebyggande åtgärder kommer dock inte vara tillräckliga utan idag krävs även kunskap kring behandling för barn och ungdomar med fetma och medicinska komplikationer.

Möjlighet finns även att identifiera de svagheter som finns i bemötande samt upplevda styrkor i den verksamhet som barnen och ungdomarna mött inom skola och sjukvård.

Diskussion

Etisk reflektion

Barnen och föräldrar får information och inbjudan till deltagande i studien via brev, deltagandet är frivilligt.

Flera av barnen som inbjuds att delta i fokusgrupperna har den deltagande läkaren som sin behandlande läkare.

Intervjun är tänkt att hållas som en allmän diskussion med undvikande av fokusering på den enskilda ungdomen, där de får möjlighet att påverka bemötande och behandling i en positiv riktning.

Studien kan ses som ett förbättringsarbete av den egna verksamheten samt ett arbete inom ST-utbildningen. Projektet har efter ansökan granskats och godkänts av regionala etikprövningsnämnden i Umeå.

Slutsats

En inblick i barn och ungdomars tankar och åsikter kring sin övervikt och erfarenheten kring vården bidrar till ökad förståelse för bemötandet av denna patientgrupp i vården. Mycket finns att vinna på att ta del av vilka önskemål som barnen själva har då det gäller behandling. Förhoppningsvis framkommer även deras egna tankar kring hur vi bättre når dessa barn- och ungdomar i förebyggande arbete på skolor och inom barnhälsovård. Sammanfattningsvis så kommer barnen och ungdomarna i fokusgrupperna bidra till utformningen av det kommande vårdprogrammet som planeras upprättas för Västernorrlands län. Ett bra resultat som i sin tur kommer att medföra kvalitetssäkring och utveckling samt optimering av ekonomiska resurser för vården av denna patientgrupp.

Referenser

Litteratur
1. Nowicka P, Flodmark C-E. Barnövervikt i praktiken – evidensbaserad familjeviktskola. Studentlitteratur 2006.
2 . Odegaard K, Borg S, Persson U, Svensson M. The Swedish cost burden of overweight and obesity – evaluated with the PAR approach and a statistical modelling approach. International Journal of Pediatric Obesity 2008; 2: 51-57.
3. Barn och ungdomars vikt i Västernorrland – insamlat genom barnahälsovårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum Landstinget Västernorrland 2006.
4. Obesity: preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO Consultation
Geneva, World Health Organization. 2004.
5. Janson A, Danielsson P. Överviktiga barn. En handbok för föräldrar och proffs. Forum 2003.
6. Bråbäck L, Bågenholm G, Ekholm L. Övervikt och fetma bland svenska fyraåringar – stora regionala skillnader men ökningen verkar ha avstannat. Läkartidningen.
7. Pietrobelli A, Malavolti M, Battistini N B, Fuiano N. Metabol syndrom: A child is not a small adult. IJPO 2008; 3: 67-71.
8. Perlhagen J, Flodmark C-E, Hernell O. Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen nr 3 2007 volym 104: 138-141.
9. Marcus C. Övernäring av barn en hälsofara? Läkartidningen. Nr 10 2002. Volym 99.
10. Fetma –problem och åtgärder. SBU; 2002.
11. Programarbete Barns och ungdomars hälsa – övervikt och fetma. Landstinget Västernorrland. 2003/2004
12. Flodmark C-E. Sätt in behandling redan i 10 års åldern! Familjeterapeutisk metod mot folksjukdomen fetma. Läkartidningen. 1996. Volym 93. Nr 24.
13. Nowicka P, Flodmark C-E. Family in pediatric obesity management: A literature review. IJPO 2008; 3: 44-50.
14. Rössner S. Fetma – en folksjukdom. Läkartidningen 1996. Volym93; Nr 1-2.
15. Vårdprogram för barn- och ungdomar med övervikt och fetma i Södra sjukvårdsregionen. Barnöverviktsenheten region Skåne.
16. Schäfer Elinder L, Haartman F. Fetma kan förebyggas – men krafttag behövs! Läkartidningen nr 3 2007. Volym 104.
17. Marcus C. Rössner S. Fetmans skadepanorama mer omfattande än tidigare känt. Läkartidningen nr 34 2008. Voly m 105.
18. Patton Q. Qualitative evaluation and research methods. 2nd. ed. 1990, Newbury Park, California: Sage Publications. 532.