Logotype för Västra Götalandsregionen,
Tidsanvändning, aktivitetsmönster och strategier för fortsatt arbete - en longitudinell dagboksstudie för kvinnor med långvarig smärta
Tidsanvändning, aktivitetsmönster och strategier för fortsatt arbete - en longitudinell dagboksstudie för kvinnor med långvarig smärta
Dokumentnummer : 3738
Skapat av : Gunilla Liedberg, 2008-04-05
Senast ändrad av: Gunilla Liedberg, 2010-02-22
Dokument inkommet till : FoU i Sverige

Ej uppdateratEj uppdaterat

1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Introduktion Tidigare studier har identifierat framgångsfaktorer för att möjliggöra för en individ att fortsätta eller återgå till arbete. En faktor som visat sig avgörande är om individen själv har varit delaktig i att identifiera rehabiliteringsåtgärderna. I föreliggande projekt kommer kvinnorna att formulera egna mål och identifiera olika åtgärder gällande hur de själva aktivt kan arbeta för att underlätta sin egen arbetssituation och därmed möjliggöra att vara kvar på arbetsmarknaden i ett längre tidsperspektiv. Betydelsen av att kunna känna kontroll över sin egen tillvaro och att kunna påverka sin egen situation har visat sig betydelsefulla för att kunna kvarstanna på arbetsmarknaden. Likaså har motivation och vilja att förändra sin situation visat sig vara viktiga framgångsfaktorer för fortsatt yrkesarbete. Individens delaktighet i utformandet av anpassningar/förändringar i föreliggande projekt kan medföra att individerna känner vilja och motivation till att förändra sin arbetssituation.

Kvinnor står totalt sett för 63 procent av sjukskrivningarna som varar 15 dagar eller längre. Under 2003 satsades 3,2 miljarder kronor på arbetslivsinriktad rehabilitering vilket motsvarar omkring 4% av utgifterna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Enbart begränsad dokumenterad kunskap finns om vilka arbetsrehabiliterande insatser som erbjuds personer med långvarig smärta och utfallet utifrån dessa åtgärder. Segregationen på den svenska arbetsmarknaden är fortfarande hög och innebär att män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter. Kvinnor har mer arbetsuppgifter med mycket upprepning av uppgifter. Dessa uppgifter kräver en hög statisk belastning på nacke och skuldror och risken att utveckla besvär från muskler och leder är därmed högre hos kvinnor.

Arbetsförmåga har visat sig vara ett komplext begrepp som kräver en helhetsbild av individens arbetssituation i relation till dennes övriga livssituation. I föreliggande projekt kommer arbetssituationen att belysas med en tidsgeografisk dagboksmetod som bidrar till ytterligare kunskap om hur stor del av de yrkesarbetande kvinnornas tid som upptas av olika arbetsuppgifter, mikropauser och i vilken utsträckning arbetsställningarna varierar. Projektets omfattande bild av kvinnornas arbetssituation i kombination med kvinnornas egen delaktighet i identifiering av önskvärda förändringar av deras arbetsituation ökar möjligheten till att förbättra deras arbetssituation, vilket är i linje med socialförsäkringens mål för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Den tidsgeografiska dagboksmetoden ger möjlighet till att studera aktivitetsmönster, tidsanvändning och att visualisera komplexa samband i det dagliga livets aktiviteter genom det specifika dataprogrammet. Genom möjligheten att via dataprogrammet få fram grafer över deras arbetssituation får personerna en tydlig bild av hur deras dag i form av aktiviteter, pauser och avbrott ser ut. Detta blev tydligt i en studie med 16 kvinnor med långvarig smärta och där syftet var att undersöka dagliga aktiviteter och tidsanvändning under en veckas tid. Graferna tydliggjorde kvinnornas aktiviteter under dagen och blev en grund för att diskutera förändringar i kvinnornas aktivitetsmönster för att må bättre. Alla kvinnor formulerade mål för önskvärda förändringar och hälften av kvinnorna uppfyllde ett eller flera mål för att förändra sin tillvaro.

Föreliggande projekt möjliggör att kunna studera och visualisera kvinnornas arbetssituation på samma detaljerade nivå.

Syftet med projektet är att använda en tidsgeografisk dagboksmetod för att kartlägga tidsanvändning för olika arbetsuppgifter, arbetsställningar och hur aktivitetsmönstret i arbete ser ut hos kvinnor med långvarig smärta. Ett ytterligare syfte är att deltagande kvinnor ska identifiera åtgärder som de anser nödvändiga och som de själva kan påverka för att kunna vara kvar i sitt yrkesarbete.

Metod: Yrkesverksamma kvinnor i åldern 20-45 år, med varierande tjänstgöringsgrad och olika yrken kommer att tillfrågas om att deltaga i studien vid besök på Smärt- och RehabiliteringsCentrum, Linköping och Ryhovs sjukhus i Jönköping. Kontrollgrupp kommer att matchas med avseende på ålder, yrke och tjänstgöringsgrad.
Vid starten av projektet erhåller kvinnorna en dagbok som ska fyllas i under två arbetsdagar. Dagboken, som består av en anteckningsbok, har fastställda rubriker: Tid; Arbetsuppgift; Arbetsställning; Var; Med vem; Fysisk ansträngning och Meningsfullheten med arbetsuppgiften. Kvinnorna skriver sedan med egna ord i de olika fälten var gång en ny aktivitet/arbetsuppgift påbörjas. Dagboken kommer också att ge kunskap om kvinnornas uppfattningar om hur fysiskt ansträngande olika arbetsuppgifter upplevs vara.
Dagboksmaterialet kodas av forskaren efter ett fastställt kodschema och bearbetas med ett speciellt framtaget dataprogram.

Efter tre månader kommer en uppföljning att ske individuellt med varje kvinna. Då presenteras dagboksmaterialet för kvinnorna i form av grafer och hur mycket tid som används för olika uppgifter/arbetsställningar. Med detta som utgångspunkt formulerar kvinnorna själva de förändringar de ser som nödvändiga och som de själva kan påverka och ändra i sin arbetssituation. Exempelvis, förändringar och anpassningar av de uppgifter som visat sig svåra att genomföra eller att mer systematiskt och regelbundet ändra arbetsställning.

Efter ytterligare tre månader kontaktas kvinnorna via telefon för en uppföljning om hur de anpassningar kvinnorna själva infört i sitt arbete fungerar. 3 månader efter denna telefonkontakt erhåller kvinnorna en ny dagbok, identisk med den tidigare, som ska fyllas i under en arbetsdag.

För att belysa arbetsförmågan ur ett vidare perspektiv kommer projektets datainsamling även att innefatta:
- Krav- kontroll –stöd modellen som belyser individens uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön
- Känsla av sammanhang (KASAM), belyser strategier för att kunna hantera sin situation
- QPSNordic som belyser individens syn på sin arbetssituation och totala livssituation
- Upplevd smärta som bedöms med en visuell analog skala (VAS)
- Upplevd livskvalitet bedöms med instrumentet ”Livstillfredsställelse”
Dessa instrument kommer att användas vid start av projektet och vid uppföljning, efter ca ett år.

Betydelse: Tyngdpunkten i socialförsäkringens mål för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är att individen i möjligaste mån ska återfå eller kvarhålla sin arbetsförmåga. Trots att arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser har erbjudits individer med nedsatt arbetsförmåga under många år är kunskaperna om effekten relativt begränsade, såväl ur ett individperspektiv som ur ett socialförsäkringsperspektiv. En av anledningarna till att det är svårt att utvärdera insatser är att effekten ofta är påverkad av olika faktorer såsom ålder, kön, diagnos och yrke. Det föreliggande projektet är avgränsat till enbart kvinnor med långvarig smärta vilket ger en homogen grupp.
Bearbetningen av den tidsgeografiska dagboken, i ett specifikt dataprogram, ger möjlighet att visualisera tidsanvändningen för olika arbetsuppgifter, olika arbetsställningar och tid för olika grader av fysiskt besvär under arbetstid. Den bild som framkommer av kvinnornas arbetssituation i kombination med kvinnornas egen delaktighet i att identifiera vilka egna förändringar som kan göras ökar möjligheten till att förbättra deras arbetssituation. Detta skulle kunna vara värdefull kunskap vid anpassningar av arbetssituationer vid långvarig smärta.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Inlagda MeSH-termer
Pain
An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.
Occupational Therapy
The field concerned with utilizing craft or work activities in the rehabilitation of patients. Occupational therapy can also refer to the activities themselves.
Diaries
Works consisting of records, usually private, of writers' experiences, observations, feelings, attitudes, etc. They may also be works marked in calendar order in which to note appointments and the like. (From Random House Unabridged Dictionary, 2d ed)
Sick Leave
An absence from work permitted because of illness or the number of days per year for which an employer agrees to pay employees who are sick. (Webster's New Collegiate Dictionary, 1981)

Projektets delaktighet i utbildning

ej kryssad Avhandling
ej kryssad D-uppsats / Magisterexamen
ej kryssad C-uppsats / Kandidatexamen
ej kryssad ST-läkarutbildning
ej kryssad Annan utbildning
ikryssad Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

ikryssad Planering och förberedelse före datainsamling
ej kryssad Datainsamling pågår
ej kryssad Analys av insamlade data pågår
ej kryssad Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
ej kryssad En eller flera publikationer från projektet är publicerade
ej kryssad Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-04-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2010-03-30
Logotype för Västra Götalandsregionen,

Webbplatsen

Informationsansvarig:
Lena Nordeman

Mer kontaktinformation:

Tidsanvändning, aktivitetsmönster och strategier för fortsatt arbete - en longitudinell dagboksstudie för kvinnor med långvarig smärta, från FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg
http://www.fou.nu/is/foualvsborg/document/3738