1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Vitamin D deficiency in chronic low back pain

Sammanfattning av projektet

Långvariga ländryggssmärtor är ett vanligt problem i primärvården, förenat med lidande och stora samhällskostnader för bl a sjukförsäkringar. I en stor del av fallen kan man vid rutinutredning inte fastställa någon underliggande sjukdom eller skada. D-vitaminbrist har föreslagits som en möjlig mekanism bakom uppkomsten av smärttillstånd, inklusive ländryggssmärta. Det finns indicier, teorier, epidemiologiska data och, i första hand okontrollerade, behandlingsstudier som kan stödja hypotesen om låga D-vitaminnivåer som orsak till smärttillstånd, men resultaten av de få kontrollerade studier som gjorts är motstridiga.

Kunskap saknas om prevalens av D-vitaminbrist i svenska primärvårdspopulationer, liksom vid oförklarad långvarig ländryggssmärta i Sverige. Det är är därför inte möjligt att uttala sig om nyttan av att mäta D-vitaminnivåer i dessa populationer.

Studien syftar till att i en svensk primärvårdspopulation undersöka D-vitaminstatus i en grupp indiviver med långvarig ländryggssmärta jämfört med en kontrollgrupp med ålders- och könsmatchade individer.

Genom brevenkäter inkluderas studiegrupp (individer 18 år eller äldre med långvarig ländryggssmärta) och kontrollgrupp, 50 matchade par. Blodprovtagning sker för analys av S-25-hydroxivitamin D, och kompletterande informationsinhämtning avseende andra tänkbara förklaringsvariabler sker.

Databearbetning sker genom parametrisk analys av medeldifferensen mellan individerna i studiegrupp och kontrollgrupp, och genom jämförelse mellan grupperna av andelar med D-vitaminbrist enligt vedertagna gränsvärden.

Studien förväntas kunna ge svar på frågan om det föreligger en kliniskt relevant skillnad i D-vitaminstatus mellan individer med medicinskt oförklarad långvarig ländryggssmärta och köns- och åldersmatchade kontrollindivider, och, i förlängningen, om rutinprovtagning för bedömning av D-vitaminstatus är angeläget i utredningen av denna relativt vanligt förekommande patientgrupp.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Vitamin D

A vitamin that includes both CHOLECALCIFEROLS and ERGOCALCIFEROLS, which have the common effect of preventing or curing RICKETS in animals. It can also be viewed as a hormone since it can be formed in SKIN by action of ULTRAVIOLET RAYS upon the precursors, 7-dehydrocholesterol and ERGOSTEROL, and acts on VITAMIN D RECEPTORS to regulate CALCIUM in opposition to PARATHYROID HORMONE.

Low Back Pain

Acute or chronic pain in the lumbar or sacral regions, which may be associated with musculo-ligamentous SPRAINS AND STRAINS; INTERVERTEBRAL DISK DISPLACEMENT; and other conditions.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-10-13

Datum för påbörjande av datainsamling

2012-03-12

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Ländryggssmärtor är ett vanligt problem i befolkningen, med punktprevalens på 16-18%, varav merparten har långvariga besvär. Tillståndet är förenat med lidande och stora samhällskostnader för bl a sjukförsäkringar. I en överväldigande majoritet av fallen finner man ingen säker underliggande skada eller sjukdom. Ökad kunskap om hur långvarig ländryggsvärk kan uppstå och vidmakthållas är en förutsättning för förbättrad diagnostik och behandling. D-vitaminbrist har föreslagits som en möjlig mekanism bakom uppkomsten av smärttillstånd, inklusive ländryggssmärta.

Osteomalaci är ett tillstånd som uppstår bl a vid svår D-vitaminbrist och är förknippat med defekt benmineralisering vilket i sin tur ger skelettsmärta. Mest typiskt är smärtutbredning i bäcken, ländrygg, skulderparti och/eller bröstkorg men i många fall ses mer diffusa eller generella smärtor [7].

Även mindre uttalad D-vitaminbrist än vid osteomalaci har föreslagits kunna ha en roll i uppkomsten av olika smärttillstånd. Studier visar hög förekomst av suboptimala D-vitaminnivåer i olika populationer med t ex utbredda muskuloskeletala smärtor [2,6] och långvarig ländryggssmärta [4].

I en Cochrane-översikt från 2010 [10] konstateras att de flesta behandlingsstudierna med D-vitamin vid smärttillstånd är små och/eller av låg kvalitet och att evidensläget är otillräckligt.

En okontrollerad behandlingsstudie från Saudiarabien [1] rapporterar anmärkningsvärda behandlingseffekter av D-vitamin vid långvarig ländryggssmärta, och två fallserier beskriver också mycket goda behandlingseffekter vid behandlingsrefraktära kroniska ryggsmärtor respektive smärtor efter ryggkirurgi [5,8]. Inga randomiserade placebokontrollerade behandlingsstudier av D-vitamin vid ländryggssmärta finns publicerade.

Således är D-vitaminets roll vid uppkomst och behandling av långvariga smärttillstånd, inklusive ländryggsmärta, alltjämt oklar, annat än vid grava bristtillstånd.

Förutom att mer studier behövs, är resultaten av de studier som trots allt finns bara i begränsad omfattning överförbara på förhållanden i svensk primärvård. Det rör sig i många fall om selekterade patientmaterial inom sekundär eller tertiär vård. De flesta studierna är dessutom gjorda i andra delar av världen.

Kunskap saknas om prevalens av D-vitaminbrist i svenska primärvårdspopulationer, liksom vid oförklarad långvarig ländryggssmärta i Sverige.
Om D-vitaminbrist vore en potentiell, och någorlunda vanligt förekommande, faktor i uppkomsten av långvarig ländryggssmärta, skulle man kunna se ett kontinuerligt samband mellan uppmätt D-vitaminnivå och förekomst av ländryggssmärta i en given population. En alternativ hypotes är att en tröskeleffekt föreligger, dvs att endast D-vitaminnivåer under ett visst gränsvärde vore relevant, men var denna gräns skulle ligga går det med nuvarande kunskapsläge inte att uttala sig om.

Syfte

Studien syftar till att i en svensk primärvårdspopulation undersöka D-vitaminstatus i en grupp individer med långvarig ländryggssmärta jämfört med en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp.

Frågeställning / Hypoteser

Skiljer sig D-vitaminstatus vid långvarig ländryggssmärta från D-vitaminstatus i frånvaro av smärttillstånd? Föreligger en större andel individer med D-vitaminbrist i patientgruppen än i kontrollgruppen?

Metod: Gruppindelning

Studiegrupp: Ländryggssmärta de flesta (mer än hälften), eller alla, dagarna under de senaste minst 3 månaderna.
Kontrollgrupp: Ingen ländryggsmärta, eller smärta i en eller flera andra kroppsregioner, under de senaste 4 veckorna; ELLER ländryggsmärta, eller smärta i en eller flera andra kroppsregioner, under några (mindre än hälften) dagarna under de senaste 4 veckorna.

Gemensamma inklusionskriterier studie- och kontrollgrupp: Ålder 18 år eller äldre. Exklusionskriterier: Aktuell ischias eller diskbråck; aktuell ryggkirurgi; spinal stenos; spondylolistes; osteoporos; skelettsjukdom; kotkompression, fraktur i ryggen; medfödd missbildning; reumatisk sjukdom; neurologisk sjukdom; malign sjukdom; tillstånd efter hjärnskada eller ryggmärgsskada

Metod: Databearbetning

Statistisk databearbetning sker i första hand genom parametrisk analys (t-test) av medeldifferensen mellan studiegrupp och kontrollgrupp.

I andra hand sker också icke-parametrisk analys för jämförelse mellan grupperna av andelar med D-vitamin understigande gränsvärdena 25, 50 respektive 75 nmol/l för serumnivå av 25-OHD. Dessa beslutsgränser väljs, då framför allt dessa värden använts som definition på D-vitaminbrist och/eller D-vitamininsufficiens i litteraturen det senaste decenniet.

Grupperna beskrivs med avseende på förklaringsvariablerna gällande D-vitaminbrist och långvarig ländryggssmärta.

Multivariat logistisk regression sker med långvarig ländryggssmärta som beroende variabel och D-vitaminnivå som oberoende variabel, tillsammans med ovan beskrivna förklaringsvariabler gällande långvarig ländryggssmärta. Syftet är att se om D-vitaminnivå kvarstår som en oberoende förklaringsvariabel.

Samband mellan D-vitaminnivå och ovan beskrivna förklaringsvariabler kommer att analyseras med korrelation och regressionsanalyser.

Referenser

1. Musculoskeletal manifestations of osteomalacia and rickets.

   Reginato Antonio J, Coquia Juliet Arambulo.

   Best Pract Res Clin Rheumatol 2003:17(6):1063-80.

   [Links: PMID: 15123051 | DOI länk][Source: PubMed®]
2. Muscle pain as an indicator of vitamin D deficiency in an urban Australian Aboriginal population.

   Benson Jill, Wilson Anne, Stocks Nigel, Moulding Nicole.

   Med J Aust. 2006:185(2):76-7.

   [Links: PMID: 16842060][Source: PubMed®]
3. Prevalence of severe hypovitaminosis D in patients with persistent, nonspecific musculoskeletal pain.

   Plotnikoff Gregory A, Quigley Joanna M.

   Mayo Clin Proc. 2003:78(12):1463-70.

   [Links: PMID: 14661675][Source: PubMed®]
4. Hypovitaminosis D in female patients with chronic low back pain.

   Lotfi Ahmed, Abdel-Nasser Ahmed M, Hamdy Ahmed, Omran Ahmed A, El-Rehany Mahmoud A.

   Clin Rheumatol. 2007:26(11):1895-901.

   [Links: PMID: 17377737 | DOI länk][Source: PubMed®]
5. Vitamin D for the treatment of chronic painful conditions in adults.

   Straube Sebastian, Derry Sheena, Moore R Andrew, McQuay Henry J.

   Cochrane Database Syst Rev 2010:(1):CD007771.

   [Links: PMID: 20091647 | DOI länk][Source: PubMed®]
6. Improvement of chronic back pain or failed back surgery with vitamin D repletion: a case series.

   Schwalfenberg Gerry.

   Journal of the American Board of Family Medicine : JABFM 2009:22(1):69-74.

   [Links: PMID: 19124636 | DOI länk][Source: PubMed®]
7. Spinal surgery and severe vitamin D deficiency.

   Plehwe Walter E, Carey Roy P L.

   Med J Aust. 2002:176(9):438-9.

   [Links: PMID: 12056998][Source: PubMed®]
8. A consensus approach toward the standardization of back pain definitions for use in prevalence studies.

   Dionne Clermont E, Dunn Kate M, Croft Peter R, Nachemson Alf L, Buchbinder Rachelle, Walker Bruce F, Wyatt Mary, Cassidy J David, Rossignol Michel, Leboeuf-Yde Charlotte, Hartvigsen Jan, Leino-Arjas Päivi, Latza Ute, Reis Shmuel, Gil Del Real Maria Teresa, Kovacs Francisco M, Oberg Birgitta, Cedraschi Christine, Bouter Lex M, Koes Bart W, Picavet H Susan J, van Tulder Maurits W, Burton Kim, Foster Nadine E, Macfarlane Gary J, Thomas Elaine, Underwood Martin, Waddell Gordon, Shekelle Paul, Volinn Ernest et al.

   Spine 2008:33(1):95-103.

   [Links: PMID: 18165754 | DOI länk][Source: PubMed®]
9. Vitamin D deficiency and chronic low back pain in Saudi Arabia.

   Al Faraj Saud, Al Mutairi Khalaf.

   Spine 2003:28(2):177-9.

   [Links: PMID: 12544936 | DOI länk][Source: PubMed®]
10. Determining vitamin D status: a comparison between commercially available assays.

    Snellman Greta, Melhus Håkan, Gedeborg Rolf, Byberg Liisa, Berglund Lars, Wernroth Lisa, Michaëlsson Karl.

    PLoS ONE 2010:5(7):e11555.

    [Links: PMID: 20644628 | DOI länk][Source: PubMed®]