1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Integration of evidence based knowledge aiming to prevent, treat and evaluate symptoms within patients with colorectal cancer by using the INVOLVE strategy

Sammanfattning av projektet

Forskare vid Hälsouniversitetet i Linköping och kliniskt verksam personal från onkologklinikerna i Jönköping och i Linköping har förenats i en vision för att stärka kunskapen och tillämpningen inom symtomkontroll. Visionen syftar till att utveckla en hållbar arbetsmodell för symtomhantering i samband med vård och behandling av personer med cancer och deras närstående. Detta skall uppnås genom långvarigt samarbete mellan forskare och kliniker där forskning och utveckling skall bli en gemensam och ständig pågående process för att identifiera, värdera och integrera evidensbaserad (bevisad) kunskap i vardagsarbetet som består efter projektets avslutande.
Syfte
Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av strategin INVOLVE (från engelskans involvement) integrera/implementera en varaktig process för utveckling av excellence i omvårdnad inom området symtomhantering. Det specifika syftet är att genom aktivt lärande integrera evidensbaserad kunskap om symtomhantering vid vård och behandling av personer med kolorektal cancer(tarmcancer) och att utvärdera effekterna på patientens och närståendes upplevelse av symtom, funktion, hälsa och livskvalitet.
Metod
Projektet genomförs med INVOLVE-en strategi struktur för att involvera patienter, närstående och vårdpersonal och översiktligt består projektet av följande faser;Baslinje,Intervention I,Intervention II och Utvärdering.
Baslinje,ett konsekutivt urval av patienter med kolorektal cancer som behandlas vid de båda onkologklinerna inkluderas i studien under 12 månader (omfattning ca 100-150 patienter). Dessa patienter besvarar symtomscreeningsinstrumentet MSAS och följs via dokumentation angående omvårdnads- och vårdåtgärder. I intervjustudien kring hinder/barriärer gällande symtomrapportering intervjuas mellan 15-30 patienter, 15-30 närstående individuellt och cirka 15 vårdpersonal intervjuas i fokusgrupper.
Intervention I: Innehåller flera delar med fokus på utbildning av personal genom situationsbaserad inlärning och framtagande av evidensbaserade riktlinjer för de symtom som i kartläggningsfasen bedömdes som problematiska. Strategier för att överbrygga barriärer för symtomkontroll konkretiseras.
Intervention II: Här sker integrering/implementering av de riktlinjer som skapats.
Utvärdering: Projektet utvärderas både avseende processen och arbetssättet samt effekterna på patient, närstående och vårdpersonal. De mätningar som gjordes under baslinjen återupprepas.
Betydelse
Att identifiera barriärer/hinder för rapportering av symtom och integrering/implementering av åtgärder/åtgärdsprogram är viktigt för att uppnå en god vårdkvalitet och bra livskvalitet hos patienter med kolorektal cancer.
Denna kunskapsbas kan sedan även konplettera ett vårdprogram för denna patientgrupp.
Genom att projektet arbetar utifrån strategin INVOLVE så är all kliniskt verksam vårdpersonal på ett eller annat sätt involverade i projektet. Implementering och utarbetande av ett evidensstyrt arbetssätt byggs tillsammans i verksamheten för en varaktig förändring.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Health Care Quality, Access, and Evaluation

The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Medically Underserved Area

A geographic location which has insufficient health resources (manpower and/or facilities) to meet the medical needs of the resident population.

Oncologic Nursing

Nursing care provided cancer patients. It includes aspects of family functioning through education of both patient and family. The specialty of oncologic nursing focuses on cancer as a major health care problem.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-02-15

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-04-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund
Användningen av evidensbaserad kunskap förväntas leda till utveckling av professionell, effektiv och högkvalitativ omvårdnad (Levi 1998) men forskning visar att endast 15 % av sjuksköterskorna kontinuerligt tillämpar evidenbaserad kunskap i sitt vardagsarbete (Shirey 2006). Orsaken till detta är mångfasetterad och många strategier har prövats för att överbrygga klyftorna mellan forskning och klinik (Rolfe 1998, Mulhall 2001). Tyvärr visar erfarenheten att effekterna i form av ett ökat användande av forskningsresultat blir måttliga eller inte kvarstår någon längre tid. En svensk avhandling om hinder och barriärer för att använda forskningsresultat i vården drar slutsatsen att utveckling och utvärdering av modeller som främjar sjuksköterskors användning av forskning är starkt önskvärt (Nilsson Kajermo 2004).I en tid med kunskapsexplosion och krav på kostnadseffektivitet och kontinuerlig kvalitetsförbättring är det nödvändigt att pröva nya strategier för att överbrygga klyftan mellan forskning och klinisk praktik. Evidensbaserade riktlinjer för hantering av flera vanligt förekommande symtom hos patienter med cancer existerar (Oncology Nursing Society 2007). Trots detta så tillämpas och integreras inte denna kunskap i det dagliga kliniska arbetet (Rolfe & Gardner 2006, Sackett et al 1996).
Forskare vid Hälsouniversitetet i Linköping och kliniskt verksam personal från onkologklinikerna i Jönköping och i Linköping har förenats i en vision för att stärka kunskapen och tillämpningen inom symtomkontroll. Visionen syftar till att utveckla en hållbar arbetsmodell för symtomhantering i samband med vård och behandling av personer med cancer och deras närstående. Detta skall uppnås genom långvarit samarbete mellan forskare och kliniker där forskning och utveckling skall bli en gemensam och ständig pågående process för att identifiera, värdera och integrera evidensbaserad kunskap i vardagsarbetet som består efter projektets avslutande. Har ej tidigare gjorts i Sverige

Syfte

Syfte
Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av strategin INVOLVE (Hanley 2004) är att implementera en varaktig process för utveckling av excellence i omvårdnad inom området symtomhantering. Det specifika syftet är att genom aktivt lärande integrera evidensbaserad kunskap om symtomhantering vid vård och behandling av personer med kolorektal cancer och att utvärdera effekterna på patientens och närståendes upplevelse av symtom, funktion, hälsa och livskvalitet.

Metod: Databearbetning

Fokusgruppsintervjuerna och de kvalitativa individuella intervjuerna med patienter och närstående kommer att analyseras med kvalitativ innehålls analys.
Alla enkäter/instrument bearbetas statistiskt enligt manualer

Resultat

Betydelse
Att identifiera barriärer/hinder för rapportering av symtom och integrering/implementering av åtgärder/åtgärdsprogram är viktigt för att uppnå en god vårdkvalitet och bra livskvalitet hos patienter med kolorektal cancer.
För att lyckas med utvecklingsprocessen och för att uppnå excellence genom integration av evidensbaserad kunskap är hela processen målet; identifiering, utveckling, integrering/implementering och utvärdering av evidensbaserad kunskap/omvårdnad.Denna kunskapsbas kan sedan även utfomas till ett vårdprogram för denna patientgrupp.
Genom att projektet arbetar utifrån strategin INVOLVE så är klinikens alla kliniskt verksamma sjuksköterskor på ett eller annat sätt involverade i projektet. Implementering och utarbetande av ett evidensstyrt arbetssätt byggs tillsammans i verksamheten. En processledare bör utses för att koordinera projektaktiviteterna. Det vetenskapliga projektansvaret har en forskargrupp som ansvarar för den vetenskapliga kvaliteten, handledning inom projektet samt bevakar besvarande av forskningsfrågor och identifiering av nya forskningsfrågor. Forskargruppen består av seniora forskare med olika kompetensområden och en till två doktorander.

Processledaren bekostas av projektmedel om 50 % och är den som driver det dagliga arbetet av projektet och sköter samordning tillsammans med en liten grupp av ansvariga sjuksköterskor på kliniken som till viss del bekostas av anslagsmedel. All övrig personal på kliniken är inom ramen för sin ordinarie tjänst informerad och på olika sätt, som varierar beroende på projektfas, involverade i projektet.

Efter genomfört projekt ska kliniken vara "självgående" och projektledning med forskare etc är inte nödvändiga för arbetssättets fortlevnad--nu ska evidensbaserad kunskap vara integrerad i det dagliga vårdarbetet och därmed generera god vårdkvalitet, god livskvalitet och god patientsäkerhet.

Det finns få studier som har fokuserat på denna patientsgrupps sammantagna symtomsbild och identifierat vilka problem och omvårdnadsbehov de har. Att integrera/implementera evidensebaserad kunskap har i olika studier och sammanhang visat sig vara svårt. Så det finns absolut ett nyhetsvärde och originalitet i att arbeta på detta sätt med INVOLVE för att få till stånd en långvarig effekt av implementering av evidencebaserad kunskap. Vad vi vet finns det ingen INVOLVE studie genomförd i Sverige tidigare. Däremot är denna strategi välkänd i hälso och sjukvårdsarbete i tex Storbrittanien.
Det är också av nyhetsvärde att detta projekt om det får det utfall vi förväntar oss, visar på INVOLVE som en tillämpbar strategi att integrera/implementera evidensebaserad kunskap i klinisk verksamhet och därmed bidra till excellence i omvårdnadsarbetet

Referenser

Referenser
Levi R. 1998. Evidensbaserad vård. Vård på säkrare grund. Lund. Studentlitteratur.

Shirey MR. 2006. Evidence-based practice: how nurse leaders can facilitate innovation. Nurs Adm Q. 30(3):252-65.

Rolfe G. 1998. The theory-practice gap in nursing: from research-based practice to practitioner-based research. J Adv Nurs. 28(3):672-9.

Mulhall A. 2001. Bridging the research-practice gap: breaking new ground in health care. Int J Palliat Nurs. 7(8):389-94.

Nilsson Kajermo K. 2004. Research utilisation in nursing practice – barriers and facilitators. Avhandling. Karolinska Institutet.

Oncology Nursing Society. Evidence-Based summaries. http://www.ons.org/outcomes/measures/summaries.shtml (hämtat juni 2007).

Rolfe G, Gardner L. 2006. Towards a geology of evidence-based practice--a discussion paper. Int J Nurs Stud. 43(7):903-13.

Sackett DL, Rosenberg WM, Gray JA, Haynes RB, Richardson WS. 1996. Evidence based medicine: what it is and what it isn't. BMJ.13;312(7023):71-2.

Hanley B et al. 2004. Involving the public in NHS, public health, and social care research: Briefing notes for researchers. http://www.invo.org.uk (Hämtad juni 2007).

Sales A, Smith J, Curran G, Kochevar L. 2006. Models, strategies, and tools. Theory in implementing evidence-based findings into health care practice. J Gen Intern Med. 21 Suppl 2:S43-9.

van Meijel B, Gamel C, van Swieten-Duijfjes B, Grypdonck MH. 2004. The development of evidence-based nursing interventions: methodological considerations. J Adv Nurs. 48(1):84-92.