1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Läkarutbildningen var länge helt teoretisk under sina inledande år. Att tidigt i läkarutbildningen introducera en kontakt med det framtida yrket har tidigare varit mindre vanligt både i Sverige och internationellt. Under 1990-talet har dock på ett flertal universitetsorter i Sverige, liksom internationellt, en yrkesförberedande kurs tidigt under utbildningen införts.
Vid läkarutbildningen i Göteborg startade en sådan kurs Tidig YrkesKontakt (TYK)höstterminen 2001. Målet med TYK är att tidigt i utbildningen introducera studenterna i läkarrollen och i sjukvårdsarbetet med syftet att därigenom ge kunskap, färdigheter och inspiration för ett framtida läkaryrke och att stärka motivationen för biomedicinska studier.
Kursen bygger på en ny och aktiv handledarroll, där såväl allmänläkare som specialistläkare på sjukhus engageras och handleder studenter i smågrupper på sina arbetsplatser.Handledaruppdraget i Göteborg är för läkarna helt frivilligt och avhängigt aktiv rekrytering från kursledningen för TYK. Handledarna utgörs såväl av allmänmedicinare som sjukhusspecialister.
Handledaruppdraget inkräktar på läkarnas kliniska verksamhet i den dagliga vården, något som kan förhindra rekrytering av handledare och till att rekryterade handledare lämnar uppdraget efter relativt kort tid.
Denna intervjustudie syftar till att förstå läkarnas inställning och upplevelser av handledarskapet liksom hur handledningen påverkar deras kliniska verksamhet. Vilka strategier kan man använda för att förena uppdraget som handledare med klinisk verksamhet? Genom att skapa större klarhet i sådana frågor kan man underlätta rekryteringen av handledare. Detta är av avgörande betydelse för att denna typ av kurs skall kunna bedrivas också framgent.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Students, Health Occupations

Individuals enrolled in a school or formal educational program in the health occupations.

Curriculum

A course of study offered by an educational institution.

Education, Medical

Use for general articles concerning medical education.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2004-11-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2006-09-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-11-05

Publikationer från detta projekt

1. "I couldn't do this with opposition from my colleagues": A qualitative study of physicians' experiences as clinical tutors.

   von Below Bernhard, Rodjer Stig, Wahlqvist Mats, Billhult Annika.

   BMC medical education 2011:11(1):79.

   [Links: PMID: 21975057 | DOI länk][Source: PubMed®]

Länk till webbplats / webbsida

http://www.biomedcentral.com/1472-6920/11/79

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Kommentar från projektledaren

Arbetet är avslutat, artikeln publicerad enligt plan (se ovan). Utgör ett delarbete i tänkt avhandling, avhandlingsarbetet fortgår.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Läkarutbildningen har av tradition länge varit helt teoretisk under sina inledande år (Rees 2000). Ett problem med detta har varit att studenterna får svårigheter med att inse tillämplighet och betydelse av de teoretiska kunskaperna. Den tidiga professionella utvecklingen fördröjs.
Att tidigt i läkarutbildningen introducera en kontakt med det framtida yrket har således tidigare varit mindre vanligt både i Sverige och internationellt (Rees 2000). Under 1990-talet har dock på ett flertal universitetsorter i Sverige, liksom internationellt, en yrkesförberedande kurs tidigt under utbildningen införts. Fakultetsnämnden för medicinska fakulteten i Göteborg beslöt år 2000 att i den reviderade läkarutbildningen införa en sådan kurs under de fyra första teoretiska terminerna, som fick namnet Tidig YrkesKontakt (TYK).
TYK startade höstterminen 2001 och har förlagts som en ”strimma” med en praktikdag per månad under de första två prekliniska åren. Målet med TYK är att tidigt i utbildningen introducera studenterna i läkarrollen och i sjukvårdsarbetet med syftet att därigenom ge kunskap, färdigheter och inspiration för ett framtida läkaryrke och att stärka motivationen för biomedicinska studier.
Kursen bygger på en ny och aktiv handledarroll, där såväl allmänläkare som specialistläkare på sjukhus engageras och handleder studenter i smågrupper på sina arbetsplatser. Pedagogiken präglas av upplevelsebaserat och uppgiftsbaserat lärande samt att lärandet sker med handledare i smågrupper.
Internationellt finns en del utvärderingar av kurser motsvarande tidig yrkeskontakt (engelsk benämning Early Patient Contact, Early Clinical Experience) i läkarutbildningen och de fokuserar huvudsakligen på de studerandes perspektiv (Hampshire 1998, Rees 2000). Enstaka studier som fokuserar på allmänläkare som handledare finns (Fine et al 1996, Hartley et al 1999). Från Sverige finns en rapport från Lund (Haffling m fl 2001) där fokus ligger på handledarnas åsikter under termin fem.
TYK i Göteborg har inneburit en ny handledarroll med aktivt handledarskap redan från termin ett, ett längre åtagande, ett smågruppshandledarskap. Till skillnad från Malmö/Lund och ovan nämnda studier är handledaruppdraget i Göteborg helt frivilligt och avhängigt aktiv rekrytering från kursledningen för TYK. Därtill består handledargruppen såväl av allmänmedicinare som sjukhusspecialister.
Handledaruppdraget inkräktar på läkarnas kliniska verksamhet i den dagliga vården, något som kan förhindra rekrytering av handledare och till att rekryterade handledare lämnar uppdraget efter relativt kort tid, något man noterat i Göteborg, särskilt på sjukhussidan. Det är därför angeläget att vid läkarutbildningen i Göteborg närmare söka förstå läkarnas inställning och upplevelser av handledarskapet liksom hur handledningen påverkar deras kliniska verksamhet. Vilka strategier används för att förena uppdraget som handledare med klinisk verksamhet? Genom att skapa större klarhet i dessa frågor kan man underlätta rekryteringen av handledare och bidra till större tillfredsställelse hos handledarna, vilket medför att fler handledare väljer att fortsätta med handledaruppdrag. Detta är av avgörande betydelse för att denna typ av kurs skall kunna bedrivas också framgent.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelsen av att vara handledare och att kombinera ett handledarskap med klinisk verksamhet under kursen i Tidig YrkesKontakt (TYK) hos ett strategiskt urval av de handledande läkarna

Teoretisk referensram

Studien är kvalitativ med fenomenologisk inriktning. Fenomenologin betonar vändningen mot sakerna själva (fenomenet själv) samt kravet på följsamhet vid datainsamling och analys (Dahlberg 1997).

Metod: Databearbetning

Analysen av materialet skall ske enligt en metod beskriven av Kirsti Malterud utgörande en något modifierad variant av Giorgis fenomenologiska analys (Malterud 1993, Giorgi 1985). Metoden innebär inledningsvis att studera helheten i materialet och identifiera teman för att därefter i en systematisk genomgång finna meningsbärande enheter, koda, kondensera och slutligen rekontextualisera.

Referenser

• DahlbergK. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur; 1997.
• Giorgi A. Sketch of a psychological phenomenological method. In Giorgi A, ed. Phenomenology and psychological research. Pittsburgh: Duquesne Univ Press, 1985: 8-22.
• Haffling AC, Håkansson A, Hagander B. Early patient contact in primary care; a new challenge. Medical Education. 2001;35:901-908.
• Hampshire AJ. Providing early clinical experience in primary care. Medical Education. 2001;35:722-723.
• Malterud K. Shared understanding of the qualitative research process – Guidelines for the medical researcher. Family Practice 1993; 10: 201-6
• Rees LH. Medical education in the new millennium. J Intern Med. 2000:248:95-101
• Fine B, Seabrook M. GPs’ attitudes towards increased medical education in the community. Educ Gen Pract 1996;7:42-7.
• Hartley S, Macfarlane F, Gantley M, Murray E. Influence on general practitioners of teaching undergraduates: qualitative study of London general practitioner teachers. BMJ. 1999 Oct 30;319(7218):1168-71.