1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Lifestyle and Diabetes type II

Sammanfattning av projektet

Diabetes Mellitus typ 2 ökar med en alarmerande hastighet världen över (Wild, 2004). Livsstilsförändringar är enligt många studier av största vikt för att behandla sjukdomen och för att undvika följdsjukdomar (Maiolo, 2003). Trots att patienten med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar sker ofta inte någon förändring (Pontiroli, 2004). Denna studie syftar till att beskriva upplevelsen av att genomföra livsstilförändringar hos kvinnor med diabetes mellitus typ 2. Med sådan kunskap skulle vi som arbetar inom vården ha en mycket större chans att ge våra patienter det mottagande och det samtal som möjliggör livsstilförändring och därmed en förbättrad hälsa.
Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie där ca 10 kvinnor med diabetes mellitus typ 2 intervjuas. Intervjuerna spelas in på band, transkriberas till text och analyseras med fenomenologisk metod enligt Giorgi. Ingångsfrågan ställs: Hur har du upplevt det att försöka förändra din livsstil?

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Interview

Work consisting of a conversation with an individual regarding his or her background and other personal and professional details, opinions on specific subjects posed by the interviewer, etc.

Diabetes Mellitus, Type 2

A subclass of DIABETES MELLITUS that is not INSULIN-responsive or dependent (NIDDM). It is characterized initially by INSULIN RESISTANCE and HYPERINSULINEMIA; and eventually by GLUCOSE INTOLERANCE; HYPERGLYCEMIA; and overt diabetes. Type II diabetes mellitus is no longer considered a disease exclusively found in adults. Patients seldom develop KETOSIS but often exhibit OBESITY.

Life Style

Typical way of life or manner of living characteristic of an individual or group. (From APA, Thesaurus of Psychological Index Terms, 8th ed)

Women

Human adult females as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.

Women's Health

The concept covering the physical and mental conditions of women.

Health Transition

Demographic and epidemiologic changes that have occurred in the last five decades in many developing countries and that are characterized by major growth in the number and proportion of middle-aged and elderly persons and in the frequency of the diseases that occur in these age groups. The health transition is the result of efforts to improve maternal and child health via primary care and outreach services and such efforts have been responsible for a decrease in the birth rate; reduced maternal mortality; improved preventive services; reduced infant mortality, and the increased life expectancy that defines the transition. (From Ann Intern Med 1992 Mar 15;116(6):499-504)

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2005-10-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-02-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Mycket pekar på att vi är på väg mot en global diabetesepidemi (Wild, 2004). Prevalensen av diabetes hos alla åldersgrupper, worldwide, uppskattas till 2,8% år 2000 och till 4,4% år 2030 (Wild, 2004). Prevalensen av diabetes och nedsatt glukostolerans är 14% respektive 22% hos 64 åriga svenska kvinnor (Brohall, 2006).
Diabetes är en stark riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar, särskilt hos kvinnor (Jarrett, 2003). Diabetes är idag den vanligaste orsaken till blindhet, njursvikt och amputationer hos vuxna individer i västvärlden (Läkemedelsvärlden 001101, nr 11).
Att diabetes ökar, kan tillskrivas vår livsstil. Rökning, alkohol och felaktig diet ökar risken att utveckla diabetes (Lidfeldt, 2005). Stressnivå inverkar på metabola faktorer (Agardh, 2003). Interventioner som fokuserar på en förändrad livsstil genom en kombination av förbättrad diet, viktminskning samt ökad fysisk aktivitet är essentiell för att få bukt med diabetes mellitus typ 2 (Mailo, 2003).
Stengel (2003) undersökte om fysisk inaktivitet, rökning, alkoholkonsumtion och fetma var associerat med risk att utveckla kronisk njursjukdom (en potentiell följdsjukdom av diabetes). Fysisk inaktivitet, rökning och sjuklig fetma visade sig öka risken för njurinsufficiens.
Trots att patienter med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar som viktminskning och fysisk aktivitet sker ofta inte någon förändring.
Tidigare studier som undersökt patienters syn på livsstil och livsstilsförändring:
Är det ”Down to me” eller ”Up to them (them=vårdpersonal)? De olika synsätten medför skillnader i framtida livsstil (Parry, 2005).
Condon (2005) har undersökt patientens syn på genomförandet av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med hjärtkärlsjukdom. Det framkom flera förklaringar till svårigheter till förändring såsom försök till för många livsstilsförändringar på en gång, avsaknad av professionell hjälp i samhället till livsstilsförändring samt överbeskyddande familjemedlemmar.
Wallensten (2005) har undersökt hur arbetsföra, överviktiga män med hypertoni och diabetes tänker och väljer i sin situation med ökad sjukdomsrisk. Kunskapen om diabetessjukdomen visades sig ge argument för livsstilsförändring. Sakargumenten hade dock hård konkurrens av personliga och erfarenhetsgrundade uppfattningar som tonade ner möjligheterna till, eller betydelsen av livsstilsförändringar.
Eftersom svårigheten att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar kvarstår finns behov av fler studier som behandlar livsstil. Trots omfattande litteratursökning har jag inte funnit någon studie som undersöker kvinnor med diabetes mellitus typ 2 upplevelse av livsstilsförändringar.

Syfte

Syftet med detta projekt är att beskriva upplevelsen av att genomföra livsstilförändringar hos kvinnor med diabetes mellitus typ 2.

Frågeställning / Hypoteser

Hur har kvinnor med Diabetes typ 2 upplevt det att genomföra livsstilsförändringar?

Teoretisk referensram

Studien kommer att genomföras som en kvalitativ intervjustudie. Materialet kommer att behandlas enligt en fenomenologisk analys. I fenomenologin vill man fånga upplevelsen av ett fenomen. Målet är att utan förvrängning kunna beskriva upplevelsen av ett fenomen så som det visar sig hos informanterna. Man vill dels beskriva alla variationer av livsvärldsmönster man träffar på samt den centrala essensen som kommer igen i alla informanters livsvärldar. För att uppnå frihet från tolkningar ska forskaren parentessätta sin egen förförståelse, informanternas livsvärld kan då framträda. Upplevelser och erfarenheter av detta slag kan inte studeras med en kvantitativ metod eftersom dessa ej kan vägas eller mätas utan måste förstås kvalitativt. En kvalitativ forskningsansats är flexibel då inga givna svarsalternativ finns. Forskaren ska inte ta något för givet utan vara öppen för det som visar sig. Därmed kan datainsamlingen lättare anpassas till den verklighet som informanterna befinner sig i.

Metod: Databearbetning

Studien kommer att genomföras som en kvalitativ intervjustudie.
Intervjumaterialet kommer att behandlas enligt Giorgis fenomenologiska analys som den beskrivs av Kirsti Malterud i hennes bok ”Kvalitativa metoder i medicinsk forskning” (11).
Den fenomenologiska forskningsprocessen:
En fråga formuleras: Hur har du upplevt det att försöka förändra din livsstil?
Ett vetenskapligt förhållningssätt antas inför datainsamling och analys, dvs distanserande och reflekterande. Intervjun syftar till reflektion. Datainsamlingen sker. Intervjuerna transkriberas till text. Analysen genomförs i tre steg, helhet, delar och återigen helhet. Texten läses igenom en gång för att få en uppfattning av helheten. Analysen går därefter in i steg två, delar. Meningsbärande enheter bildas, dvs direkta citat som anses beskriva olika innebörder identifieras. Meningsbärande enheter sammanförs till innebördskategorier, klusters. Klusterna beskriver variationen i materialet. Hittas något som finns i alla kluster blir detta essensen. Essensen blir den nya helheten, steg tre.

Resultat

Hälsoriskerna med övervikt, fysisk inaktivitet, stress osv är väldokumenterade. Trots att patienten med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar sker ofta inte någon förändring. Denna studie syftar till att beskriva upplevelsen av livsstilsförändring. Med en sådan kunskap skulle vi som arbetar inom vården ha en mycket större chans att ge våra patienter det mottagande och det samtal som möjliggör livsstilsförändring och därigenom en förbättrad hälsa.

Referenser

E E Agardh, A Ahlbom. Work stress and low sense of coherence is associated with type 2 diabetes in middle aged Swedish women. Diabetes Care (2003) 26, 719-724.
C Berg, A Rosengren. Trends in overweight and obesity from 1985 to 2002 in Göteborg, West Sweden. International journal of Obesity (2005) 29, 916-924.
G Brohall. Prevalence of Diabetes and impared glucose tolerance in 64-year-old Swedish women. Diabetes Care (2006) 29, 363-367.
C Condon, G McCarthy. Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing (2005).
L E Egede. Lifestyle Modification to improve blood pressure control in individuals with diabetes. Diabetes Care (2003) 26, 602-607.
J A Houmard. Effect of the volume and intensity of exercise training on insulin sensitivity. J Appl Physiol (2004) 96, 101-106.
L Lewis Frank, B E Sorensen. Effects of exercise on metabolic risk variables in overweight postmenopausal women. Obesity research (2005) 13, 615-625.
J Lidfeldt. Women living alone have an increased risk to develop diabetes, which is explained mainly by lifestyle factors. Diabetes Care (2005) 28, 2531-2536.
C Mailo. The effect of physical activities of various intensities on the energy expenditure of type 2 diabetic men. Acta Diabetologica (2003) 40, 126-129.
K Malterud. Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. Studentlitteratur (1998).
O Parry. Issues of cause and control in patient accounts of type 2 diabetes. Health education research advance access published July 4, 2005.
A E Pontiroli. Type 2 Diabetes mellitus is becoming the most common type of diabetes in school children. Acta diabetologica (2004) 41, 85-90.
A M Sharma. Obesity, hypertension and insulin resistance. Acta Diabetologica (2005) 42, 3-8.
Stengel. Lifestyle factors, obesity and the risk of chronic kidney disease. Epidemiology (2003) 14, 479-487.
C Tudor-Locke, R C Bell. Controlled outcome of the first step programm: a daily physical activity intervention for individuals with type 2 diabetes. International Journal of Obesity (2004) 28, 113-119.
J Tuomiletho, J Lindstrom. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impared glucose tolerance. N Engl J med. (2001) 3, 1343-1350.
J Wallensten, Stensö VC, Kalmar. Att leva med risk. Ett examensarbete 2005, Allmänmedicin.
WHO. Obesity, preventing and managing the global epidemic. World Health Organisation: Geneva; 2000.
S Wild. Global Prevalence of Diabetes. Diabetes Care (2004) 27, 1047-1053.