1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Computerized brief intervention in primary health care – identification of determinants for a successful implementation

Sammanfattning av projektet

Forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder och arbetssätt inom hälso- och sjukvården pågår kontinuerligt. En förutsättning för att forskningen ska resultera i förbättrad hälsa bland befolkningen är att den nya kunskapen accepteras i kliniken och att nya, förbättrade metoder införlivas i rutinmässig verksamhet. Forskning har visat att överföringen från forskningsresultat till förändringar i arbetssätt är en långsam och ofta slumpartad process, och de faktorer som avgör om en ny metod vinner framgång är ännu inte helt klarlagda. Behovet av att utveckla strategier för hur forskningsresultat överförs till klinisk verksamhet är således stort.

Fokus för denna studie är att utvärdera processen i samband med att ett verktyg för livsstilsrådgivning under våren 2008 införs på sex vårdcentraler i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Införandet, den så kallade implementeringen, kommer att ske enligt två olika modeller, den ena baserad på teoretiska modeller om spridning av innovationer, den andra utifrån ett självstyrt (implicit) arbetssätt.

Syftet med studien är att identifiera de faktorer som avgör utfallet av implementeringen då en metod för datorbaserad livsstilsrådgivning införs i primärvården.

Vårdcentralerna har valts ut i samråd med kontaktpersoner i respektive landsting. Urvalet av två vårdcentraler i varje län har skett strategiskt så att enheterna skulle vara likvärdiga avseende storlek och upptagningsområde. Två olika modeller för implementeringen används. Den ena, som betecknas som ”explicit” implementering bygger på de olika stadierna i E M Rogers ”Diffusion of innovation theory”; kunskap, övertygelse, beslut, implementering och bekräftelse, medan processen i den andra modellen i högre grad är självstyrd (implicit) och personalen i mindre grad engageras innan livsstilstestet börjar användas i patientarbetet. Personalens delaktighet, som tidigare visat sig ha stort värde i samband med förändring av organisationer är ett grundläggande element i den explicita modellen. Den explicita modellen innebär också en större insats av projektledaren och, i den tidiga implementeringsfasen, ett större mått av återkoppling till personalen. Genom lottning avgjordes vilken modell som skulle användas på respektive enhet.

Det verktyg för livsstilsrådgivning som införs i verksamheterna består av ett livsstilstest avseende alkohol och fysisk aktivitet. Testet är datorbaserat och kräver endast en mycket liten insats av personalen för att erbjuda screening och rådgivning till ett stort antal patienter.

Innan verktyget för livsstilsrådgivning introducerats har på samtliga inkluderade vårdcentraler en kartläggning genomförts för att mäta användarnas, i detta fall personalens, egenskaper, samt kontextuella faktorer. En enkät som bland annat innehöll ett instrument för att mäta organisationens förändringsklimat skickades till all personal som arbetar mot patienter. Övriga frågor i enkäten syftade till att undersöka hur personalen upplevde den egna vårdcentralsledningens stöd för hälsofrämjande arbete och vilket uppdrag de själva ansåg sig ha.

Efter nio månader genomförs åter en enkätundersökning riktad till personalen, och dessutom intervjuer med olika personalgrupper, för att belysa hur implementeringen upplevts av de olika grupperna, respektive verksamhetschefen. Vid uppföljningarna ingår i enkäten ett antal frågor för att besvara om och hur personalen använt sig av livsstilstestet. Efter ytterligare femton månader (totalt två år) då vårdcentralerna fortsatt använda livsstilstestet upprepas enkät och intervjuer. Data från livsstilstestet ger svar på hur många patienter som genomför testet och vilka personalgrupper som hänvisat.

Utfallet av implementeringen kommer att analyseras enligt en modellen RE-AIM, ett ramverk för utvärdering av interventioner. Utfallsmått är hur stor andel av de potentiella brukarna av programmet som faktiskt har använt det (Reach), hur interventionen påverkat dem som deltagit i programmet (Effectiveness), andel enheter som börjat använda programmet (Adoption), i vilken mån programmet använts enligt den ursprungliga planen (Implementation), och i vilken mån programmet blivit rutin (Maintenance).

Detta projekt kommer att ge ökad kunskap avseende vilka hänsyn som måste tas utifrån de lokala förutsättningarna på en vårdenhet där nya hälsofrämjande arbetsmetoder ska införas i den etablerade verksamheten, till gagn för såväl patienter som personal. Resultaten kan dessutom få en tillämpning i samband med införandet av nya nationella riktlinjer inom vårdens olika områden. Arbetsklimatet på vårdcentralen kan också påverkas, då personalen anammar det datorbaserade koncept som underlättar det i dag ofta eftersatta uppdraget att erbjuda screening och rådgivning i livsstilsfrågor.

Det datorbaserade konceptet kan, om det implementeras framgångsrikt, leda till ökat fokus på prevention mot livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka i dag utgör en stor del av den totala sjukdomsbördan. I förlängningen skulle detta kunna leda till såväl minskat lidande som samhällsekonomiska vinster.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Primary Health Care

Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Public Health

Branch of medicine concerned with the prevention and control of disease and disability, and the promotion of physical and mental health of the population on the international, national, state, or municipal level.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-09-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-03-01

Publikationer från detta projekt

1. Experiences of the implementation of a tool for lifestyle intervention in primary health care: a qualitative study among managers and professional groups.
   Carlfjord Siw, Andersson Agneta, Lindberg Malou.
   BMC Health Serv Res 2011:11:195.[Source: PubMed®]
   [Links: PMID: 21851596 | DOI länk]
2. Applying the RE-AIM framework to evaluate two implementation strategies used to introduce a tool for lifestyle intervention in Swedish primary health care.
   Carlfjord Siw, Andersson Agneta, Bendtsen Preben, Nilsen Per, Lindberg Malou.
   Health promotion international 2011[Source: PubMed®]
   [Links: PMID: 21398336 | DOI länk]
3. The importance of organizational climate and implementation strategy at the introduction of a new working tool in primary health care.
   Carlfjord S, Andersson A, Nilsen P, Bendtsen P, Lindberg M.
   J Eval Clin Pract 2010:16(6):1326-32.[Source: PubMed®]
   [Links: PMID: 20738475 | DOI länk]
4. Key factors influencing adoption of an innovation in primary health care: a qualitative study based on implementation theory.
   Carlfjord Siw, Lindberg Malou, Bendtsen Preben, Nilsen Per, Andersson Agneta.
   BMC Fam Pract 2010:11:60.[Source: PubMed®]
   [Links: PMID: 20731817 | DOI länk]

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats