1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Caesarean section - Emergency exit or shortcut?

Sammanfattning av projektet

Kejsarsnitt var tidigare en utväg som endast användes för att avsluta en förlossning när den inte gick att genomföra på vanligt sätt. Operationen utfördes på strikt medicinsk indikation. Idag sker kejsarsnitt även utan medicinsk orsak och antalet kejsarsnitt på grund av andra skäl har ökat.
I media har kvinnors rätt att själva bestämma förlossningssätt debatterats och många är de kändisar och debattörer har framhållit kejsarsnitt som en enkel lösning, både av graviditeten och för kvinnans kropp och utseende. Informationen har ofta vinklats så att kejsarsnitt framställs som ett smärtfritt och ofarligt sätt att föda barn. Detta överensstämmer inte med verkligheten eftersom det har konstaterats att kejsarsnitt är förenat med fler komplikationer än en vanlig förlossning.

När man tillfrågat gravida kvinnor i Sverige om hur de själva skulle vilja föda barn angav åtta procent att de önskade kejsarsnitt. Denna grupp skilde sig från de som föredrog vanlig förlossning på så sätt att de var ofta rökare, hade låg utbildningsnivå, var ofta deprimerade och oroliga, inte bara för förlossningen utan även för andra saker i livet. Förlossningsrädsla kunde förklara en stor del av kejsarsnittsönskemålen men även att man tidigare gjort kejsarsnitt eller hade en tidigare negativ förlossningsupplevelse. Det har också framkommit i studier att män kan lida av svår förlossningsrädsla och att det är vanligt att förlossningsrädda män vill att kvinnan ska förlösas med kejsarsnitt.

Internationell forskning har även visat att allt fler förlossningsläkare själva skulle välja att förlösas med kejsarsnitt även vid en okomplicerad graviditet samt att många läkare kan tänka sig tillmötesgå kvinnors krav på kejsarsnitt även då det saknas medicinsk motivering för detta. Man kan därför anta att andelen kejsarsnitt kan ha samband med vårdpersonalens attityder och värderingar. Det är också möjligt att ett gott omhändertagande kan få föräldrar med önskemål om kejsarsnitt att ändra uppfattning.

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om kejsarsnitt utan medicinsk orsak. Ytterligare syften är att undersöka bakgrundsfaktorer bland blivande föräldrar som önskar eller kräver kejsarsnitt trots att det inte finns någon medicinsk motivering till detta samt att se om föräldrarna ändrar sin uppfattning om förlossningssätt under graviditetens gång. Vi vill också studera om kvinnor och män som kräver kejsarsnitt är medvetna om de för och nackdelar (medicinska och psykologiska) som ett planerat kejsarsnitt innebär, jämfört med en vanlig förlossning.

Under år 2007 blev samtliga svensktalande gravida kvinnor och deras partners i samband med den rutinmässiga ultraljudsundersökningen som erbjuds alla föräldrar i mitten av graviditeten, vid tre sjukhus i Västernorrlands län, inbjudna att medverka i projektet. Data samlas in med hjälp av fyra frågeformulär; i samband med ultraljudsundersökningen, sex till åtta veckor före beräknat förlossningsdatum, två månader efter förlossningen samt när barnet är ett år. I frågeformulären finns både frågor med fasta och öppna svarsalternativ. Denna prospektiva longitudinella studie har föregåtts av fokusgruppsintervjuer med läkare och barnmorskor vid tre sjukhus i Västernorrland. En registerstudie pågår parallellt, där kvinnor bosatta i norrlandslänen som fått kejsarsnitt på psykosocial indikation under en tioårsperiod jämförs med kvinnor i Stockholm län med samma diagnos under samma tidsperiod avseende skillnader i sociodemografisk bagrund samt förekomst av andra diagnoser hos mor och barn.

Frågan om man ska utföra kejsarsnitt när det inte finns någon medicinsk motivering är högaktuell och viktigt i ett samhällsperspektiv eftersom ett kraftigt ökat antal kejsarsnitt inte bara påverkar den enskilda kvinnan utan även hennes barn, samt vårdens ekonomi och utformning. Andra patientgrupper på väntelista för operation kan få stå tillbaka för kejsarsnitt utan någon medicinsk orsak, något som måste vägas in i sjukvårdens prioriteringar.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Delivery, Obstetric

Delivery of the FETUS and PLACENTA under the care of an obstetrician or a health worker. Obstetric deliveries may involve physical, psychological, medical, or surgical interventions.

Cesarean Section

Extraction of the FETUS by means of abdominal HYSTEROTOMY.

Obstetric Labor Complications

Medical problems associated with OBSTETRIC LABOR, such as BREECH PRESENTATION; PREMATURE OBSTETRIC LABOR; HEMORRHAGE; or others. These complications can affect the well-being of the mother, the FETUS, or both.

Interview

Work consisting of a conversation with an individual regarding his or her background and other personal and professional details, opinions on specific subjects posed by the interviewer, etc.

Women

Human adult females as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.

Academic Dissertations

Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-02-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-01-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Frågan om man ska utföra kejsarsnitt när det inte finns någon medicinsk motivering är högaktuell och viktigt i ett samhällsperspektiv eftersom ett kraftigt ökat antal kejsarsnitt inte bara påverkar den enskilda kvinnan utan även hennes barn, samt vårdens ekonomi och utformning. Andra patientgrupper på väntelista för operation kan få stå tillbaka för kejsarsnitt utan någon medicinsk orsak, något som måste vägas in i sjukvårdens prioriteringar. Studiens resultat kan ligga till grund för diskussioner bland personal och den debatt som då och då blossar upp i media.