General practitioners medication prescription, evidence based medicine and the benefit aspect
Registration number: VGFOUSA-P-91991
Forskarstöd doktorandmedel - Ny ansökan och fortsättningsansökan
Application started by: Ingmarie Skoglund, 2009-11-18
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: VC Södra Torget
Last updated / corrected by: Lena Nordeman, 2009-12-21
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg

Granted and completed

Applicant: Ingmarie Skoglund
Läkare, Vårdcentralen Södra Torget

Övergripande information om avhandlingsarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Doktorandens arbetstid i organisationen - % av heltid

100

Datum för antagning som doktorand

2004-02-27

Antagen som doktorand vid

Allmänmedicin Sahlgrenska Akademin GU

Handledare

Cecilia Björkelund
Läkare, Enheten för allmänmedicin, inst. för medicin, Sahlgrenska akademin, GU.

Margareta Möller
Verksamhetschef, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede

Planerad skriftlig redovisning av avhandlingsarbetet

Sammaläggningsavhandling

Datum för genomförd halvtidskontroll eller licentiatsavhandling

2008-04-28

Beräknat datum för disputation

2011-04-22

Avhandlingens innehåll

Sammanfattning

Avhandlingen syftar till att beskriva allmänläkarnas tankar och attityder till läkemedelsförskrivning och evidensbaserad medicin. Den syftar också till att undersöka om läkemedelsförskrivning och attityder till den ändras, om man tar hänsyn till vad som är viktigt för allmänläkarna. Hittills har arbetet visat att nyttotänkande tycks ha stor betydelse .

Om sättet att ge information på, påverkar läkarnas förskrivning av läkemedel, kan avhandlingen få betydelse för hur man ger läkemedelsinformation i framtiden. Den kan också vara användbar för att hitta nya strategier för implementering av kunskap om evidensbaserad medicin inom andra områden än läkemedel, till allmänläkare.

Bakgrund

De största förskrivarna av läkemedel är allmänläkarna som skriver ut drygt 50% av alla recept i Sverige. Behovet av evidensbaserad förskrivning har ökat ju mer läkemedelskostnaderna har ökat. Evidensbaserad medicin handlar om att man använder den mest solida kuskap som finns idag och att man använder resurserna kostnadseffektivt.
Rapporter från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering är evidensbaserade kunskapskällor. Man vet från studier i England,Norge och Sverige att riktlinjer har svårt att slå igenom i praktisk behandling.I USA och Sverige har man beskrivit hur industrin arbetar med academic detailing där man utgår från läkarnas egna kunskaper och motiv . Utbildningen är då utformad som problembaserad inlärning med feedback. I Holland har man erfarenhet av att när allmänläkare arbetar systematiskt i grupper med kvalitet har man kunnat förändra förskrivningen av läkemedel. I Sverige har man visat att det går att påverka antibiotikaförskrivningen med utbildningsprogram och att man kan påverka förskrivning av lipidsänkande medel.
Sammantaget finns det relativt god kunskap om hur allmänläkares förskrivning åtminstone temporärt kan påverkas. Däremot finns det sparsamt med kunskap om allänläkares egna tankar om och attityder till läkemedelsförskrivning. Kunskapen är också mycket begränsad när det gäller hur allmänläkare ser på läkemedelsinformation från samhället jämfört med den läkarna får från läkemedelsindustrin. Man vet heller inte så mycket om vad som sker med förskrivning av läkemedel om man tar hänsyn till hur allmänläkarnas attityder när man ger information om läkemedel.

Syfte

Avhandlingen syftar till att beskriva allmänläkarnas tankar om och attityder till läkemedelsförskrivning och evidensbaserad medicin samt att undersöka om läkemedelsförskrivning och attityder till den ändras om man tar hänsyn till vad som är viktigt för allmänläkarna när man ger dem information.

Klara delarbeten / delrapporter

1.GPs´thoughts on medication prescribing medication and evidence based knowledge:the benefit aspect is a strong motivator - a descriptive focus group study. Scand J Prim Health Care,2007;25:98-104
2.The opinion of GPs on public and industrial information regarding drugs
-a cross sectional study
Insänd 20091107 till British Journal of General Practice

Pågående delarbeten / delrapporter

3.Changing attitudes towards medical information after specially labelled intervention among General Practitioners?
-a randomized questionnaire study
Data är insamlade. Arbetet ska jämföra attityder till läkemedelsinformation före och efter intervention med två olika former av läkemedelsinformation.
4.Including the benefit aspect in medical prescription information on hypertension to general practitioners
– a randomized intervention study
Datainsamling befinner sig i slutfas. Av de 65 vårdcentraler som kommer att analyseras saknas nu kompletta uppgifter från mindre än 10 stycken. Att samla in de sista uppgifterna har tagit längre tid än beräknat och beror bl.a. på att andra arbetsuppgifter vid vårdcentralerna haft företräde, på att kunskap om hur man tar fram förskrivningsuppgifter kan saknas vid vårdcentralen och på svårigheter att få kontakt med de ansvariga vid enheterna.
Under våren räknar jag med att vi kan analysera uppgifterna med en statistisk multinivåmodell.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Studie 1: Nyttoaspekter är viktiga för att förstå hur allmänläkare tänker om läkemedelsinformation och evidensbaserad medicin.
Studie 2: Studien har visat att manliga och äldre allmänläkare är mera postitiva till industrins information än kvinnliga och yngre allmänläkare är. Läkarnas ålder, kön, arbetstidserfarenhet och om de arbetar privat eller offentligt kan påverka hur läkemedelsinformation tas emot av dem.
Studie 3: Enkäten undersöker randomiserat allmänläkares attityder till läkemedelsinformation från samhälle och industri före och efter intervention med två olika former av läkemedelsinformation.
Studie 4: Om metoden att informera om läkemedel när man samtidigt ta hänsyn till läkarnas nyttotänkande leder till ändrad förskrivning kan studien få stor praktisk betydelse. I så fall har vi fått ett nytt verktyg för att sprida EBM om läkemedel bättre.

Referenser

1. Less illness and better health through increased adherence to medication prescriptions. The profession’s role. ABLA II, ISBN 91-7188-681-8 Stockholm, 2001.
2. SBU-report nr. 170. Moderately elevated blood pressure. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknik [Swedish Board of Technology Assessment]; 2004.
3. David A. Henry, MB, FRCP; Suzanne R. Hill, MBBS, PhD, FAFPHM; Anthony Harris, MA, MSc Drug Prices and Value for Money. The Australian Pharmaceutical Benefits Scheme JAMA. 2005; 294:2630-2632.
4. Sacket D.L., Rosenberg W.M.C.,Gray J.A.M.,Haynes R.B.& Richardson W.S. Evidence-based medicine: What it is and what it isn´t. British Medical Journal 1996;312, 71-71
5. Fahey T, Silagy C. General practitioner’s knowledge of and attitudes to the management of hypertension in elderly patients. British Journal of General Practice 1994; 44,446-49.
6. Hetlevi I, Holmen J, Krüger Ö, Holen A. Fifteen years with clinical guidelines in the treat¬ment of hypertension - still discrepancies between intentions and practice. Scand J Prim Health Care 1997; 15:134-140.
7. Stålsby Lundborg C. Information and Interaction. Thesis Karolinska Institutet Stockholm 1999.
8. Soumerai S, Avorn J. Principles of educational outreach ('academic detailing') to improve clinical decision-making. JAMA 1990;263:549-56.
9.Grol R, Mokkink H, Schellevis R. The effects of peer review in general practice. J Roy Coll Gen Pract 1988;38:10-13.
10.Molstad S, Hovelius B. Reduction in antibiotic usage following an educational programme. Fam Pract 1989;6:33-37
11.Wahlström R. Bridging the gap between guidelines and clinical practice. Thesis Karolinska Institutet Stockholm 1997.
12.Tomson Y. Evaluation of intervention programmes. Thesis Karolinska Institutet Stockholm 1997.
13.Petursson P. GPs’ reasons for “non-pharmacological” prescribing of antibiotics. A
phenomenological study. Scand J Prim Health Care 2005; 23: 120-125
14.O´Brien MA, Oxman AD et al. Educational outreach visits; effects on professional practice
and health outcomes (Review). 2006 The Cochrane Collaboration.
15. Arnold SR, Straus SE. Interventions to improve antibiotic prescribing practices in
ambulatory care (Review). 2006 The Cochrane Collaboration.
16. C Butler C et al. Understanding the culture of prescribing; qualitative study of general practitioners´ and patients´ perception of antibiotics for sore throats. BMJ 1998; 317: 637-642
17.Avorn Jerry. Keeping Science on top in drug evaluation. NEJM 2007 ;357;7:633-35
18.Schramm J, Andersen M, Vach K, Kragstrup J, Kampmann JP, Sondergaard J.
Promotional methods used by representatives of drug companies: a prospective survey in general practice. Scand J Prim Health Care. 2007 Jun;25(2):93-7.
19.Caamano F, Figueiras A, Gestal-Otero JJ. Influence of commercial information on prescription quantity in primary care. Eur J Public Health. 2002 Sep;12(3):187-91.
20. Eliasson G, Werkö L. Dags för läkarkåren att ta ansvar för sin professionella utveckling. Läkartidningen 2005; 102:490
21. Örn P. Industrins ekonomiska betydelse för läkares fortbildning överdrivs.
Läkartidningen2005; 102:452
22.Wettermark, B., et al., Recent national and regional drug reforms in Sweden: implications for pharmaceutical companies in Europe. Pharmacoeconomics, 2008. 26(7): p. 537-50.
23.Hull, F.M. and T. Marshall, Sources of information about new drugs and attitudes towards drug prescribing: an international study of differences between primary care physicians. Fam Pract, 1987. 4(2): p. 123-8.
24.Fretheim, A. and A.D. Oxman, International variation in prescribing antihypertensive drugs: its extent and possible explanations. BMC Health Serv Res, 2005. 5(1): p. 21.
25.McGettigan, P., et al., Prescribers prefer people: The sources of information used by doctors for prescribing suggest that the medium is more important than the message. Br J Clin Pharmacol, 2001. 51(2): p. 184-9.
26.Snijders, Multilevel analysis. 1999, London: Sage publications Ltd.
27.Roter, D.L., J.A. Hall, and Y. Aoki, Physician gender effects in medical communication: a meta-analytic review. JAMA, 2002. 288(6): p. 756-64.
28.Sequeira, R.P., et al., Physician gender and antihypertensive prescription pattern in primary care. J Eval Clin Pract, 2003. 9(4): p. 409-15.
29.Jägestedt M, Rationell läkemedelsförskrivning: en kunskaps- och linjefråga. Kvalitativ intervjustudie på 10 vårdcentraler i Stockholms läns landsting. Läkartidningen. , 2008. 105(42): p. 1924-9.

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2010-01-01

Forskarstöd söks för följande antal månader

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med