General practitioners medication prescription and the benefit aspect
Registration number: VGFOUSA-P-9163
Forskarstöd doktorandmedel - Ny ansökan och fortsättningsansökan
Application started by: Ingmarie Skoglund, 2006-12-15
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: Primärvårdskansliet
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2007-01-24
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg

Granted and completed

Applicant: Ingmarie Skoglund
Läkare, Vårdcentralen Södra Torget

Övergripande information om avhandlingsarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Doktorandens arbetstid i organisationen - % av heltid

Datum för antagning som doktorand

2004-02-27

Antagen som doktorand vid

Allmänmedicin Sahlgrenska Akademin GU

Handledare

Margareta Möller
Verksamhetschef, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Cecilia Björkelund
Läkare, Enheten för allmänmedicin, inst. för medicin, Sahlgrenska akademin, GU.

Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede

Planerad skriftlig redovisning av avhandlingsarbetet

Sammaläggningsavhandling

Beräknat datum för disputation

2008-09-30

Avhandlingens innehåll

Sammanfattning

Avhandlingen syftar till att beskriva allmänläkarnas tankar, attityder och värderingar om läkemedelsförskrivning och evidensbaserad medicin samt att undersöka om läkemedelsförskrivning och attityder till den ändras om man tar hänsyn till vad som är viktigt för allmänläkarna när man ger dem information.
Om sättet att ge information påverkar läkarnas förskrivning kommer det att ha en stor betydelse för hur man bör ge information om läkemedel i framtiden till allmänläkare.

Nyttotänkandet tycks ha stor betydelse för allmänläkarna i deras arbete.

Bakgrund

De största förskrivarna av läkemedel är allmänläkarna som skriver ut drygt 50% av alla recept i Sverige. Behovet av evidensbaserad förskrivning har ökat ju mer läkemedelskostanderan har ökat. Evidensbaserad medicin handlar om att man använder den mest solida kuskap som finns idag och att man använder resurserna kostnadseffektivt.Rapporter från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering är evidensbaserade kunskapskällor.
Man vet från studier i England,Norge och Sverige att riktlinjer har svårt att slå igenom i praktisk behandling.I USA och Sverige har man beskrivit hur industrin arbetar med academic detailing där man utgår från läkarnas egna kunskaper och motiv . Utbildningen är utformad som problembaserad inlärning med feedback. I Holland har man erfarenhet av att allmänläkare arbetar systematiskt i grupper med kvalitet och man har nått förändringar förskrivning. I Sverige har man visat att det går att påverka antibiotikaförskrivningen med utbildningsprogram och att man kan påverka förskrivning av lipidsänkande medel.
Sammantaget finns det relativt god kunskap om hur allmänläkares förskrivning åtminstone temporärt kan påverkas. Däremot saknas i stor utsträckning kunskkaper om allänläkares egna tankar, attityder och värderingar kring läkemedelsförskrivning. Det finns inte heller kunskap om vad som sker med förskrivning av läkemedel om man tar hänsyn till dessa när man ger information om läkemedel.

Syfte

Klara delarbeten / delrapporter

General Practitioners´thoughts on medication prescribing: the benefit aspect is a strong motivator.(Accepterad för publicering i Scandinavian Journal of Primary Health Care)

Pågående delarbeten / delrapporter

Förändras förskrivningsmönstret för allmänläkare när man tar hänsyn till nyttotänkande vid läkemedelsinformation?- Allmänläkare vid 70 olika vårdcentraler i Sverige har antingen fått traditionell information om riktlinjer för förhöjt blodtryck eller på ett sätt där man tar hänsyn till läkarnas tankar om nytta.Insamling av förskrivning före och efter interventionen pågår och skall mätas.

Förändras allmänläkares attityder till läkemedelsinformation när man tar hänsyn till nyttotänka vid informationen?- Allmänläkare har fått svara på en enkät före och efter läkemedelsinformation som har givits på två olika sätt.

Vilken attityd har allmänläkare till läkemedelsinformation?- Allmänläkare har fått besvara en enkät om läkemedelsinformation . Hur ser de på information från industrin? Från samhället?

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Att ge läkemedelsinformation tar en stor del av läkemedelskommittéernas resurser i anspråk.Syftet är att patienterna skall få en klok och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling. Informationen till läkarna behöver därför spridas på ett effektivt sätt till de behandlande läkarna. Om studien visar att sättet att ge information på påverkar attityder och framför allt förskrivning av läkemedel kommer det att ha stor betydelse för att förbättra information om läkemedel till allmänläkare i framtiden.

Referenser

[1]Sacket DL, Rosenberg WMC, Gray JAM, Haynes RB, Richardson WS. Evidence-based medicine: What it is and what it isn’t. BMJ 1996; 312:71.
[2]Less illness and better health through increased adherence to medication prescriptions. The profession’s role. ABLA II, ISBN 91-7188-681-8 Stockholm, 2001.
[3]SBU-report nr. 170. Moderately elevated blood pressure. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknik [Swedish Board of Technology Assessment]; 2004.
[4]Fahey T, Silagy C. General practitioner’s knowledge of and attitudes to the management of hypertension in elderly patients. Br J Gen Pract 1994;44:446-9.
[5]Hetlevik I, Holmen J, Krüger Ö, Holen A. Fifteen years with clinical guidelines in the treatment of hypertension - still discrepancies between intentions and practice. Scand J Prim Health Care 1997;15:134-140.
[6]Stålsby Lundborg C. Information and Interaction [thesis]. Stockholm: Karolinska Institutet; 1999.
[7] Petursson P. GPs’ reasons for “non-pharmacological” prescribing of antibiotics. A phenomenological study. Scand J Prim Health Care 2005; 23: 120-125
[8]Skinlo Rokstad K. The Möre & Romsdal Prescription Study [thesis]. Bergen: University of Bergen; 1997.
[9]Soumerai S, Avorn J. Principles of educational outreach (“academic detailing”) to improve clinical decision-making. JAMA 1990;263:549-56.
[10]Grol R, Mokkink H, Schellevis R. The effects of peer review in general practice. J R Coll Gen Pract 1988;38:10-3.
[11]Molstad S, Hovelius B. Reduction in antibiotic usage following an educational programme. Fam Pract 1989;6:33-7.
[12]Melander E, Bjorgell A, Bjorgell P, Ovhed I, Molstad S. Medical audit changes physicians’ prescribing of antibiotics for respiratory tract infections. Scand J Prim Health Care 1999;17:180-4.
[13]Wahlström R. Bridging the gap between guidelines and clinical practice [thesis]. Stockholm: Karolinska Institutet; 1997.
[15] O´Brien MA, Oxman AD et al. Educational outreach visits; effects on professional practice and health outcomes (Review). 2006 The Cochrane Collaboration.
[16] Arnold SR, Straus SE. Interventions to improve antibiotic prescribing practices in ambulatory care (Review). 2006 The Cochrane Collaboration.
[17] C Butler C et al. Understanding the culture of prescribing; qualitative study of general practitioners´ and patients´ perception of antibiotics for sore throats. BMJ 1998; 317: 637-642
[18]David L Morgan. Planning focus groups. SAGE Publications 1998.ISBN 0-7619-0760-2
[19]Malterud K. Qualitative methods in medical research. Lund: Studentlitteratur; 1996.
[25]Weinehall L, Öhgren B, Persson M, Stegmayr B, Boman K, Hallmans G, et al. High remaining risk in poorly treated hypertension: the 'rule of halves' still exists. J Hypertens 2002;20:2081-8.
[26] Svensson S. Medication adherence, side effects and patient-physician interaction in hypertension [thesis]. The Sahlgrenska Academy, Göteborg University 2006.
[27]Benson J, Britten N. Patients’ views about taking antihypertensive drugs: questionnaire study. BMJ 2003;326:1314-5.
[29] Hetlevik I. Evidence-based medicine in general practice: a hindrance to optimal medical care? Scand J Prim Health Care 2004;22:136-140
[30] André M , Borgquist L, Molstad S. Use of rules of thumb in the consultation in general practice – an act of balance between the individual and general perspective. Family Practice 2003;20:514-519.
[31] Backlund L, Skaner Y, Montgomery H, Bring J, Strender LE. GPs´decisions on drug treatment for patients with high cholesterol values: A think-aloud study. BMC medical Informatics and Decision Making 2004;4:23
[32]Prosser H, Salomon A, Walley T. Influences on GPs’ decision to prescribe new drugs - the importance of who says what. Fam Pract 2003;20:61-8.
[33]Jones T, Garlick W. Should drug companies be allowed to talk directly to patients? Yes vs. No. BMJ 2003;326:1302-3.

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2007-01-01

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med