Livsstil och Diabetes typ 2
Registration number: VGFOUSA-P-8846
Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Kristina Ahlin, 2006-10-02
Professional title at the time of application: Läkare
Work place at the time of application: vårgårda vårdcentral
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2006-11-28
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg
Granted and completed

Applicant: Kristina Ahlin
Läkare, Vårdcentralen Horred

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

1. VGFOUSA-P-8846 : Livsstil och Diabetes typ 2, Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
   Granted and completed
   Ansökan påbörjad: 2006-10-02 , Sökanden: Kristina Ahlin, Vårdcentralen Horred
2. VGFOUSA-P-12934 : Livsstil och Diabetes typ2, Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
   Granted and completed
   Ansökan påbörjad: 2007-12-11 , Sökanden: Kristina Ahlin, Vårdcentralen Horred

Övergripande information om projektarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - ST-läkare

Projektledarens arbetstid - % av heltid

10

Hur långt har projektarbetet framskridit?

Första projektplanen är klar.

Projektarbetet som en del i en utbildning för sökanden

Ej del i utbildning

Planerad redovisning

Internationell vetenskaplig artikel

Medarbetare / Handledare

Handledare

Annika Billhult
Sjukgymnast, FoU enheten i Södra Älvsborg

Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede

Projektet / projektens innehåll

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-05-25

Beräknat projektslut

2007-08-31

Sammanfattning

Diabetes Mellitus typ 2 ökar med en alarmerande hastighet världen över (Wild, 2004). Livsstilsförändringar är enligt många studier av största vikt för att behandla sjukdomen och för att undvika följdsjukdomar (Maiolo, 2003). Trots att patienten med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar sker ofta inte någon förändring (Pontiroli, 2004). Denna studie syftar till att beskriva upplevelsen av att genomföra livsstilförändringar hos kvinnor med diabetes mellitus typ 2. Med sådan kunskap skulle vi som arbetar inom vården ha en mycket större chans att ge våra patienter det mottagande och det samtal som möjliggör livsstilförändring och därmed en förbättrad hälsa.
Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie där ca 10 kvinnor med diabetes mellitus typ 2 intervjuas. Intervjuerna spelas in på band, transkriberas till text och analyseras med fenomenologisk metod enligt Giorgi. Ingångsfrågan ställs: Hur har du upplevt det att försöka förändra din livsstil?

---

Bakgrund

Mycket pekar på att vi är på väg mot en global diabetesepidemi (Wild, 2004). Prevalensen av diabetes hos alla åldersgrupper, worldwide, uppskattas till 2,8% år 2000 och till 4,4% år 2030 (Wild, 2004). Prevalensen av diabetes och nedsatt glukostolerans är 14% respektive 22% hos 64 åriga svenska kvinnor (Brohall, 2006).

Diabetes är en stark riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar, särskilt hos kvinnor (Jarrett, 2003). Diabetes är idag den vanligaste orsaken till blindhet, njursvikt och amputationer hos vuxna individer i västvärlden (Läkemedelsvärlden 001101, nr 11).

Att diabetes ökar, kan tillskrivas vår livsstil. Rökning, alkohol och felaktig diet ökar risken att utveckla diabetes (Lidfeldt, 2005). Stressnivå inverkar på metabola faktorer (Agardh, 2003). Interventioner som fokuserar på en förändrad livsstil genom en kombination av förbättrad diet, viktminskning samt ökad fysisk aktivitet är essentiell för att få bukt med diabetes mellitus typ 2 (Mailo, 2003).
Stengel (2003) undersökte om fysisk inaktivitet, rökning, alkoholkonsumtion och fetma var associerat med risk att utveckla kronisk njursjukdom (en potentiell följdsjukdom av diabetes). Fysisk inaktivitet, rökning och sjuklig fetma visade sig öka risken för njurinsufficiens.

Trots att patienter med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar som viktminskning och fysisk aktivitet sker ofta inte någon förändring.

Tidigare studier som undersökt patienters syn på livsstil och livsstilsförändring:

Är det ”Down to me” eller ”Up to them (them=vårdpersonal)? De olika synsätten medför skillnader i framtida livsstil (Parry, 2005).
Condon (2005) har undersökt patientens syn på genomförandet av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med hjärtkärlsjukdom. Det framkom flera förklaringar till svårigheter till förändring såsom försök till för många livsstilsförändringar på en gång, avsaknad av professionell hjälp i samhället till livsstilsförändring samt överbeskyddande familjemedlemmar.
Wallensten (2005) har undersökt hur arbetsföra, överviktiga män med hypertoni och diabetes tänker och väljer i sin situation med ökad sjukdomsrisk. Kunskapen om diabetessjukdomen visades sig ge argument för livsstilsförändring. Sakargumenten hade dock hård konkurrens av personliga och erfarenhetsgrundade uppfattningar som tonade ner möjligheterna till, eller betydelsen av livsstilsförändringar.

Eftersom svårigheten att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar kvarstår finns behov av fler studier som behandlar livsstil. Trots omfattande litteratursökning har jag inte funnit någon studie som undersöker kvinnor med diabetes mellitus typ 2 upplevelse av livsstilsförändringar.

Syfte

Syftet med detta projekt är att beskriva upplevelsen av att genomföra livsstilförändringar hos kvinnor med diabetes mellitus typ 2.

---

Metod: Urval

Patienterna kommer att plockas ur diabetesregistret på Vårgårda vårdcentral. De patienter som är kvinnor, fått diagnosen diabetes mellitus typ 2 samt fått information om sin sjukdom och behovet av livsstilsförändringar kommer att plockas ut. Jag kommer att exkludera dem som jag själv träffat som läkare eftersom jag själv kommer att genomföra intervjuerna och då jag misstänker att svaren kommer att kunna påverkas av patient läkarrelationen. Av de patienter som plockats fram görs ett strategiskt urval av ca 10-20 stycken.

Metod: Datainsamling

Patienterna kommer bjudas in till att deltaga i studien via brev med information om studien. Jag kommer sedan att ringa upp patienten efter ett par dagar för att efterhöra om ev. deltagande. Ett avböjande accepteras naturligtvis med påpekande att det inte kommer att påverka patientens vård på något sätt.
Patientintervjuerna görs på Vårgårda vårdcentral om inte patienten önskar något annat.
Intervjuerna spelas in på band, transkriberas till text och analyseras med fenomenologisk metod enligt Giorgi.
Intervjuerna är öppna med syftet att få patienten att reflektera över livsstilsförändring. Ingångsfråga: Hur har du upplevt det att försöka förändra din livsstil? Fördjupande frågor: Hur upplevde /kände du det då? Kan du berätta mera? De fördjupande frågorna ställs för att fördjupa förståelsen av upplevelsen av livsstilsförändringar.
Intervjumaterialet kommer att förvaras inlåst på Vårgårda vårdcentral avkodat.

Metod: Databearbetning

Studien kommer att genomföras som en kvalitativ intervjustudie.
Intervjumaterialet kommer att behandlas enligt Giorgis fenomenologiska analys som den beskrivs av Kirsti Malterud i hennes bok ”Kvalitativa metoder i medicinsk forskning” (11).
Den fenomenologiska forskningsprocessen:
En fråga formuleras: Hur har du upplevt det att försöka förändra din livsstil?
Ett vetenskapligt förhållningssätt antas inför datainsamling och analys, dvs distanserande och reflekterande. Intervjun syftar till reflektion. Datainsamlingen sker. Intervjuerna transkriberas till text. Analysen genomförs i tre steg, helhet, delar och återigen helhet. Texten läses igenom en gång för att få en uppfattning av helheten. Analysen går därefter in i steg två, delar. Meningsbärande enheter bildas, dvs direkta citat som anses beskriva olika innebörder identifieras. Meningsbärande enheter sammanförs till innebördskategorier, klusters. Klusterna beskriver variationen i materialet. Hittas något som finns i alla kluster blir detta essensen. Essensen blir den nya helheten, steg tre.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Hälsoriskerna med övervikt, fysisk inaktivitet, stress osv är väldokumenterade. Trots att patienten med diabetes informeras om vikten av livsstilsförändringar sker ofta inte någon förändring. Denna studie syftar till att beskriva upplevelsen av livsstilsförändring. Med en sådan kunskap skulle vi som arbetar inom vården ha en mycket större chans att ge våra patienter det mottagande och det samtal som möjliggör livsstilsförändring och därigenom en förbättrad hälsa.

---

Referenser

E E Agardh, A Ahlbom. Work stress and low sense of coherence is associated with type 2 diabetes in middle aged Swedish women. Diabetes Care (2003) 26, 719-724.
C Berg, A Rosengren. Trends in overweight and obesity from 1985 to 2002 in Göteborg, West Sweden. International journal of Obesity (2005) 29, 916-924.
G Brohall. Prevalence of Diabetes and impared glucose tolerance in 64-year-old Swedish women. Diabetes Care (2006) 29, 363-367.
C Condon, G McCarthy. Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing (2005).
L E Egede. Lifestyle Modification to improve blood pressure control in individuals with diabetes. Diabetes Care (2003) 26, 602-607.
J A Houmard. Effect of the volume and intensity of exercise training on insulin sensitivity. J Appl Physiol (2004) 96, 101-106.
L Lewis Frank, B E Sorensen. Effects of exercise on metabolic risk variables in overweight postmenopausal women. Obesity research (2005) 13, 615-625.
J Lidfeldt. Women living alone have an increased risk to develop diabetes, which is explained mainly by lifestyle factors. Diabetes Care (2005) 28, 2531-2536.
C Mailo. The effect of physical activities of various intensities on the energy expenditure of type 2 diabetic men. Acta Diabetologica (2003) 40, 126-129.
K Malterud. Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. Studentlitteratur (1998).
O Parry. Issues of cause and control in patient accounts of type 2 diabetes. Health education research advance access published July 4, 2005.
A E Pontiroli. Type 2 Diabetes mellitus is becoming the most common type of diabetes in school children. Acta diabetologica (2004) 41, 85-90.
A M Sharma. Obesity, hypertension and insulin resistance. Acta Diabetologica (2005) 42, 3-8.
Stengel. Lifestyle factors, obesity and the risk of chronic kidney disease. Epidemiology (2003) 14, 479-487.
C Tudor-Locke, R C Bell. Controlled outcome of the first step programm: a daily physical activity intervention for individuals with type 2 diabetes. International Journal of Obesity (2004) 28, 113-119.
J Tuomiletho, J Lindstrom. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impared glucose tolerance. N Engl J med. (2001) 3, 1343-1350.
J Wallensten, Stensö VC, Kalmar. Att leva med risk. Ett examensarbete 2005, Allmänmedicin.
WHO. Obesity, preventing and managing the global epidemic. World Health Organisation: Geneva; 2000.
S Wild. Global Prevalence of Diabetes. Diabetes Care (2004) 27, 1047-1053.

Ekonomisk översikt och äskande

Andra bidragsgivare

Forskarstöd söks från och med

2006-05-25

Forskarstöd söks för följande antal månader

12

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med

2007-01-01

Forskarstöd beviljas till och med

2007-12-31