Low back pain in primary health care with focus on risk for transformation to chronic pain.
Registration number: VGFOUSA-P-7066
Forskarstöd doktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Lena Nordeman, 2006-04-06
Professional title at the time of application: Leg sjukgymnast
Work place at the time of application: Ängabo Vårdcentral, Distriktssjukgymnastik mottagningen
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2006-05-23
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg
Granted and completed

Applicant: Lena Nordeman
Postdoktoral forskare, FoU-enheten i Södra Älvsborg

Övergripande information om avhandlingsarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Doktorandens arbetstid i organisationen - % av heltid

80

Datum för antagning som doktorand

2006-03-20

Antagen som doktorand vid

Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/Sektionen för allmänmedicin.

Handledare

Kaisa Mannerkorpi
Sjukgymnast, Sjukgymnastikavd SU, Inst för Medicin, Avd för Reumatologi och Inflammationsforskning

Margareta Möller
Verksamhetschef, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede

Planerad skriftlig redovisning av avhandlingsarbetet

Sammaläggningsavhandling

Beräknat datum för disputation

2009-06-01

Avhandlingens innehåll

Sammanfattning

Den planerade avhandlingen har patienter med ländryggssmärta som målområde. De aspekter som kommer att bli föremål för forskning är att utvärdera olika kvalitetsaspekter för ett patientspecifikt mätinstrument för aktuell målgrupp, identifiera riskfaktorer hos personer med långvarig ländryggssmärta för utveckling av generaliserad smärta samt jämföra skillnader och likheter mellan personer med långvarig ländryggssmärta och personer som utvecklat generaliserad smärta. I en interventionsstudie utvärderas effekt av tidig tillgänglighet till behandling med individuell sjukgymnastik för patienter med subakut ländryggssmärta i primärvård. Studien är genomförd och accepterad för publikation.

Bakgrund

Ländryggssmärta (LRS) är vanligt förekommande och drabbar 60-80 % av alla i arbetsför ålder (1,2). De flesta, 90 %, tillfrisknar inom 4-6 veckor oavsett åtgärd medan 3-10 % utvecklar långvarig ländryggssmärta (LLRS) med funktionsnedsättning (1,2). I studier för patienter som söker primärvård är tillståndet inte lika stabilt och förutsägbart (3-6). 70-80 % av patienter som söker primärvård rapporterar återkommande LRS efter ett år, 33 % beskriver intermittent eller konstant LRS på moderat nivå och 20 % har nedsatt funktion (5,6). LRS är därför en vanlig sökorsak i primärvård och ger stora samhällskostnader (1,2).
Duration vid LRS definieras vanligtvis som akut mindre än 3 veckor, subakut 3-12 veckor och långvarig (kronisk) längre än 12 veckor (1,2).
Idag finns kunskap om att LLRS associerar med demografiska och psykosociala faktorer (7-9). Dock har många patienter med LLRS ingen anatomisk, demografisk eller psykosocial förklaringsmodell utan kategoriseras som idiopatisk eller ospecifik LRS. Vid andra långvariga smärtsyndrom som fibromyalgi (FM) använder man sig av allmänt accepterade kriterier (10).
I en kartläggning av förekomst av muskuloskeletal smärta beskriver man att långvarig regional smärta förekom hos 24 % av befolkningen medan långvarig generaliserad smärta förekom hos 11 % (11). För personer med långvarig regional smärta var ländryggen den vanligaste lokalisationen och vid vidare analys av dessa personer med LRS så uppfyllde hälften kriterier för generaliserad smärta (11).
Det finns ingen kunskap idag om huruvida förekomst av generaliserad smärta kan vara en bidragande faktor bakom LLRS med funktion/aktivitets nedsättning och det finns behov av att ytterligare undersöka hur olika faktorer vid LLRS kan bidra i utveckling av generaliserad smärta. Genom att undersöka likheter och skillnader mellan två långvariga smärttillstånd: LLRS och generaliserad smärta/FM, samt följa patienter med LLRS över tid ökar vi kunskapen om hur olika faktorer relaterar sig till varandra och ger ökad kunskap för utveckling av effektivare undersökning, behandling och mottagningsmetoder som minimerar risken att utveckla LLRS och generaliserad smärta.
Ogynnsam smärtutveckling sker över tid (12,13) och kan tidig tillgänglighet till sjukgymnastik påverka smärtutveckling.

Syfte

Syftet är att utvärdera undersökningsinstrument, kartlägga likheter och skillnader mellan långvariga smärttillstånd utifrån smärtans lokalisation (LRS och generaliserad smärta/FM) smärttröskel, fysisk funktion och aktivitet, social funktion, mental funktion, livskvalitet och följa hur dessa variabler förändras över tid hos personer med LLRS, samt utvärdera om tidig tillgänglighet till sjukgymnastik påverkar smärtutveckling för patienter med subakut LRS.

Klara delarbeten / delrapporter

Delstudie 4. Early Access to Physical Therapy Treatment for Subacute Low Back Pain in Primary Health Care. A prospective randomized clinical trial.
Lena Nordeman RPT , Björn Nilsson MD, Margareta Möller assoc. prof. Ph.D. RPT, Ronny Gunnarsson Ph.D. MD. Master thesis, Göteborgs universitet. Göteborg 2004.
Accepted in The Clinical Journal of Pain, 2005.

Pågående delarbeten / delrapporter

Delstudie 1.
Patient-specific functional scale: test – retest reliability and validation of its use in women with longstanding low back pain.(VGFOUSA-6653)
Syfte
Undersöka PSFS stabilitet genom test – retest reliabilitet samt att granska samtidig(concurrent) validitet.
Vid ansökningstillfället är ca 50 patienter inkluderade med planering att inkludera ytterligare 100.

Delstudie 2.
A comparison of pain assessment between women with longstanding low back pain and women with generalized pain /fibromyalgi.(VGFOUSA-4516)
Syfte
Föreligger det likheter och skillnader mellan långvariga smärttillstånd utifrån smärtans lokalisation (LRS och generaliserad smärta/FM) smärttröskel, fysisk funktion och aktivitet, social funktion, mental funktion och livskvalitet.

Vid ansökningstillfället är 216 patienter inkluderade med planering att inkludera ytterligare 100.

Planerade delarbeten / delrapporter

Delstudie 3.
Risk factors for developing generalized pain in women with longstanding low back pain.
Syfte
Undersöka samband mellan smärttröskel och smärtlokalisation, fysisk funktion/aktivitet, social funktion, mental funktion och livskvalitet, samt hur dessa variabler förändras över tid vid LLRS.
Metod
Longitudinell studie.
150 patienter med LLRS i delstudie 2 undersöks av sjukgymnast efter ett år. Undersökningarna omfattar standardiserade intervjuer (SI), manuella test (MT), funktionella test(FT) och självadministrerade frågeformulär.
SI samlar demografiska data och uppgifter om smärtans duration, utbredning och intensitet. Svårighetsgrad av symtom, aktivitetsbegränsningar, hälsorelaterad livskvalitet, fysisk aktivitet, fysisk-, social-, och mental hälsa undersöks med frågeformulär. Smärtintensitet och fysisk funktion undersöks med MT och FT.
Deskriptiv analys av undersökningsgruppen. Samvariation mellan smärta och övriga variabler analyseras med korrelations- och regressionsmodeller.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Resultaten förväntas ge kunskap om likheter och skillnader av långvariga smärttillstånd: LLRS och generaliserad smärta/FM, med avseende på smärtlokalisationer, smärttröskel, fysisk funktion och aktivitet, social funktion, mental funktion, och livskvalitet. Resultaten ökar förståelsen för problematiken kring LLRS och förväntas ge nya uppslag om hur man på ett bättre sätt kan undersöka och behandla LLRS för att minimera risken för utveckling av en mer generaliserad smärta.
Sjukdomsspecifika instrument finns idag för patienter med LLRS men behöver kompletteras med standardiserade individbaserade instrument. Instrument som är lätta att administrera och summera är värdefulla i kliniskt arbete. Att låta patienten själv identifiera begränsningar är en hjälp i formulering av mål, behandlingsåtgärd och fungerar som resultatmått.
Resultat av delstudie 4 visar att tidig tillgänglighet till sjukgymnastik i primärvård för patienter med subakut LRS har effekt på upplevd smärta efter 6 månader.

Referenser

1. SBU´s styrelse och råd. Ont i ryggen, ont i nacken. Sammanfattning och
slutsatser.The Swedish council on Technology Assessment in Health Care Stockholm 1999.
2. Waddell G. Back Pain Revolution. London: Churchill Livingstone; 1998.
3. Atlas SJ, Deyo RA. Evaluating and managing acute low back pain in the primary care
setting. J Gen Intern Med 2001;16:120-131.
4. Croft PR, Mac Farlane GJ, Papageorgiou AC, Thomas E, Silman AJ. Outcome of low
back pain in general practice: A prospective study. BMJ 1998;316:1356-1359.
5. Von Korff M. Studying the natural history of back pain. Spine1994;19 (Suppl):
S2041-2046.
6. Von Korff M, Saunders K. The course of back pain in primary care. Spine
1996;21:2833-2837.
7. Borkan J, Van Tulder M, Reis S, Shoene ML, Croft P, Hermoni D. Advances in the
field of low back pain in primary care. A report from the Fourth International Forum.
Spine 2002;27:E128-E132.
8. Pincus T, Vlaeyen JWS, Kendall N, Von Korff MR, Kalauokalani DA, Reis
S.Cognitive- behavioural therapy and psychosocial factors in low back pain. Spine
2002;27:E133-138.
9.Turk DC, Melsack R. Handbook of pain assessment.1 Ed. New York: Guildford
Press;1992.
10.Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB, Bennett RM, Bombardier C, Goldenberg DL, et al.
The American College of Rheumatology 1990 criteria for the classification of
fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee. Arthritis Rheum
1990;33:160-172.
11.Bergman S, Herrström P, Högström K, Peterson I, Svensson B, Jacobsson L. Chronic
musculoskeletal pain, prevalence rates, and sociodemographic associations in Swedish
Population study. J Rheumatol 2001;28:1369-77.
12.Linton SJ. Örebro musculoskeletal pain screening questionnaire. Hallsberg: Närke
tryck AB; 1999.
13.Linton SJ, Halldén K. Can we screen for problematic back pain? A screening
questionnaire for predicting outcome in acute and subacute back pain. Clin J Pain
1998;14:209-215.

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2006-05-01

Forskarstöd söks för följande antal månader

12

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med

2006-06-01

Forskarstöd beviljas till och med

2007-05-31

Tidigare erhållit predoktorandstöd (månader)

12