Registration number: VGFOUSA-P-6383
Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Susanna Hermansson, 2006-02-02
Professional title at the time of application: Arbetsterapeut
Work place at the time of application: Distriktsarbetsterapin
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2007-01-12
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg
Granted and completed- Applicant: Susanna Hermansson
Arbetsterapeut, FoU-enheten Södra Älvsborg
Övergripande information om projektarbetet
Sökandens arbetsförhållanden
Primärvård - Ej ST-läkareProjektledarens arbetstid - % av heltid
100Hur långt har projektarbetet framskridit?
Datainsamling avslutad (för minst ett delprojekt).Projektarbetet som en del i en utbildning för sökanden
Ej del i utbildningPlanerad redovisning
Att artikel kommer att skrivas och publiceras i vetenskaplig tidskrift.Medarbetare / Handledare
Handledare
- Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede
Projektet / projektens innehåll
Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)
2001-10-15Beräknat projektslut
2007-12-31Sammanfattning
Karpal tunnel syndrom (CTS) är den vanligaste perifiera nervinklämningen och prevalensen hos den vuxna befolkningen uppgår till 3,8%. CTS är vanligare hos gravida med en prevalens på upp till 25%. Kvarstående besvär kan uppvisas lång tid efter graviditeten (8, 16). Det förekommer idag ingen enhetlig behandling av CTS hos gravida kvinnor, ej heller finns det några nedskrivna riktlinjer för omhändertagande. Syftet med studien är att jämföra aktiv arbetsterapeutisk intervention med konventionellt omhändertagande vid CTS hos gravida kvinnor.Bakgrund
Prevalens och behandling
Karpal tunnel syndrom (CTS) är en kompression av n. medianus i handledsnivå. Det är den vanligaste perifiera nervinklämningen och den ger upphov till nattliga parestesier och domningar i de medianusinnerverade fingrarna (1,2,3,4,5,9,10,11,13,14). Prevalensen hos den vuxna befolkningen uppgår till 3,8% enligt nyligen gjord studie (2). CTS behandlas både konservativt och kirurgiskt. Den vanligaste konservativa behandlingen är ortos, antiinflammatorika, steroid-injektion, B-vitamin i högdos, diuretika vid vätskeretension (10,13,14,15). Begränsningen med dessa studier är att de gjorts på små patientmaterial, i regel 20-25 patienter. Ofta har studierna stort bortfall och de flesta saknar långtidsuppföljning (10,11,12,13). Endast en småskalig randomiserad kontrollerad studie finns där konservativ behandling (ortos 1 mån)jämförs med kirurgiskt ingrepp (öppen CTS-klyvning)(17).
CTS hos gravida
Gravida kvinnor exkluderas ofta i behandlingsstudier avseende CTS. Det har emellertid visat sig att graviditet är en riskfaktor och studier visar att 2-25% av alla gravida kvinnor har CTS (6,7,8,14). Sambandet mellan CTS och graviditet beskrevs första gången 1945,men då antogs orsaken vara den fysiska bördan av graviditeten och inte metabolisk påverkan (6,9). I dag tror forskarna att hormonella förändringar leder till att vätska stannar kvar i handleden och ödem bildas. Det har dock varit svårt att påvisa ett samband mellan symptomen och ödem eller viktuppgång under graviditet (6). Typiska symptom hos de gravida kvinnorna är att de vaknar med en känsla av smärta, stickningar och domningar i de fyra radiala fingrarna (6,10,12,13). De gravida kvinnorna har ej alltid förknippat sina besvär med sin graviditet, samt accepterar de "normala" obehag av graviditeten och rapporterar ej alla symptom (9). En del tar dock upp det med barnmorskan och andra söker hjälp på sin vårdcentral. Idag förekommer ingen enhetlig behandling för gravida kvinnor med CTS, det finns ej heller några riktlinjer för hur de skall omhändertas. Kvinnorna hamnar på olika vårdnivåer med olika behandlingsrutiner, vilket gör skillnaderna i behandling stora.
Forskningsbehov
CTS är således ett stort problem bland gravida samtidigt som behandlingen av CTS just vid graviditet är mycket dåligt dokumenterad. Det vore av värde att kunna se vilken konservativ behandling som gör mest nytta för dessa kvinnor.
Syfte
Att jämföra aktiv arbetsterapeutisk intervention med konventionellt omhändertagande vid CTS hos gravida kvinnor.Klara delarbeten / delrapporter
Datainsamling gjord för tre delarbeten.Metod: Urval
De flesta barnmorskemottagningar i södra Älvsborg tillfrågar samtliga gravida kvinnor med CTS-besvär i fulla graviditetsveckor 29-33 om deltagande i studien. Urvalet är således konsekutivt.Metod: Gruppindelning
De kvinnor som tackar ja till att deltaga i studien slumpas till två grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp (A- eller B- grupp). De som tackar nej noteras i ett studieprotokoll, med några enkla data om graviditetsvecka och ålder. En fullständig randomisering görs av personal som inte känner till några uppgifter om patienten.Metod: Intervention
Intervention grupp A
1. Informationsblad, om att CTS är den vanligaste perifiera nervskadan och att den ger upphov till nattliga stickningar och domningar i de medianusinnerverade fingrarna. Att 2-25% av alla gravida har CTS och att symptomen oftast försvinner i samband med partus. Att man skall se till att nerven utsätts för så lite inklämning som möjligt.
2. Ortosbehandling, att ortosen som provas ut skall användas nattetid för att ett minskat tryck skall åstakommas i karpal tunneln och avflödet från handen underlättas. Syftet med ortosen är att förhindra extrem volar-och dorsalflexion i handleden eftersom denna handledsställning ökar trycket i karpal tunneln och därmed ger symptom. Dagortos provas ut om kvinnan arbetar med handleden i ytterlägen och med statiska handledsrörelser. Syftet med den är att lära kvinnan ett för handen bättre rörelsemönster i olika arbetssituationer.
3. Ergonomisk rådgivning, ges för att kvinnan skall få kunskap om hur symptomen framkallas och hur hon kan förändra sitt rörelsemönster för att kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter och sitt arbete.
4. Sen-och nervglidningsövningar, denna träning görs för att få maximal glidning mellan flexorsenorna och medianusnerven.
Intervention grupp B
Endast nattortos (vilket är den behandling de flesta får idag).
Metod: Datainsamling
Alla kvinnor i både grupp A och Grupp B kommer att träffa arbetsterapeut vid tre tillfällen för att göra mätningar, en gång snarast efter inklusion i studien, en gång under graviditetsvecka 37 samt 6 månader efter partus. Samma bedömningar och mätningar utförs på båda grupperna. De mätinstrument som används är VAS-skalan, grippit och monofilament. Även aktivitetsutförande mäts (instrument under utveckling). Anledningen till att dessa instrument valts är att de idag används kliniskt och även rekommenderas i litteraturen. Den person som gör mätningarna vet ej vilken grupp patienten hör till.Metod: Databearbetning
Eventuella förändringar i VAS, grippit, monofilament och aktivitetsutförande vid de olika mättillfällena registreras och analyseras. Grupp A och grupp B jämförs. Skillnader i andel förbättrade, oförändrade respektive försämrade mellan grupperna analyseras med Mann Whitney`s test.Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Om interventionen ger förväntade effekter bör kvinnor med besvär erbjudas detta. Finns en icke operativ behandling att erbjuda får sannolikt fler kvinnor behandling.Referenser
1. Atroshi I, Gummesson C, Johnsson R, Sprinchorn A. Symtoms, disability, and quality of life in patients with carpal tunnel syndrome. J Hand Surg 1999; 24A: 398- 404.
2. Atroshi I, Gummesson C, Johnsson R, Ornstein E, Ranstam J, Rosen I. Prevalens of carpal tunnel syndrome in a general population. JAMA 1999; 282: 153- 8.
3. Diagnosis of carpal tunnel syndrome [editorial]. Lancet 1985; 1: 854- 5.
4. De Krom Mc, Knipschild PG, Kester AD, Thijs CT, Boekkooi PF, Spaans F. Carpal tunnel syndrome: prevalence in the general population. J Clin Epidemiol 1992; 45: 373- 6.
5. Stevens J.C, Sun S, Beard C.M, O`Fallon W.M, Kurland L.t. Carpal tunnel syndrome in Rochester, Minnesota, 1961 to 1980. Neurology 1988; 38: 134- 8.
6. Al Quattan M.M, Manktelow R.T, Bowen C.V.A. Pregnancy- Induced carpal tunnel syndrome requiring surgical release longer than 2 years after delivery. Obstet Gynecol 1994; 84: 249- 51.
7. Voitk AJ, Mueller JC, Farlinger DE, Johnston RU. Carpal tunnel syndrome in pregnancy. Can Med Assoc J 1983; 128: 277- 81.
8. Ekman- Ordeberg G, Salgeback S, Ordeberg G. Carpal tunnel syndrome in pregnancy. A prospective study. Acta Obstet Gynecol Scand 1987; 66: 233- 5.
9. Courts RB. Splinting for symptoms of carpal tunnel syndrome during pregnancy. J Hand Ther 1995; 8: 31- 4.
10.Gerritsen AA, Scholten RJ, Assendelft WJ, Kuiper H, de Vet HC, Bouter LM. Splinting or surgery for carpal tunnel syndrome? Design of a randomized controlled trial. BMC Neurol 2001; 1 (1):8.
11. Akalin E, El Ö, Peker Ö, Senocak Ö, Tamci S, Gulbanar S, Cakmur R, Öncel S. Treatment of carpal tunnel syndrome with nerve and tendon gliding exercises. Am J Phys Med Rehabil 2002; 81: 108-113.
12. Celiker R, Arslan S, Inanici F. Corticosteroid injection vs. nonsteroidal antiinflammatory drug and splinting in carpal tunnel syndrome. Am J Phys Med Rehabil 2002; 81: 182-186.
13. Gerritsen AA, de Krom MC, Struijs MA, Scholten RJ, de Vet HC, Bouter LM. Conservative treatment options for carpal tunnel syndrome: systematic review of randomised controlled trials. J Neurol 2002 Mar;249(3):272-80.
14. Weimer LH, Yin J, Lovelace RE, Gooch CL. Serial studies of carpal tunnel syndrome during and after pregnancy. Muscle Nerve 2002 Jun;25(6):914-7.
15. Runnqvist K,Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering,skador och sjukdomar. Vol 2. Lund: Studentlitteratur;1992.
16. Turgut F, Cetinsahinahin M, Turgut M, Bolukbasi O. The management of carpal tunnel syndrome in pregnancy. J Clin Neurosci 2001 Jul;8(4):332-4.
17. Garland H, Langworth EP, Taverner D, Clark JMP. Surgical treatment for the carpal tunnel syndrome. Lancet 1964,1:1129-1130.Ekonomisk översikt och äskande
Forskarstöd söks från och med
2006-03-01Forskarstöd söks för följande antal månader
12Beslut
Forskarstöd beviljas från och med
2006-04-01Forskarstöd beviljas till och med
2007-01-31
Beslut ansökan
Beslutsdatum: 2006-03-21
