Motivationsfaktorer till att delta i rökslutargrupp.
Registration number: VGFOUSA-P-54021
Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Solbrith Wachsmann, 2009-04-19
Professional title at the time of application: sjuksköterska
Work place at the time of application: Ängabo vårdcentral
Last updated / corrected by: Lena Nordeman, 2009-06-12
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg

Granted and completed

Applicant: Solbrith Wachsmann
Sjuksköterska, Vårdcentralen Ängabo

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

VGFOUSA-P-54021 : Motivationsfaktorer till att delta i rökslutargrupp., Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Granted and completed
Ansökan påbörjad: 2009-04-19 , Sökanden: Solbrith Wachsmann, Vårdcentralen Ängabo
VGFOUSA-P-89231 : Motivationsfaktorer till att delta i rökslutargrupp, Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
Granted and completed
Ansökan påbörjad: 2009-10-13 , Sökanden: Solbrith Wachsmann, Vårdcentralen Ängabo
VGFOUSA-P-166021 : Motivationsfaktorer till att delta i rökslutargrupp., Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
Granted and completed
Ansökan påbörjad: 2010-11-25 , Sökanden: Solbrith Wachsmann, Vårdcentralen Ängabo
VGFOUSA-P-240081 : Effekter av spirometri och konditionstest., Forskarstöd predoktorandmedel - Fortsättningsansökan
Granted, recipient of funds reported
Ansökan påbörjad: 2011-11-08 , Sökanden: Solbrith Wachsmann, Vårdcentralen Ängabo

Övergripande information om projektarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Projektledarens arbetstid - % av heltid

100

Hur långt har projektarbetet framskridit?

Första projektplanen är klar.

Projektarbetet som en del i en utbildning för sökanden

Ej del i utbildning

Planerad redovisning

Vetenskaplig engelskspråkig artikel

Projektet / projektens innehåll

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-04-28

Beräknat projektslut

2009-04-15

Sammanfattning

Svenska folket röker. I Sverige beräknas cirka 6 400 personer dö i förtid per år av sin egen rökning och ytterligare minst 500 av passiv rökning [Wadman et.al 2008]. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att rökningen kostade det svenska samhället minst 26 miljarder kronor under 2004, för Västra götalands län 4408 miljoner kroner.
Olika undersökningar på svenska rökare tyder på att mellan 70 och 84 procent av alla rökare vill sluta, och nästan hälften av snusarna. Det är dock svårt att motivera rökare till att använda rökslutarhjälp både i form av läkemedel eller personlig hjälp [Hammond et.al 2004].
Syftet med denna studie är att ta reda på om ett konditionstest (Hälsospåret) enbart eller i kombination med spirometri, kan vara en motiverande faktor till att börja i ett rökavvänjningsprogram.

Bakgrund

Svenska folket röker; 16 procent av kvinnorna och 12 procent av männen enligt Statens folkhälsoinstitut [Wadman et.al 2008]
Olika undersökningar på svenska tobaksbrukare tyder på att mellan 70 och 84 procent av alla rökare vill sluta, och nästan hälften av snusarna. Det betyder att upp till 800 000 personer i Sverige vill sluta röka och ytterligare 300 000 vill sluta snusa [Wadman et.al 2008].
Det är svårt att motivera rökare till att använda något stöd både i form av läkemedel och personlig hjälp [Hammond et.al 2004]. Information om kostnader och om tobakens skadeverkningar verkar ha en motsatt effekt till rökfrihet [McClure 2001].

Närmare hundratusen vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökningens skaderisker. Alla som röker skadas av sin rökning och ett 40-tal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning. I Sverige beräknas cirka 6 400 personer dö i förtid per år av sin egen rökning och ytterligare minst 500 av passiv rökning [Wadman et.al 2008]. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att rökningen kostade det svenska samhället minst 26 miljarder kronor under för Västra götalands län 4408 miljoner kroner [Wadman et al 2008].

Det finns studier på om medicinska undersökningar, som spirometri, utandning av koloxid, genetisk risk för lungcancer och ultraljudsundersökning på halspulsåder/lårartär, påverkar motivationen till att sluta röka, vilket man inte har kunnat fastslå [Bize et.al 2005]. Forskning däremot på att mäta lungålder genom spirometri har i en undersökning signifikans som en motiverande faktor till att sluta röka [Parkes et.al 2008]. Forskning på användande av statisk träning har visad effekt på att lyckas sluta röka i och med att abstinensbesvären minskar [ Al-Chalabi et.al 2008].
Man har tittat på om viktuppgång påverkar så att man avlutar sitt rökuppehåll, vilket man kunde undvika om man gav dietråd först åtta veckor efter rökstoppsdagen mot den första veckan efter rökstoppsdagen [Spring et.al 2004].
Trots att rökavvänjning är en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder bedömmer Statens Folkhälsoinstitut tillgången idag som otillräcklig. Rökavvänjning i grupp har betydligt större effekt än självhjälp och lika effektivt som individuell rökavvänjning [Stead et.al 2005].

Ett förenklat konditionstest som benämns "Hälsospåret" (www.halsosparet.se) som befolkningen kan utföra på egen hand har etablerats i ett flertal kommuner. Det är en uppmätt sträcka som man går på tid. Metoden är utvecklad av fysiolog Peter Foxdal, Dr.med.sc och den är validerat i två steg. Ett steg för en gångversion och en joggning/löpversion, mot dels en spirometrisk laboratorie-baserad referensmetod och dels mot det beprövade ”Åstrandstestet” [Astrand 1976].
Forskning på konditionstest som motiverande faktor till rökstopp saknas. Även forskning på om spirometri och/eller konditionstest kan vara en motiverande faktor till deltagande i ett rökavvänjningsprogram saknas.

Syfte

Huvudsyftet är att studera om spirometri och konditionstest ökar motivationen för rökare till deltagande i ett rökavvänjningsprogram och om det påverkar till rökfrihet efter 14 månader.

Metod: Urval

Konsekutivt urval bland primärvårdspatienter på tre vårdcentraler i Mittenälvsborg. Receptionisten delar ut ett formulär, var sjätte vardag (måndag vecka ett, tisdag vecka 2 o.s.v.) till de patienter som kommer för inbokat läkarbesök, är över 18 år och behärskar det svenska språket (eftersom all information,frågor och gruppverksamhet sker på svenska).
Har inte artiklar att referera till, vad gäller stickprovets storlek, då man tittat på motivation till deltagande i rökavvänjningprogram. Antagandet att, 30% av de som genomför antingen spirometri och/eller konditionstest blir motiverade att delta mot 5% av de som inte randomiseras till någon motiverande åtgärd, skulle betyda att det bör vara 36 st i varje grupp = 144 st om. Beräknat med P-värde 0.05 och styrka 0.80. Avräknat ev något bortfall under studiens gång så inkluderas 160 deltagare.

Metod: Gruppindelning

En blockrandomisering av rökarna där de fyra och fyra slumpas till att tillhöra en av fyra grupper:
1.konditionstest samt erbjudande att delta i ett rökavvänjningsprogram.
2.spirometri samt erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.
3.både konditionstest och spirometri samt erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.
4.erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.

Metod: Intervention

Interventionen som studeras är den motiverande åtgärden; konditionstest och/eller spirometri.
Spirometrier görs av astmasköterskor på vårdcentral.
Konditionstest görs genom Hälsospåret av hälsopedagog/sjukgymnast

Metod: Datainsamling

Receptionen delar ut information med frågor om deltagande till studien, data om ålder, kön, snusning, antal cig och paketår. Receptionisten dokumenterar personnummer på en lista och kopplar ihop det med formulärets individuella kodnummer vid utlämnandet. Den som inte röker besvarar endast första frågan "Är du rökare?". Formuläret inlämnas på anvisad plats eller skickas med bifogat svarskuvert.
Samma frågor om tobaksbruk som vid interventionstillfället skickas hem 14 månader efter interventionen (kan då mäta rökfriheten efter 12 månader [Parkes et.al 2008]) till de som deltagit i studien. Även frågor ang deltagande i erbjudet rökavvänjningsprogram och/eller om de använt sig av annat stöd ex individell rökavvänjning, akupunktur, läkemedel eller annat.

Metod: Databearbetning

Andelen rökare som accepterar deltagande i rökavvänjningsprogram jämförs mellan de olika motivationsgrupperna. Vidare jämförs förändring i rökvanor mellan de olika motivationsgrupperna.
Parametriska test används för kontinuerliga normalfördelade data och icke parametriska test för övriga data.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Troligt att spirometri ger motivation. Det skulle betyda att spirometrier borde erbjudas fler och göras i större omfattning på vårdcentraler. Visar sig konditionstest vara en motiverande faktor till att börja i en rökavvänjningsprogram och sedan till rökstopp så bör givetvis sådan verksamhet finnas tillgänglig för alla och Hälsospåret får bli en aktivitet som vårdcentralens personal och annan vårdgivare rekommenderar.

Referenser

Referenser
Al-Chalabi Lemees, Prasad Neha, Steed Lucy, Stenner Sarah, Aveyard Paul, Beach Jane, Ussher Michael.
A pilot randomised controlled trial of the feasibility of using body scan and isometric exercises for reducing urge to smoke in a smoking cessation clinic.
BMC public health 2008:8:349. DOI länk

Astrand P O.
Quantification of exercise capability and evaluation of physical capacity in man.
Progress in cardiovascular diseases 1976:19(1):51-67.

Bize R, Burnand B, Mueller Y, Cornuz J.
Biomedical risk assessment as an aid for smoking cessation.
Cochrane database of systematic reviews (Online) 2005:(4):CD004705. DOI länk

Hammond D, McDonald P W, Fong G T, Borland R.
Do smokers know how to quit? Knowledge and perceived effectiveness of cessation assistance as predictors of cessation behaviour
Addiction 2004:99(8):1042-8. DOI länk

Heikkinen Hanne, Jallinoja Piia, Saarni Samuli I, Patja Kristiina.
The impact of smoking on health-related and overall quality of life: a general population survey in Finland.
Nicotine Tob Res. 2008:10(7):1199-207. DOI länk

Parkes Gary, Greenhalgh Trisha, Griffin Mark, Dent Richard.
Effect on smoking quit rate of telling patients their lung age: the Step2quit randomised controlled trial.
BMJ 2008:336(7644):598-600. DOI länk

Sarna Linda, Bialous Stella A, Cooley Mary E, Jun Hee-Jin, Feskanich Diane.
Impact of smoking and smoking cessation on health-related quality of life in women in the Nurses' Health Study.
Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation 2008:17(10):1217-27. DOI länk

Spring Bonnie, Pagoto Sherry, Pingitore Regina, Doran Neal, Schneider Kristin, Hedeker Don.
Randomized controlled trial for behavioral smoking and weight control treatment: effect of concurrent versus sequential intervention.
Journal of consulting and clinical psychology 2004:72(5):785-96. DOI länk

Stead L F, Lancaster T.
Group behaviour therapy programmes for smoking cessation.
Cochrane database of systematic reviews (Online) 2005:(2):CD001007. DOI länk

Wadman Cecilia, Ten Berg Hans.
Lägesrapport om livsstilsfrågor. Statens Folkhälsoinstitut.
2008. Folkhälsoinstitutet

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2009-05-15

Forskarstöd söks för följande antal månader

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med

2009-07-01

Forskarstöd beviljas till och med

2009-12-31

Tidigare erhållit predoktorandstöd (månader)

Beslut ansökan

Beslutsdatum: 2009-06-12