Jo,doktorn… frågor runt konsultationen
Registration number: VGFOUSA-P-5284
Forskarstöd predoktorandmedel - Ny ansökan
Application started by: Gerd Carlsson Ahlén, 2005-09-13
Professional title at the time of application: distriktsläkare
Work place at the time of application: Noltorps Vårdcentral
Last updated / corrected by: Ronny Gunnarsson, 2006-08-14
Application received by: FoU-enheten för Primärvård och Folktandvård Södra Älvsborg

Granted and completed

Applicant: Gerd Carlsson Ahlén
Läkare, Vårdcentralen, Älvängen

Övergripande information om projektarbetet

Sökandens arbetsförhållanden

Primärvård - Ej ST-läkare

Projektledarens arbetstid - % av heltid

Hur långt har projektarbetet framskridit?

Analys av insamlade data avslutad (för minst ett delprojekt).

Projektarbetet som en del i en utbildning för sökanden

Ej del i utbildning

Planerad redovisning

Två artiklar på engelska

Medarbetare / Handledare

Handledare

Ronny Gunnarsson
Läkare, James Cook University Australien and R&D unit for primary health care Southern Alvsborg County Swede

Projektet / projektens innehåll

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2000-11-05

Beräknat projektslut

2006-12-31

Sammanfattning

Konsultationen, doktorns och patientens möte, är det mest centrala i distriktsläkarens vardag. Då har vi möjlighet att till exempel ta reda på vad patienten har för egna föreställningar om det hon söker för, vad hon har för farhågor på grund av det hon söker för och vilka förväntningar hon har på besöket hos doktorn, vilket utgör några aspekter på en god konsultation . Att fokusera på dessa i mötet med patienten, ett så kallat patientcentrerat förhållningssätt har visat sig vara effektivt. Vi har större chans att få en nöjd patient, vilket innebär att doktorns ordinationer efterföljs i högre grad. Patientcompliance förbättras och vi får större möjlighet att hjälpa patienten.
De flesta studier har låtit antingen doktorn eller patienten värdera konsultationen, men oftast var för sig. Eller så har man låtit en tredje person göra det. Att dessutom undersöka om och hur kvaliteten i konsultationen påverkar hur patienten mår vid en given senare tidpunkt är en typ av frågeställning som ytterligare behöver belysas. Ökad kunskap härvidlag kan ge behandlingsvinster vid en rad olika kliniska tillstånd.

Bakgrund

Insikten om konsultationens betydelse har vuxit fram successivt under flera decennier tack vare forskning kring konsultationen.Ett fruktbart patient-läkarmöte är förutsättningen för att kunna hjälpa patienten. E. Arborelius ger vägledning för doktorn i samtalet med patienten(2).
Många studier har gjorts för att utreda om patienten var nöjd med besöket och vilka aspekter i konsultationen som mer än andra avgör hur nöjd patienten är .
Bass(5) konstaterade att graden av tillfrisknande vid uppföljning 4 och 12 veckor efter besök hos allmänläkare kunde korreleras till om läkare och patient var överens om orsaken till problemet, om psykosociala förhållanden hade berörts under samtalet, om patienten inte upplevde stress. Studier har gjorts för att ta reda på hur doktorn upplever konsultationen.
Hur kan doktorn få en uppfattning om hur just den patienten upplevde konsultationen?
Man kan ju i allmänhet inte ställa frågan direkt till patienten och räkna med att få ett uppriktigt svar.

Syfte

Syftet med detta projekt är tvåfalt. Studie 1 avser undersöka och jämföra hur doktorn och patienten upplever samma konsultation avseende vissa för konsultationen centrala aspekter som tidigare studier visat på betydelse av.Kan doktorn även få en uppfattning om vad patienten tyckte i vissa frågor utifrån sina egna svar på dessa frågor.
Studie 2 avser att ställa resultatet i studie 1 i relation till hur patienten mår en månad senare avseende det hon sökte för i studie 1.

Metod: Urval

Läkare på vårdcentraler i VästraGötalandsregionen har tillfrågats att delta, framförallt distriktsläkare men även vikarier och läkare under utbildning.
Patienter från 16 års ålder som söker för besvär de haft en vecka eller mer informeras om att en studie pågår för att studera patient-läkarrelation.Patienterna tillfrågas konsekutivt om de vill delta samt att deltagande är frivilligt och anonymt.
Vissa exklusionskriterier finns såsom pågående missbruk eller psykisk sjukdom, demens, tolkbehov.

Metod: Datainsamling

För studie 1 har en enkät utformats med tretton påståenden rörande för konsultationen viktiga frågeställningar.
Enkäten lämnas ut till både doktor och patient och svaret ges i form av en bedömning på en femgradig skala enligt sk Likertmodell.
Doktorn fyller även i ett studieformulär med patientdata så att undersökningsledaren kan koppla samman patient- och doktorsenkät.
Studie 2 görs som en telefonintervju med patienten en månad efter besöket på vårdcentralen.

Metod: Databearbetning

I studie 1 jämförs patienternas svar med doktorns (för att undersöka graden av överensstämmelse mellan svaren). Påstående för påstående analyseras och med hjälp av en kappakoefficient får man ett mått på graden av överensstämmelse, agreement, för varje påstående.
I studie 2 kommer patienten att bli uppringd efter en månad och ombeds svara på hur hon mår avseende det hon sökte för, om hon varit sjukskriven, om hon sökt annan vårdinrättning och om hon följt doktorns eventuella läkemedelsordination.
Svaren korreleras sedan till 2a) hur patienten svarade påstående för påstående respektive 2b) hur doktorn svarade. Graden av samvariation mäts här med rangkorrelation enligt Spearman.
I sista delen, studie 2c, undersöks hur graden av överensstämmelse mellan doktorns och patientens svar i enkäten, fråga för fråga, samvarierar med hur patienten mår en månad senare. Detta samband undersöks genom att först fastställa ett chi-två-värde som sedan översätts till Cramers V-index.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Förbättrad kommunikation mellan läkare-patient som då upplever att doktorn lyssnat och förstått vad hon hade för avsikt med besöket bör innebära en nöjdare patient direkt efter besöket, minskad sjukvårdskonsumtion eftersom samtalet blir effektivare, bättre följsamhet till doktorns råd, på sikt friskare patient, minskad läkemedelsanvändning förutsatt att doktorn är beredd att fundera runt sin egen samtalsmetodik och kan få möjlighet att via sin egen uppfattning få en känsla för hur patienten upplevde samtalet, ett självskattningsinstrument.

Ekonomisk översikt och äskande

Forskarstöd söks från och med

2005-06-01

Beslut

Forskarstöd beviljas från och med