1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Survey of knowledge, behaviour and attitudes to fluoride toothpaste and toothbrushing habits in a population in Sweden

Sammanfattning av projektet

Sammanfattning

Folktandvårdens vision är ”Frisk i munnen hela livet”.
Strategin i det populationsinriktade hälsofrämjande arbetet är att lägga tonvikten på god egenvård och ansvar för den egna munhälsan. En av förutsättningarna för att bibehålla god munhälsa är att tandborstning med fluortandkräm sker morgon och kväll. Fluor är det viktigaste ämnet i tandkrämen och är dokumenterat bästa skyddet mot karies.

Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis minskat i befolkningen tack vare fluorens positiva effekt i tandkräm samt andra populationsinriktade insatser. Det kommer dock nya rapporter om att kariestrenden har vänt samt att tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag inte alltid genomförs i visa befolkningsgrupper.

Avsikten med detta forskningsprojekt är att inhämta kunskap om egenvårdens utformning och omfattning i en population. Fyra delstudier planeras att ingå i detta projekt:

1. djupintervjuer för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar individens vilja, attityder, förmåga och handlingar när det gäller att ta ansvar för sin egen munhälsa (framförallt tandborstningsvanor)
2. kartlägga beteende, kunskap och attityder om och till fluortandkräm- och tandborstningsvanor i en population
3. a) utarbeta en populationsinriktad kampanj för att på nytt sprida kunskap om fluortandkrämens kariesförebyggande effekt och betydelsen av tandborstning morgon och kväll samt att sprida kunskap om det mest effektiva användningssättet av fluortandkräm; b) utvärdering av kampanjens markandsföring och analys av kampanjens effekt
4. ny enkätundersökning av interventionsgruppen och kontrollgruppen för att se om kampanjen gett avsedd effekt.

Målet med studien är att öka befolkningens kunskap och främja en positiv beteende ändring:
1.befolkningen ska känna till fluortandkrämens kariesreducerande effekt
2.befolkningen ska borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm
3.befolkningen ska använda den mest effektiva tekniken då tänderna borstas med fluortandkräm

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Dentistry

The profession concerned with the teeth, oral cavity, and associated structures, and the diagnosis and treatment of their diseases including prevention and the restoration of defective and missing tissue.

Dental Health Services

Services designed to promote, maintain, or restore dental health.

Dental Care

The total of dental diagnostic, preventive, and restorative services provided to meet the needs of a patient (from Illustrated Dictionary of Dentistry, 1982).

Preventive Health Services

Services designed for HEALTH PROMOTION and prevention of disease.

Public Health

Branch of medicine concerned with the prevention and control of disease and disability, and the promotion of physical and mental health of the population on the international, national, state, or municipal level.

Primary Prevention

Specific practices for the prevention of disease or mental disorders in susceptible individuals or populations. These include HEALTH PROMOTION, including mental health; protective procedures, such as COMMUNICABLE DISEASE CONTROL; and monitoring and regulation of ENVIRONMENTAL POLLUTANTS. Primary prevention is to be distinguished from secondary prevention, which is the prevention of complications or after-effects of a drug or surgical procedure, and tertiary prevention, the amelioration of the after-effects of a disease.

Data Collection

Systematic gathering of data for a particular purpose from various sources, including questionnaires, interviews, observation, existing records, and electronic devices. The process is usually preliminary to statistical analysis of the data.

Dental Health Surveys

A systematic collection of factual data pertaining to dental or oral health and disease in a human population within a given geographic area.

Preventive Dentistry

The branch of dentistry concerned with the prevention of disease and the maintenance and promotion of oral health.

Therapeutics

Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.

Attitude

An enduring, learned predisposition to behave in a consistent way toward a given class of objects, or a persistent mental and/or neural state of readiness to react to a certain class of objects, not as they are but as they are conceived to be.

Behavior and Behavior Mechanisms

The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.

Health Knowledge, Attitudes, Practice

Knowledge, attitudes, and associated behaviors which pertain to health-related topics such as PATHOLOGIC PROCESSES or diseases, their prevention, and treatment. This term refers to non-health workers and health workers (HEALTH PERSONNEL).

Toothpaste

A dentifrice in paste form; usually contains binder, humectant, an abrasive, a detergent, flavoring agent and often caries preventives, anti-infective agents or other medicaments.

Oral Hygiene

The practice of personal hygiene of the mouth. It includes the maintenance of oral cleanliness, tissue tone, and general preservation of oral health.

Toothbrushing

The act of cleaning teeth with a brush to remove plaque and prevent tooth decay. (From Webster, 3d ed)

Learning

Relatively permanent change in behavior that is the result of past experience or practice. The concept includes the acquisition of knowledge.

Knowledge of Results (Psychology)

A principle that learning is facilitated when the learner receives immediate evaluation of learning performance. The concept also hypothesizes that learning is facilitated when the learner is promptly informed whether a response is correct, and, if incorrect, of the direction of error.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-04-24

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-04-15

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-12-12

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund

Ännu på 2000-talet fortsätter kariessjukdomen att vara ett hälsoproblem för många barn, ungdomar, vuxna och äldre i Sverige (1). Efter flera decennier av minskad kariesförekomst finns nu tecken på att kariessjukdomen åter ökar (2). Livsstilen har ändrats drastiskt i de industrialiserade länderna och har medfört en ökad sockerkonsumtion från 20 kg per person och år i början av 1900-talet jämfört med ca 40 kg per person och år idag (1,3). Idag får en stor andel barn 25 procent eller mer av sin energitillförsel av söta livsmedel som godis, läsk, glass och bakverk och de söta livsmedlen konsumeras i genomsnitt 2-3 gånger per dag (4).

Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis minskat i befolkningen, mest tack vare fluorens positiva effekt i tandkräm, men även andra preventiva insatser (3,5,6). Populationsstrategin gör att alla människor kan få en bättre hälsa genom hälsofrämjande insatser. Konceptet ”den preventiva paradoxen” innebär att när många individer var och en får en liten hälsovinst kan den totala vinsten för befolkningen bli stor (7). Ju mer effektiv populationspreventionen är, desto färre blir de som har hög risk för att drabbas av karies; den grupp som behöver individuell tilläggsprevention (8).

Fluor är det dokumenterat bästa skyddet mot karies (9). Den effektivaste kariesprofylaktiska metoden är just daglig användning av fluortandkräm (1,9,16,17). Normalt rekommenderas tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag (9). Barn som borstar tänderna med fluortandkräm regelbundet har större chans att vara kariesfria än barn med dålig munhygien (1). Två oberoende nordiska studier visar dock att omkring 25 procent av 14-åringar inte borstar tänderna dagligen (10,11). Individens kariesmottaglighet och kariessjukdomens utveckling påverkas av många olika faktorer, där munhygienen är en faktor och den påverkas av socioekonomiska förhållanden (9,13,14,15).

De viktigaste faktorerna för en positiv behandlingseffekt av fluortandkrämen vid tandborstning tycks vara borstningsfrekvensen, fluorkoncentrationen i tandkrämen, mängden tandkräm på tandborsten samt efterföljande vattensköljning (18,19,20,21). Det är inte känt om befolkningen känner till fluortandkrämens kariesreducerande effekt och vilket användningssätt som är det mest effektiva.

Människors munhälsovanor påverkas också av många olika faktorer förutom kunskap, attityder om/till den orala hälsan. Till exempel visar en studie att borstningsfrekvensen hos ungdomar tycks vara mest påverkad av individens livsstil och sociala beteende (22). De som har rätt kunskaper om den orala hälsan tycks också ha bättre munhygienvanor. Ogynnsam kunskap, attityder, åsikter och beteende däremot har en negativ påverkan på munhygienen (23). Olika munhälsoprogram har haft god effekt för att öka individens kunskap om och attityd till den orala hälsan samt förbättra beteende och tandborstningsteknik (24,25), även om ändringarna i beteendet var svårare att bibehålla. En annan studie konkluderar att hälsofrämjande arbete som stimulerar till ökad fluoranvändning effektivt minskar karies (26).

Syfte

Syfte

Syftet med detta forskningsprojekt är att få kunskap om egenvårdens utformning och omfattning i en population genom att kartlägga beteende, kunskap och attityder till fluortandkräm och tandborstningsvanor bland ungdomar, vuxna och äldre i Sverige.
Dessutom är syftet att utifrån resultaten av kartläggningen utarbeta en kampanj med målet att sprida kunskap om fluortandkrämens kariesförebyggande effekt och hur fluortandkräm ska användas för att ge maximal kariesreducerande effekt.

Frågeställning / Hypoteser

Den primära frågeställningen är att kartlägga befolkningens kunskaper om och attityder till fluortandkräm samt befolkningens användningssätt av fluortandkräm. Sekundär frågeställning är att undersöka om kunskap, attityder och beteende kan påverkas genom en kampanj i media riktad till hela befolkningen i ett begränsat geografiskt område.

Fyra delstudier planeras att ingå i detta forskningsprojekt. De två första studierna har syftet att beskriva befolkningens kunskap och beteende. Delarbete 3 och 4 är en intervention och utvärdering av densamma.

1. 1. djupintervjuer för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar individens vilja, attityder, förmåga och handlingar när det gäller att ta ansvar för sin egen munhälsa (framförallt tandborstningsvanor)
2. 2. kartlägga beteende, kunskap och attityder om och till fluortandkräm- och tandborstningsvanor i en population
3. 3. a) utarbeta en populationsinriktad kampanj för att på nytt sprida kunskap om fluortandkrämens kariesförebyggande effekt och betydelsen av tandborstning morgon och kväll samt att sprida kunskap om det mest effektiva användningssättet av fluortandkräm; b) utvärdering av kampanjens markandsföring och analys av kampanjens effekt
4. 4. ny enkätundersökning av interventionsgruppen och kontrollgruppen för att se om kampanjen gett avsedd effekt.

Teoretisk referensram

Delstudie 1. Intervjustudie.

För att få en djupare förståelse av de faktorer som påverkar individens vilja, attityder, förmåga och handlingar när det gäller att ta ansvar för sin egen munhälsa och särskilt vad gäller tandborstningsvanor kommer en kvalitativ forskningsmetod, djupintervjun, att användas. Ett strategiskt urval görs för att få så bred variation och rika data som möjligt (27).
Intervjun består av inledande frågor avseende bakgrundsdata som följs av öppna frågor rörande egenvård och tandborstningsvanor. De öppna frågorna följs upp av följdfrågor när behov av förtydligande finns (28).

Intervjuerna inleds med två pilotintervjuer där den som genomför samtliga intervjuer (OJ), genomför intervjuer tillsammans med en erfaren forskare (PG). Denna intervju utvärderas med avseende på genomförande och informationsutbyte. Vid behov modifieras frågeformuläret efter pilotintervjuerna. Intervjuaren skriver loggbok efter varje intervju för att notera särskilda händelser vid bokning, genomförande eller efter intervju. Om pilotintervjun har levererat relevanta data kan denna också tas med i innehållsanalysen.

Innehållsanalys
Analysen av djupintervjuerna sker enligt Grounded theory-metoden (28). Innehållsanalysen sker i tre steg (29).
•Genomläsning, varvid meningsbärande enheter eller nyckelord identifieras, s k kodning.
•Liknande enheter eller nyckelord sammanförs till kategorier med mer abstrakt rubricering. Kategorierna mättas, d v s fylls med underkategorier tills rubriceringen syns väl belyst.
•Slutligen söks samband mellan kategorierna och om möjligt underliggande teman, så att en djupare förståelse för det studerade fenomenet erhålls.

Delstudie 2. Kartläggning med enkät

En enkät tas fram med syftet att få kunskap om beteende, kunskap och attityder om fluortandkräm bland ungdomar, vuxna och äldre i befolkningen i Stenungsunds och i Enköpings kommuner i Sverige.
Enkäten består av 28 frågor och kommer att testas i en mindre grupp av personer i representativa åldrar som senare ska svara på huvudenkäten. Två av intervjustudiens djupintervjuer genomförs innan enkäten slutgiltigt fastställs. Innehållet i intervjuerna kan därmed användas för att utforma relevanta frågor. Efter analys av testomgången och intervjuer revideras enkäten vid behov innan huvudstudien genomförs. Enkäten består i huvudsak av flervalsfrågor men i några fall används VAS-skala (29).

Metod: Gruppindelning

Delstudie 4. Enkät efter intervention

Efter kampanjen ska resultatet följas upp genom att använda samma enkät som beskrivs under delarbete 2. Enkäten ställs denna gång till de personerna i studie två som hade begränsad kunskap om tandborstning och tandkräm och/eller inte använde tandkräm på ett optimalt sätt. Antalet skattas till ca hälften av de som besvarade enkäten första gången. Befolkningen i Stenungsund har då fått ta del av en informationskampanj medan befolkningen i Enköping inte har gjort det. Effekten av kampanjen kan då mätas i ev. skillnader mellan kommunerna. Samma individer som besvarade enkäten före kampanjen ska besvara den efter. De enskilda individerna blir på så sätt även sina egna kontroller.

Metod: Databearbetning

Delstudie 1. Intervjustudie.

För att få en djupare förståelse av de faktorer som påverkar individens vilja, attityder, förmåga och handlingar när det gäller att ta ansvar för sin egen munhälsa och särskilt vad gäller tandborstningsvanor kommer en kvalitativ forskningsmetod, djupintervjun, att användas. Ett strategiskt urval görs för att få så bred variation och rika data som möjligt (27). Man eftersträvar att få deltagare i olika åldrar, med olika erfarenheter och från båda könen. Intervjuer genomförs tills inga nya perspektiv kommer fram i respondenternas berättelser.

Intervjun
Intervjun består av inledande frågor avseende bakgrundsdata som följs av öppna frågor rörande egenvård och tandborstningsvanor. De öppna frågorna följs upp av följdfrågor när behov av förtydligande finns (28). Intervjuerna inspelas på diktafon (SONY, IC recorder) och renskrivs ordagrant av sekreterare.

Intervjuerna inleds med två pilotintervjuer där den som genomför samtliga intervjuer (OJ), genomför intervjuer tillsammans med en erfaren forskare (PG). Denna intervju utvärderas med avseende på genomförande och informationsutbyte. Vid behov modifieras frågeformuläret efter pilotintervjuerna. Intervjuaren skriver loggbok efter varje intervju för att notera särskilda händelser vid bokning, genomförande eller efter intervju. Om pilotintervjun har levererat relevanta data kan denna också tas med i innehållsanalysen.

Innehållsanalys
Analysen av djupintervjuerna sker enligt Grounded theory-metoden (28). Innehållsanalysen sker i tre steg (29).
•Genomläsning, varvid meningsbärande enheter eller nyckelord identifieras, s k kodning.
•Liknande enheter eller nyckelord sammanförs till kategorier med mer abstrakt rubricering. Kategorierna mättas, d v s fylls med underkategorier tills rubriceringen syns väl belyst.
•Slutligen söks samband mellan kategorierna och om möjligt underliggande teman, så att en djupare förståelse för det studerade fenomenet erhålls.

Resultat

3. Informationskampanj för effektivare tandkrämsanvändning

Om enkät- och intervjustudien visar att befolkningen har bristande kunskaper om fluortandkrämens effekter och användning planeras en kampanj i Stenungsund, Västra Götalandsregionen. Kampanjen ska vara en hälsofrämjande populationsinriktad insats med syfte att öka kunskapen om fluortandkräm, påverka människors beteende och förbättra egenvården så att människor får större möjlighet att ta ansvar för sin munhälsa.
Budskapet är att öka kunskapen om hur man använder fluortandkräm.

Hur kampanjen ska utformas och vilka media som ska användas kommer att planeras utifrån de resultat som enkät- och intervjustudien visar. Kampanjen kan komma att utformas på olika sätt för de olika åldersgrupperna. En utvärdering av hur och om människor har observerat kampanjen kommer att genomföras. Om kampanjen kommer att bestå av olika delar, kommer man att analysera vilken del av kampanjen som har påverkat människorna mest.

Diskussion

Klinisk relevans och betydelse

Folktandvårdens vision i det populationsinriktade hälsofrämjande arbetet är att lägga tonvikten på god egenvård och ansvar för den egna munhälsan. En av förutsättningarna för att bibehålla god munhälsa är att tandborstning med fluortandkräm sker morgon och kväll. Den pågående lågkonjunkturen sägs påverka kostbeteendet i negativ riktigt genom ökad sockerkonsumtion såsom godis och läsk vilket ökar kariesrisken och kariesförekomsten i befolkningen. Trots god kännedom om karies riskfaktorer är det svårt att med god träffsäkerhet avgöra vilka individer löper risk för karies. Därför finns det fortsatt stort behov av populationsinriktat hälsofrämjande arbeten.

Trots ökat tandkrämsutbud i dagligvaruhandeln samt omfattande tandkrämsreklam i olika medier, indikerar olika rapporter en minskad användning av fluortandkräm bland ungdomar och det finns indikationer på att alltför stora grupper idag inte borstar tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. Det hälsofrämjande arbetet innebär att tandvården måste söka sig utanför kliniken för att föra ut hälsobudskapet. Tandvården kan också bli en mer aktiv opinionsbildare i press, radio och tv.

Enligt WHO är målet med hälsofrämjande arbete att människor ska få förutsättningar att själva ta ansvar för sin hälsa. Detta kräver att människor får kunskap och kan se nyttan av att genomföra förändringar, får en inre motivation. Det underlättar för människor att få enkla och lättförståeliga anvisningar om hur egenvården ska utföras. Populationsstrategin är ett kostnadseffektivt sätt att utnyttja arenor i det hälsofrämjande arbetet. En kampanj riktad till hela befolkningen kan därför både öka människors empowerment samtidigt som kariesförekomsten minskar och denna effekt kan uppnås till en låg kostnad.

Referenser

Referenslista

1.SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapport 2007 nr 188. Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling.
2.Bagramian RA, Garcia-Godoy F, Volpe AR. The global increase in dental caries. A pending public health crisis. Am J Dent 2009;22(1):3-8.
3.Quensel A. Fluor vände kariestrenden (in Swedish). Tandläkartidningen 2009;101(5):51-52.
4.Riksmaten – barn 2003. Livsmedel- och näringsintag bland barn I Sverige. Elanders Tofters AB, Östervåla. ISBN 91 77141776.
5.Hugoson A, Koch G, Götberg C, Helkimo An, Lundin SA, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2005;29:139-55.
6.Marthaler TM. Changes in dental caries 1953-2003. Cries Res 2004;38:173-81.
7.Rose G. The strategy of preventive medicine. Oxford: Oxford University Press, 1992.
8.Gabre P, Moberg Sköld U, Olhede A-M. Populationsstrategins återkomst – Tre landstings sätt att främja barns och ungdomars orala hälsa. Tandläkartidningen, Vetenskap & Hälsa årg100, nr2 2008;62-69.
9.SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapport 2002 nr 161. Att förebygga karies – En systematisk litteraturöversikt. Elanders Graphic System, 2002 (in Swedish).
10.Koivusilta L, Honkala S, Honkala E, Rimpelä A. Toothbrushing as part of the adolescent lifestyle predicts education level. J Dent Res 2003;82:361-6.
11.Bruno-Ambrosius K, Swangholm G, Twetman S. Eating habits, smoking and tooth-brushing in relation to dental caries: a 3-year study in Swedish female teenagers. Int J Paediatr Dent 2005;15:190-6.
12.Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene and parent-related factors during early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age. Caries Res 2008;42:28-36.
13.Wendt LK, Hallonsten Al, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene in relation to caries development and immigrant status in infants and toddlers. Scand J Dent Res 1994;102:269-73.
14.Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005;29:125-38.
15.Hedman E, Ringberg C, Gabre P. Knowledge of and attitude to oral health and oral diseases among young adolescents in Sweden. Swed Dent J 2006;30(4):147-54.
16.Twetman S, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK, Kallestal C, Lagerlöf F, Lingström P, Mejare I, Nordenram G, Norlund A, Petersson LG, Söder B. Caries preventive effect of fluoride toothpaste: a systematic review. Acta Odontol Scand 2003;61:337-55.
17.Marinho VC, Higgins JP, Sheiham A, Logans S. Fluoride toothpastes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2003:CD002278.
18.Richards A, Fejerskov O, Larsen Mj. Fluoride concentrations in dentrifeces in relation to efficacy, side-effects and salivary clearance: in Embery G, Rölla G (Eds): Clinical and Biological Aspects of Dentifrices. Oxford, Oxford University Press, 1992, pp 73-90.
19.Machiulskiene V, Richards A, Nyvad B, Baelum V. Prospective study of effect of post-brushing rinsing behaviour on dental caries. 2002;36:301-317.
20.Davies RM, Ellwood RP, Davies GM. The rational use of fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg 2003;1:3-8.
21.Sjögren K, Birkhed D. Effect of various post-brushing activities on salivary fluoride concentration after toothbrushing with sodium fluoride dentifrice. Cries Res 1994;28:127-31.
22.Macgregor ID, Balding J, Regis D. Toothbrushing schedule, motivation and ”lifestyle” behaviours in 7,770 young adolescents. Community Dent Health. 1996 Dec; 13(4):232-7.
23.Poutanen R, Lahti S, Hausen H. Oral health-related knowledge, attitudes, and beliefs among 11 to 12-year-old Finnish schoolchildren with different oral health behaviors. Acta Odontol Scand. 2005 Feb; 63(1):10-6.
24.Lawrence A. Dental health educators in general practice hade small impact. Evid Based Dent. 2004;5(1):15.
25.Hugoson A, Lundgren D, Asklöw B, Borgklint G. The effekt of different health programms on young adult individuals. A longitudinal evaluation of knowledge and behaviour including cost aspects. Swed Dent J. 2003;27(3):113-30.
26.Kay E, Locker D. A systematic review of the effectiveness of health promotion aimed at improving oral health. Community Dent Health. 1998 Sep;15(3):132-44.
27.Trost J. Kvalitativa intervjuer. 2004. Studentlitteratur, Stockholm.
28.Glauser BG, Strauss AL. The discovery of grounded theory. Aldine Publishing Co, New York, 1967.
29.Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004;24:105-12.
30.Aitken RCB. Measurements of feelings using visual analogue scale. Proceedings of the royal society of medicine 1969; 62:989-993.

Bilagor

Brev intervju bilaga 4a 090822.doc

Skriftlig information till dem som tillfrågas 4a, 4b(2st) Enkät, frågeformulär 5a, 5b
Filstorlek: 22 kB

Brev enkät bilaga 4b 090912.doc

Skriftlig info (se ovan)
Filstorlek: 21 kB

Bilaga 4b för 15-16 åringar...090912

Skriftlig info till 15-16 åringar
Filstorlek: 23 kB

Bilaga 5a.doc

Frågeformulär
Filstorlek: 26 kB

6.e version.doc

Enkäten
Filstorlek: 116 kB