1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Ett nytt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventionsprogram, "Livslots för seniorer", implementerades 2007-2009. Programmet är multiprofessionellt med övergripande syfte att förebygga eller bromsa upp utveckling av sårbarhet hos äldre personer så att deras hälsa och livskvalitet kan bevaras och konsumtion av sjukvård minimeras. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera kort- och långsiktiga effekter av Livslots för seniorer med avseende på aktiviteter i vardagligt liv (ADL). Livslots för seniorer är en randomiserad, kontrollerad och singelblind studie med tre grupper; (a) utbildning med uppföljande hembesök,(b) förebyggande hembesök, samt (c) kontrollgrupp. Deltagarna valdes ut genom slumpmässigt systematiskt urval på basis av inklussionskriterier från kommunens register i två stadsdelar i Göteborg. All datainsamling, såväl baseline som efter tre månader (kortsiktig effekt)och 12 månader (långsiktig effekt)genomfördes i deltagarnas hem under perioden januari 2008-mars 2010. Utfallsvariabeln ADL mäts med ADL-trappan som består av sex P-ADL och fyra I-ADL aktiviteter. ADL-trappan kompletteras med ADL-trappan säkerhet, där upplevd säkerhet skattas med hjälp av en skattningsskala kopplad till respektive aktivitet inom ADL-trappan. Data kommer att analyseras enligt intention to treat principen. Deskriptiv statistik kommer att användas för att beskriva demografisk data. Data från ADL-trappan och ADL-trappan säkerhet efter intervention kommer att jämföras mellan intervention (a) och kontrollgruppen respektive intervention (b) och kontrollgruppen. Data kommer att analyseras med tre olika statistiska metoder, parat t-test, Mann-Whitneys U-test (eller motsvarande icke-parametriskt test) samt Elisabeth Svensson metoden där samtliga resultat kommer att redovisas med 0,05 signifikansnivå och 95 procentigt konfidensintervall. Resultatet av signifikanttestningen kommer även att kontrolleras mot demografiska data genom separat covariansanalys.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Aged, 80 and over

A person 80 years of age and older.

Randomized Controlled Trial

Work consisting of a clinical trial that involves at least one test treatment and one control treatment, concurrent enrollment and follow-up of the test- and control-treated groups, and in which the treatments to be administered are selected by a random process, such as the use of a random-numbers table.

Intervention Studies

Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.

Patient Care Team

Care of patients by a multidisciplinary team usually organized under the leadership of a physician; each member of the team has specific responsibilities and the whole team contributes to the care of the patient.

Interdisciplinary Communication

Communication, in the sense of cross-fertilization of ideas, involving two or more academic disciplines (such as the disciplines that comprise the cross-disciplinary field of bioethics, including the health and biological sciences, the humanities, and the social sciences and law). Also includes problems in communication stemming from differences in patterns of language usage in different academic or medical disciplines.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-08-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-01-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Kommentar från projektledaren

Artikel är publicerad i Journal of American Geriatrict Society 17 nov. 2012.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Under 2007-2009 implementerades ett nytt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventionsprogram "Livslots för seniorer” (Vårdalinstitutet 2009) i två stadsdelar. Det övergripande syftet var att förebygga, förhindra eller bromsa upp utveckling av sårbarhet hos äldre personer så att deras hälsa och livskvalitet kan bevaras och konsumtion av sjukvård minimeras. Ett flertal utfallsvariabler har valts för att utvärdera effekten, bl.a. aktiviteter i dagligt liv (ADL).
Förekomsten av sårbarhet ökar med stigande ålder och är associerad med ökad förekomst av sjukdom, fall, inläggning på sjukhus, institutionalisering och död (Fried 2001, Pel Littel 2009). I föreliggande studie identifieras sårbarhet hos äldre personer som närvaro av tre eller flera indikatorer såsom allmän svaghet, trötthet, dålig uthållighet, viktminskning, låg fysisk aktivitet, dålig balans och nedsatt kognition (Ferrucci 2004). Personer med en eller två indikatorer menas vara i ett tidigt stadium av sårbarhet. Funktionshinder, bl.a. aktivitetsbegränsning inom ADL, är en frekvent konsekvens av sårbarhet. ADL omfattar aktiviteter som har med vård av den egna personen att göra (P-ADL) och med boendet (I-ADL)(Hulter Åsberg 1990). Att vara beroende av andra och förlora kontrollen över utförandet av aktiviteter i det dagliga livet kan vara frustrerande för personer, eftersom aktiviteter i det dagliga livet är relaterade till den personliga identiteten och känslan av oberoende (Fisher 2006). Förmågan att klara av ADL försämras med stigande ålder och tidiga tecken, såsom upplevda svårigheter, osäkerhet och trötthet, följs ofta av ett beroende av hjälp från någon annan för att klara vardagliga aktiviteter (Avlund 2002). Ett hälsofrämjade och sjukdomsförebyggande interventionsprogram (HSI)skulle kunna förebygga och fördröja ett beroende i vardagliga aktiviteter och utveckling av funktionshinder.
Ett HSI innebär multistrategiska åtgärder i syfte att vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälsofrämjande insatser innebär en process som möjliggör personens ökade kontroll över, och förbättring av, sin hälsa, medan sjukdomsförebyggande insatser inte bara avser att förebygga en specifik sjukdom utan också att förhindra dess fortskridande och lindra dess konsekvenser (WHO 2009). Ett fåtal HSI för äldre personer har tidigare utvärderats (Markle-Reid 2006, Beswick 2008, Daniels 2008, Huss 2008) men skiftande kvalitet och definition av sårbarhet medför svårighet att dra slutsatser av studierna (Gustafsson 2009). Dock konstateras att inget multiprofessionellt HSI liknande Livslots för seniorer tidigare utvärderats. Vidare har studier (Guralnik 2001, Fried 2004, Hardy 2005) visat att HSI för äldre personer ger störst effekt när de sker i ett tidigt skede, innan den äldre personen blivit alltför sårbar. Slutligen konstateras att det finns ett ökat behov av HSI för sårbara äldre personer (Gill 2005, Vass 2005), speciellt för personer över 80 år som är en ökande befolkningsgrupp i både Västvärlden och Sverige (SCB 2009). Det är därför angeläget att utvärdera Livslots för seniorer med den övergripande intentionen att finna verksamma och kostnadseffektiva HSI för hemmaboende äldre personer.

Syfte

Att utvärdera effekten av Livslots för seniorer, ett hälsofrämjade och sjukdomsförebyggande interventionsprogram för hemmaboende äldre personer, med avseende på aktiviteter i vardagligt liv (ADL).

Frågeställning / Hypoteser

•Vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter (3 respektive 12 månader) har Livslots för seniorer på ADL?
Den övergripande hypotesen i forskningsprojektet är att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner har effekt när de genomförs i ett tidigt skede, då den äldre personen ännu inte hunnit utveckla sårbarhet, samt att interventionen kan förebygga och fördröja sårbarhet samt dess relaterade konsekvenser.

Metod: Gruppindelning

Randomisering till de olika interventionsgrupperna skedde i samband med baseline intervjun. Förseglade, omärkta och slumpvis fördelade kuvert innehållande information om grupptillhörighet fördelades till deltagarna av en oberoende person utan information om deltagarna och utan inflytande över tilldelningssekvens eller beslut om patienturval.

Metod: Databearbetning

Data kommer att analyseras i SPSS 17.0 enligt intention to treat principen. Deskriptiv statistik kommer att användas för att beskriva demografisk data, X2- test för att jämföra nominaldata (t.ex. kön) mellan interventions- och kontrollgruppen vid baseline samt t-test vid jämförelse av kontinuerlig data (t.ex. ålder). Data från ADL-trappan och ADL-trappan säkerhet efter intervention kommer att jämföras mellan intervention (a) och kontrollgruppen respektive intervention (b) och kontrollgruppen vid uppföljning efter tre respektive 12 månader. Data kommer att analyseras med tre olika statistiska metoder, parat t-test, Mann-Whitneys U-test (eller motsvarande icke-parametriskt test) samt Elisabeth Svensson metoden (Sonn 1997) där samtliga resultat kommer att redovisas med 0,05 signifikansnivå och 95 procentigt konfidensintervall. Tre olika statistiska analysmetoder väljs då utvärderingsinstrumentet genererar ordinaldata och variabelns fördelning är okänd. Stickprovens storlek medger användande av parametrisk metod men icke-parametrisk metod kommer även att användas då konsensus saknas gällande hur ordinaldata ska behandlas statistiskt och i syfte att genomföra en så heltäckande analys som möjligt. Resultatet av signifikanstestningen kommer även att kontrolleras mot demografiska data genom separat covariansanalys. Bortfallsanalys och redovisning av deltagarnas uppfyllelse av interventionen (complience) kommer också att ingå i redovisningen.

Referenser

1.Health Promotion Glossary.
Anonymous A.
2009. [Källa: Användare][Länkar: WHO]
2.Tiredness in daily activities among nondisabled old people as determinant of onset of disability.
Avlund Kirsten, Damsgaard Mogens Trab, Sakari-Rantala Ritva, Laukkanen Pia, Schroll Marianne.
J Clin Epidemiol 2002:55(10):965-73.[Källa: PubMed | PMID:12464372]
3.Complex interventions to improve physical function and maintain independent living in elderly people: a systematic review and meta-analysis.
Beswick Andrew D, Rees Karen, Dieppe Paul, Ayis Salma, Gooberman-Hill Rachael, Horwood Jeremy, Ebrahim Shah.
Lancet 2008:371(9614):725-35.[Källa: PubMed | PMID:18313501][Länkar: DOI länk]
4.Support for frail elderly persons - From Prevention to Palliation.
Dahlin Ivanoff Synneve.
Vårdalinstitutet; 2009. [Källa: Användare][Länkar: HTTP]
5.Interventions to prevent disability in frail community-dwelling elderly: a systematic review.
Daniels Ramon, van Rossum Erik, de Witte Luc, Kempen Gertrudis I J M, van den Heuvel Wim.
BMC Health Serv Res 2008:8:278.[Källa: PubMed | PMID:19115992][Länkar: DOI länk]
6.Designing randomized, controlled trials aimed at preventing or delaying functional decline and disability in frail, older persons: a consensus report.
Ferrucci Luigi, Guralnik Jack M, Studenski Stephanie, Fried Linda P, Cutler Gordon B, Walston Jeremy D;
Interventions on Frailty Working Group.
J Am Geriatr Soc 2004:52(4):625-34.[Källa: PubMed | PMID:15066083][Länkar: DOI länk]
7.Assessment of Motor and Process Skills. Vol. 1 Development, Standardization, and Administration Manual.
Fisher Anne.
Fort Collins, Colorado: Three Star Press; 2006. ISBN 0-9645127-7-7. [Källa: Användare]
8.Untangling the concepts of disability, frailty, and comorbidity: implications for improved targeting and care.
Fried Linda P, Ferrucci Luigi, Darer Jonathan, Williamson Jeff D, Anderson Gerard.
J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2004:59(3):255-63.[Källa: PubMed | PMID:15031310]
9.Frailty in older adults: evidence for a phenotype.
Fried L P, Tangen C M, Walston J, Newman A B, Hirsch C, Gottdiener J, Seeman T, Tracy R, Kop W J, Burke G, McBurnie M A;
Cardiovascular Health Study Collaborative Research Group.
J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2001:56(3):M146-56.[Källa: PubMed | PMID:11253156]
10.Education, prevention, and the translation of research into practice.
Gill Thomas M.
J Am Geriatr Soc 2005:53(4):724-6.[Källa: PubMed | PMID:15817025][Länkar: DOI länk]
11.Progressive versus catastrophic loss of the ability to walk: implications for the prevention of mobility loss.
Guralnik J M, Ferrucci L, Balfour J L, Volpato S, Di Iorio A.
J Am Geriatr Soc 2001:49(11):1463-70.[Källa: PubMed | PMID:11890584]
12.Multi-component health promotion and disease prevention for community-dwelling frail elderly persons: a systematic review.
Gustafsson Susanne, Edberg Anna-Karin, Johansson Boo, Dahlin-Ivanoff Synneve.
European Journal of Ageing 2009:6:15.[Källa: Användare]
13.Transitions between states of disability and independence among older persons.
Hardy Susan E, Dubin Joel A, Holford Theodore R, Gill Thomas M.
Am J Epidemiol. 2005:161(6):575-84.[Källa: PubMed | PMID:15746474][Länkar: DOI länk]
14.ADL-trappan.
Hulter-Åsberg Kerstin.
Lund: Studentlitteratur; 1990. ISBN 91-44-28641-4. [Källa: Användare]
15.Multidimensional preventive home visit programs for community-dwelling older adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.
Huss Anke, Stuck Andreas E, Rubenstein Laurence Z, Egger Matthias, Clough-Gorr Kerri M.
J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2008:63(3):298-307.[Källa: PubMed | PMID:18375879]
16.The ADL-staircase: further validation.
Jakobsson Ulf.
Int J Rehabil Res 2008:31(1):85-8.[Källa: PubMed | PMID:18277210][Länkar: DOI länk]
17.The effectiveness and efficiency of home-based nursing health promotion for older people: a review of the literature.
Markle-Reid Maureen, Browne Gina, Weir Robin, Gafni Amiram, Roberts Jacqueline, Henderson Sandra R.
Med Care Res Rev 2006:63(5):531-69.[Källa: PubMed | PMID:16954307][Länkar: DOI länk]
18.Frailty: defining and measuring of a concept.
Pel-Littel R E, Schuurmans M J, Emmelot-Vonk M H, Verhaar H J J.
J Nutr Health Aging 2009:13(4):390-4.[Källa: PubMed | PMID:19300888]
19.Measures of individual and group changes in ordered categorical data: application to the ADL staircase.
Sonn U, Svensson E.
Scand J Rehabil Med 1997:29(4):233-42.[Källa: PubMed | PMID:9428057]
20.Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-year-olds in Gothenburg, Sweden.
Sonn U, Asberg K H.
Scand J Rehabil Med 1991:23(4):193-202.[Källa: PubMed | PMID:1785028]
21.Feasible model for prevention of functional decline in older people: municipality-randomized, controlled trial.
Vass Mikkel, Avlund Kirsten, Lauridsen Jørgen, Hendriksen Carsten.
J Am Geriatr Soc 2005:53(4):563-8.[Källa: PubMed | PMID:15816999][Länkar: DOI länk]
22.The future population of Sweden 2009–2060.
Wilén Anna, Ljungberg Anders.
Stockholm: SCB - Statistics Sweden, Forecasting Institute; 2009. [Källa: Användare][Länkar: SCB]