ANSÖKAN OM ALF-PROJEKTMEDEL FÖR 2014 - Vad ska bedömas och hur görs bedömningarna?
VAD SKA VÄRDERAS – NÅGRA FÖRKLARINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN
ALF-projektmedlen ska stödja klinisk medicinsk forskning, alltså forskning som i huvudsak utförs i anslutning till hälso- och sjukvården. Varje ansökan värderas enligt fem kriterier (se nedan) som ligger till grund för fördelningen av projekt ALF-medel 2014.
När forskningsplanen skrivs är det viktigt att den sökande är medveten om att bedömningen utförs av en prioriteringskommitté bestående av granskare från olika forskningsområden. Det är därför vanligt att granskarna bedömer ansökningar inom andra forskningsområden än det de själva är verksamma inom och det kan då vara svårt att bedöma specifika frågeställningars originalitet eller om en metodik är adekvat, den bästa eller ny.
BEDÖMNINGSKRITERIER
Kompetens och genomförbarhet (femgradig skala)
Under denna rubrik bedöms de sökandes samlade kompetens, med tonvikt på den huvudsökande. Tidigare forskningserfarenheter och meriter inom de aktuella eller angränsande områden är viktiga och den sökandes CV tas som utgångspunkt för bedömningen. För mera seniora forskare kan det vara lämpligt att särskilt beakta forskningsaktiviteten (vetenskapliga publikationer) respektive handledarerfarenhet såväl i forskarutbildning som i postdoc-verksamhet under den senaste tioårsperioden. Det är viktigt att den forskningsmiljö och de kontakter för samarbete som finns bidrar till att projektet har förutsättningar att kunna genomföras.
Vetenskaplig aktivitet senaste treårsperioden (femgradig skala)
I alla ansökningar ska sökandes forskningsaktivitet under den senaste treårsperioden (motsvarande hela den gångna anslagsperioden) bedömas. Särskild vikt läggs på originalpublikationer i peer-review-granskade tidskrifter och på doktorsavhandlingar. Bokkapitel och översiktsartiklar samt populärvetenskapliga artiklar som ofta illustrerar forskarnas inomvetenskapliga ställning kan också bedömas vara av betydelse.
Det är viktigt att det som redovisas under vetenskaplig aktivitet återspeglar aktiviteten under den tidigare anslagsperioden, det vill säga de senaste tre åren även för dem som innehaft anslag under kortare tid.
OBS! Även helt nya ansökningar ska innehålla en vetenskaplig rapport som beskriver den vetenskapliga aktiviteten under den gångna treårsperioden.
Frågeställning (femgradig skala)
Under denna rubrik bedöms projektets hypotes och syfte. Projekt som är nyskapande och betydelsefulla för kunskapsutvecklingen inom det medicinska forskningsområdet bör prioriteras.
Innovativa projekt som ifrågasätter existerande tankesätt och prövar nyskapande idéer bör också prioriteras.
Metodik (femgradig skala)
Design, metoder och planerade analyser ska vara väl integrerade samt beskrivna och utvecklade med hänsyn till projektets målsättning. Den sökande kan med fördel redovisa potentiella problem och eventuella krav på metodutveckling eller alternativa strategier respektive biostatistiska överväganden. Projekt som kräver tillgång till patienter/patientmaterial/friska personer för att kunna genomföras bör prioriteras.
Klinisk relevans (femgradig skala)
Av klinisk relevans bedöms den forskning vara som besvarar patient- och populationsrelaterade frågeställningar med hjälp av klinisk metodik, epidemiologisk forskning och forskning som integrerar verksamhet i nära kontakt med patienter eller friska försökspersoner, med experimentella och/eller molekylära metoder (human-, djur- eller vävnadsmodeller).
De förväntade forskningsresultaten bör främja en effektivare sjukvård och förse sjukvården med nya och förbättrade metoder och redskap att förebygga, undersöka och/eller behandla hälsorelaterade problem. Dessutom bör de vara av betydelse för den friska befolkningen i regionen, patienter i sjukvården eller sjuk/hälsovården som organisation.
Genusperspektiv (ingen gradering)
Den sökandes reflektion ska redovisas, dock utan att det sker någon graderad värdering.
DEN FEMGRADIGA SKALAN – GENERELLA ÖVERVÄGANDEN
Högsta poäng (5) ges till forskning/forskare som är internationellt mycket framgångsrik
För att få poäng 5 för kriteriet kompetens och projektets genomförbarhet ska forskningen vara av mycket hög kvalitet och tillhöra den internationella forskningsfronten inom sitt fält. Det är i första hand den huvudsökandes meriter som bedöms och för mer seniora forskare kan det vara lämpligt att särskilt beakta publikationer, handledarerfarenheter och förmågan att attrahera forskningsanslag under den senaste tioårsperioden. Etablerade projekt av denna kvalitet har undantagslöst anslag från Vetenskapsrådet eller andra anslag erhållna i hög nationell eller i internationell konkurrens. Stor skicklighet bör kombineras med förmåga att engagera många forskare och postdocs i forskningsarbetet och i forskarutbildning dokumenterat i form av akademiska avhandlingar. Detta betyder att endast en liten grupp av de sökande kan få detta betyg.
För att få poäng 5 för kriteriet vetenskaplig aktivitet ska den sökande kunna redovisa vetenskapliga publikationer av mycket hög kvalitet. I bedömningen av den vetenskapliga produktionens kvalitet kommer prioriteringskommittén att ta hänsyn till att rankningen för tidskrifter varierar mellan ämnesområden.
För att få poäng 5 för kriteriet frågeställning ska den vara originell och av mycket stor betydelse.
För att få poäng 5 för kriteriet metodik ska denna vara nyskapande och/eller mycket väl tillämpad. Materialen ska vara mycket väl karakteriserade och helst unika.
Näst högsta poäng (4) ges till forskning som är utmärkt
För att få 4 poäng ska forskargruppen bedriva utmärkt forskning på hög nivå. Projekten och forskarna hör i allmänhet till de ledande inom sina fält ur ett skandinaviskt och nationellt perspektiv. Också dessa projekt har vanligtvis externa anslag från anslagsgivare/fonder som ovan. Vad gäller vetenskaplig aktivitet ska arbeten av hög kvalitet redovisas.
Frågeställningen ska vara klart betydelsefull och gärna ha viss originalitet.
Metodiken ska vara adekvat och väl tillämpad. Materialen ska vara intressanta.
Medelpoäng (3) ges till forskning som är mycket braFör att få 3 poäng ska forskarna i projektet bedriva mycket god forskning som publiceras i internationella tidskrifter av god kvalitet. Projekten har ibland men inte alltid anslag från fonder av den typ som anges ovan.
Vad gäller vetenskaplig aktivitet ska arbeten av medelgod vetenskaplig kvalitet redovisas.
Frågeställningen är intressant.
Metodiken ska vara adekvat.
Under medelpoäng (2) ges till forskning som är braFör att få 2 poäng ska projekt och forskare bedriva forskning av god kvalitet ur ett nationellt och västsvenskt perspektiv.
Vad gäller vetenskaplig aktivitet ska publikationer av rimlig kvalitet ur ett nationellt perspektiv redovisas.
Frågeställningen är relevant men dess originalitet är något otydlig.
Metodiken är acceptabel.
Poängsättningen ska inte uppfattas som låg i ett vidare perspektiv utan anger bara bedömning utifrån den aktuella konkurrensen.
Lägsta poäng (1) ges till forskning vars kvalitet inte riktigt uppfyller Sahlgrenska akademins ställda krav
För de projekt som får 1 poäng är antingen kvaliteten otillräcklig för finansiering med ALF-medel, eller frågeställningen i avsaknad av klinisk relevans. Detta betyder inte att projektet eller forskarna behöver anses vara dåliga men nivån motsvarar ej de krav och instruktioner som prioriteringsgrupperna anmodats upprätthålla.
Poängbedömning gällande kriteriet klinisk relevans
Klinisk forskning är den forskning som förutsätter sjukvårdens struktur och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Ett projekts kliniska relevans värderas med utgångspunkt dels från dess behov av sjukvårdens resurser, dels från dess betydelse ur ett sjukdoms-/hälso- och sjukvårdsperspektiv.
Värderingen beaktar att ny kunskap som genereras i det aktuella projektet kan komma vården till del och alltså vara av betydelse för förbättring av prevention, diagnostik, vård eller behandling. Klinisk relevans ska inte definieras så snävt att endast forskning som baseras på patient- eller populationsbaserade material innefattas. Det innebär att även forskning som integrerar studier av patienter och friska försökspersoner med experimentella och/eller molekylära metoder ska bedömas som kliniskt relevant.
Som nämnts ovan poängsätts klinisk relevans också på en 5-gradig skala. Nedan beskrivs bedömningsgrunden för 5, 3 och 1 poäng.
Högsta poäng för klinisk relevans (5) är förbehållet projekt där majoriteten av de ingående delstudierna kräver tillgång till sjukvårdens resurser för att projektet ska kunna genomföras. Vidare ska det bedömas vara mycket sannolikt att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap som direkt kan komma vården till del och alltså vara av betydelse för utveckling av förbättrad prevention, diagnostik, vård eller behandling.
Medelpoäng för klinisk relevans (3) tilldelas projekt där stora delar av projektet inte kan genomföras utan tillgång till sjukvårdens resurser samtidigt som viktiga sjukvårdsproblem utgör grunden för undersökningar av basala sjukdomsmekanismer. Vidare ska det bedömas sannolikt att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap som kan komma vården till del.
Lägsta poäng för klinisk relevans (1) tilldelas projekt där endast mindre delar av projektet inte kan genomföras utan tillgång till sjukvårdens resurser och där det bedöms vara liten sannolikhet för att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap kan komma vården till del.
BEDÖMNING UTAN SKALA – GENERELLA ÖVERVÄGANDEN
Genusperspektiv
Den sökandes reflektion över hur projektets hypotes, hypotesprövning och målsättning styrts/ påverkats av ett genusperspektiv bör redovisas, dock utan att det poängsätts. Reflektionen i sig bedöms vara av betydelse även om den inte ger poäng. I de fall ett genusperspektiv inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet/projektet bör detta motiveras.
