ANSÖKAN OM PROJEKT-ALF-MEDEL FÖR PERIODEN 2011-2013

Vad skall bedömas och hur görs bedömningarna?

VAD SKALL VÄRDERAS – NÅGRA FÖRKLARINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN
ALF-projektmedlen skall stödja klinisk medicinsk forskning vilken är forskning som i huvudsak utförs i anslutning till hälso- och sjukvården. Varje ansökan värderas med avseende på de fem kriterier (se nedan) som kommer att ligga till grund för fördelningen av projekt ALF-medel vid ansökningsomgången hösten 2011. Bedömningen av ALF-ansökningarna baseras på att flera andra forskare bedömer ansökningar som vanligen är inom andra forskningsområden än det inom vilket de sakkunniga granskarna själva är verksamma. Det innebär att det inte alltid är lätt att bedöma specifika frågeställningars originalitet eller om en viss metodik är adekvat/den bästa/eller ny. Det är viktigt att den sökande är medveten om detta när forskningsplanen skrivs.

Kompetens och genomförbarhet (femgradig skala)
Under denna rubrik bedöms de sökande forskarnas samlade kompetens, med tonvikt på den huvudsökande. Tidigare forskningserfarenheter och meriter inom de aktuella eller angränsande områden är viktiga och den sökandes curriculum vitae tas som utgångspunkt för bedömningen. För mera seniora forskare kan det vara lämpligt att särskilt beakta forskningsaktiviteten (vetenskapliga publikationer) respektive handledarerfarenhet såväl i forskarutbildning som i ”post-doc”- verksamhet under den senaste tioårsperioden. Det är viktigt att den forskningsmiljö och de kontakter för samarbete som finns, bidrar till att projektet har förutsättningar att kunna genomföras.

Vetenskaplig rapport (femgradig skala)
I alla ansökningar skall forskningsaktiviteten under den senaste treårsperioden (motsvarande hela den gångna anslagsperioden) bedömas. Särskild vikt ska läggas på originalpublikationer i ”peer-review”-granskade tidskrifter och på doktorsavhandlingar. Bokkapitel och översiktsartiklar samt populärvetenskapliga artiklar som ofta illustrerar forskarnas inomvetenskapliga ställning kan också bedömas vara av betydelse.

Det är viktigt att det som redovisas i den vetenskapliga rapporten återspeglar aktiviteten under den tidigare anslagsperioden, det vill säga de senaste tre åren även för de som innehaft anslag under kortare tid. Även helt nya ansökningar skall innehålla en vetenskaplig rapport som beskriver den vetenskapliga aktiviteten under den gångna treårsperioden.

Frågeställning (femgradig skala)
Under denna rubrik bedöms projektets hypotes (er) och syfte. Projekt som är nyskapande och betydelsefullt för kunskapsutvecklingen inom det medicinska forskningsområdet bör premieras.
Innovativa projekt som ifrågasätter existerande tankesätt och prövar nyskapande idéer bör också prioriteras.

Metodik (femgradig skala)
Design, metoder och planerade analyser skall vara väl integrerade och beskrivna och utvecklade med hänsyn till projektets målsättning. Den sökande kan med fördel redovisa potentiella problem och eventuella krav på metodutveckling eller alternativa strategier respektive biostatistiska överväganden. Projekt som för ett genomförande kräver tillgång till patienter/patientmaterial/ friska personer bör prioriteras.

Klinisk relevans (femgradig skala)
Samhället behöver klinisk forskning av hög kvalitet för att möta de utmaningar som sjukvården står inför och för att främja människors hälsa i en tid då de stora folksjukdomarna drabbar allt fler. Den planerade forskningen skall därför vara hälso- eller sjukdomsinriktad och vara fokuserad på ett kliniskt relevant problemområde med en uttalad målsättning att förbättra prevention, diagnostik, terapi och/eller vård. Klinisk forskning är sådan forskning som i huvudsak utförs i anslutning till hälso- och sjukvården, som förutsätter sjukvårdens struktur och resurser och som sker i nära kontakt med patienter eller med friska försökspersoner. Den forskning som besvarar patient- och populationsrelaterade frågeställningar med hjälp av klinisk metodik, epidemiologisk forskning och forskning som integrerar verksamhet i nära kontakt med patienter eller friska försökspersoner, med experimentella och/eller molekylära metoder (human-, djur- eller vävnadsmodeller), bedöms vara av klinisk relevans. Ett projekts resultat eller genererade kunskaper bör på sikt kunna överföras och tillämpas för prevention, diagnostik, behandling och uppföljning av sjukdomar. Dessutom bör de vara av betydelse för patienter, sjuk/hälsovården som organisation eller den friska befolkningen i regionen. De förväntade forskningsresultaten bör främja en effektivare sjukvård och förse sjukvården med nya och förbättrade metoder och redskap att förebygga, undersöka och/eller behandla hälsorelaterade problem.

Genusperspektiv (ingen gradering)
Den sökandes reflektion bör redovisas, dock utan att det sker någon graderad värdering.

DEN FEMGRADIGA SKALAN – GENERELLA ÖVERVÄGANDEN

Högsta poäng (5) ges till forskningen/forskare som är internationellt mycket framgångsrik
För att få betyget 5 vad gäller de sökandes kompetens och projektets genomförbarhet skall forskningen vara av mycket hög kvalitet och höra till den internationella forskningsfronten inom sitt fält. Det är i första hand den huvudsökandes meriter som bedöms och för mer seniora forskare kan det vara lämpligt att särskilt beakta publikationer, handledarerfarenheter och förmågan att attrahera forskningsanslag under den senaste tioårsperioden. Etablerade projekt av denna kvalitet har undantagslöst anslag från Vetenskapsrådet eller andra anslag erhållna i hög nationell eller i internationell konkurrens. Stor skicklighet bör kombineras med förmåga att engagera många forskare och ”post-docs” i forskningsarbetet och i forskarutbildning dokumenterat i form av akademiska avhandlingar. Detta betyder att endast en liten grupp av de sökande kan få detta betyg.

För att få betyget 5 på den vetenskapliga rapporten skall den sökande kunna redovisa vetenskapliga publikationer av mycket hög kvalitet. I bedömningen av den vetenskapliga produktionens kvalitet kommer tas i beaktande att ”rankingen” för tidskrifter varierar mellan ämnesområden.

För att få betyget 5 på frågeställningen skall den vara originell och av mycket stor betydelse.

För att få högst betyg på metodik skall denna vara nyskapande och/eller mycket väl tillämpad. Materialen skall vara mycket väl karakteriserade och helst unika.

Näst högsta poäng (4) ges till forskningen som är utmärkt
För att få betyget 4 ska forskargruppen bedriva utmärkt forskning på hög nivå. Projekten och forskarna hör i allmänhet till de ledande inom sina fält ur ett skandinaviskt och nationellt perspektiv. Också dessa projekt har vanligtvis externa anslag från anslagsgivare/fonder som ovan. I den vetenskapliga rapporten skall arbeten av hög kvalitet redovisas.

Frågeställningen skall vara klart betydelsefull och gärna ha viss originalitet.

Metodiken skall vara adekvat och väl tillämpad. Materialen skall vara intressanta.

Medelpoäng (3) ges till forskningen som är mycket bra
Dessa projekt och forskare bedriver mycket bra forskning som publiceras i internationella tidskrifter av god kvalitet. Projekten har ibland men ej alltid anslag från fonder av den typ som anges ovan.

Vetenskapliga rapporten skall redovisa en medelgod vetenskaplig produktion.

Frågeställningen är intressant.

Metodiken skall vara adekvat.

Under medelpoäng (2) ges till forskningen som är bra
Betyget 2 får de projekt och forskare som bedriver forskning av god kvalitet ur ett nationellt och västsvenskt perspektiv.

Vetenskapliga rapporten innehåller publikationer av rimlig kvalitet ur ett nationellt perspektiv.

Frågeställningen är relevant men dess originalitet är något otydlig.

Metodiken är acceptabel.

Betyget ska inte uppfattas som lågt i ett vidare perspektiv utan anger bara bedömning utifrån den aktuella konkurrensen.

Lägsta poäng (1) ges till forskningen vars kvalitet inte riktigt uppfyller av Sahlgrenska akademins ställda krav
För de projekt som får betyget 1 är antingen kvaliteten otillräcklig för finansiering med ALF-medel, eller frågeställningen i avsaknad av klinisk relevans. Detta betyder inte att projektet eller forskarna behöver anses vara dåliga men nivån motsvarar ej de krav och instruktioner som prioriteringsgrupperna anmodats upprätthålla.

Överväganden vad gäller bedömning av klinisk relevans

Klinisk forskning är den forskning som förutsätter sjukvårdens struktur och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Ett projekts kliniska relevans värderas med utgångspunkt dels från dess behov av sjukvårdens resurser och dels från dess betydelse ur ett sjukdoms/hälso- och sjukvårdsperspektiv.

Värderingen beaktar att ny kunskap som genereras i det aktuella projektet kan komma vården till del och alltså vara av betydelse för förbättring av prevention, diagnostik, vård eller behandling. Klinisk relevans skall inte definieras så snävt att endast forskning som baseras på patient- eller populationsbaserade material innefattas. Det innebär att även forskning som integrerar studier av patienter och friska försökspersoner med experimentella och/eller molekylära metoder skall bedömas som kliniskt relevant.

Som nämnts ovan poängsätts klinisk relevans också på en 5-gradig skala. Nedan beskrivs bedömningsgrunden för 5, 3 och 1 poäng.

Högsta poäng på klinisk relevans (5) är förbehållet projekt där genomförandet av majoriteten av de ingående delstudierna kräver tillgång till sjukvårdens resurser. Vidare skall det bedömas vara mycket sannolikt att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap som direkt kan komma vården till del och alltså vara av betydelse för utveckling av förbättrad prevention, diagnostik, vård eller behandling.

Medelpoäng på klinisk relevans (3) tilldelas projekt där stora delar av projektet inte kan genomföras utan tillgång till sjukvårdens resurser samtidigt som viktiga sjukvårdsproblem utgör grunden för undersökningar av basala sjukdomsmekanismer. Vidare skall det bedömas sannolikt att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap som kan komma vården till del.

Lägsta poäng på klinisk relevans (1) tilldelas projekt där endast mindre delar av projektet inte kan genomföras utan tillgång till sjukvårdens resurser och där det bedöms vara liten sannolikhet för att de förväntade forskningsresultaten kan bidra med ny kunskap kan komma vården till del.

BEDÖMNING UTAN SKALA – GENERELLA ÖVERVÄGANDEN

Genusperspektiv
Den sökandes reflektion över hur projektets hypotes, hypotesprövning och målsättning styrts/ påverkats av ett genusperspektiv bör redovisas, dock utan att det poängsätts. Reflektion i sig bedöms vara av betydelse även om det inte den ger vare sig pluspoäng eller minuspoäng. I de fall ett genusperspektiv inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet/projektet bör detta ha motiverats.

POÄNGSAMMANRÄKNING

Baspoäng – en poängsumma som är direkt relaterat till en bastilldelning

Baspoängen för kompetens/genomförbarhet, aktivitet, frågeställning, metodik och klinisk relevans adderas. Maxpoäng för ett projekt är således 25 poäng.