Immunpatogenetiska mekanismer och diagnos vid fästingburna infektioner
Diarienummer : LIO-7207
Ansökan Klinik ALF-medel 2007
Ansökan påbörjad av : pia forsberg, 2006-05-17
Yrkestitel vid ansökningstillfället : professor
Arbetsplats vid ansökningstillfället : infektionskliniken, imk
Senast ändrad/åtgärdad av : Agneta Linghag, 2008-04-11
Ansökan inkommen till : Landstinget i Östergötland
Beslutad - beviljad, slutförd

Sökanden: pia forsberg
Läkare, infektionskliniken, ike

Projektinformation

Ange forskningsområdet

Mikrobiologi, immunologi och infektionssjukdomar

Sammanfattning

Stora delar av detta projekt anknyter till kliniken, men är också ett samarbete med klinisk immunologi (teori/praktik). Patienter med den fästingburna borreliainfektionen kan få långvariga symtom (>6 mån), speciellt från hjärna och nervsystem, och från leder och hjärta. Symtomen kan många gånger likna andra svåra sjukdomar, t.ex. multipel skleros och hjärntumör, som i sig kräver dyrbara utredningar och förorsakar patienten stort lidande och oro. Diagnostiken av borrelios kan dessutom vara mycket svår. Den baseras f.n. på antikroppsanalyser,vilka kan ge såväl falskt positiva som falskt negativa resultat. Därför behöver förståelsen för de bakomliggande
mekanismerna och diagnostiken vid borreliainfektionen klargöras/förbättras. Forskningsprojektet belyser härvid olika perspektiv vad avser infektionen.
Hypotesen är att det immunologiska svaret som regenereras vid borrelios avgör om sjukdomen läker eller ej. Vår hypotes är att det föreligger en inbalans i reaktiviteten i det s.k. Th1 resp Th2 cells svaret vid utvecklingen av kronisk neuroborrelios. Å
andra sidan vet vi att många läker infektionen utan eller med obetydliga symtom; t.ex. har vi visat att 5% av blodgivarna i Östergötland har antikroppar i blodet utan känd föregående sjukdom. En koppling till HLA-uppsättning kan även föreligga beträffande individens immunologiska reaktionsmönster vid infektion. Av intresse är också på vilket sätt antigenet presenteras av de celler som i huden först möter och tar upp bakterien, d.v.s. de dendritiska cellerna i det subcutana hudskiktet.Om komplement är aktiverade i spinalvätskan vid neuroborrelios undersökes. MRT av hjärnan utföres i en longitudinell studie rörande neuroborrelios i syfte att klargöra om rtg fynd kan kopplas till sjukdomsutvecklingen.Vi studerar även barnpopulationen då barn kliniskt anses ha bättre prognos än vuxna. Det är därför av intresse att jämföra barnens immunreaktivitet vid borrelios med vuxnas. Vi avser också undersöka blandinfektioner av borrelios och en relativt ny fästingburen infektion, ehrlichios. Indikationer finnes på att immunreaktiviteten då påtagligt förändras så att kroniska symtom skulle kunna etableras. Vidare studerar vi immunparametrar i blod efter Tick-borne encephalitis (TBE) vaccinering samt förekomsten av TBE hos barnen i regionen.
Gruppen har samarbete med Kalmar, Lund, Jönköping, Västervik, Umeå, Mariehamn/Åland och Helsingfors/Finland. Idag arbetar 6 doktorander i projektet; senast disputerade Sara Jarefors i april i år.

Medarbetare

Medarbetare/Medsökande

Jan Ernerudh
Läkare, IKE, avdelningen för Klinisk Immunologi, Linköpings Universitet

Marika Nordberg
Läkare, Ålands centralsjukhus

Christina Ekerfelt
Annan tjänstetitel, Klinisk immunologi, IKE

Anne Aalto
Läkare, avd f radiologi

Ingvar Eliasson
Verksamhetschef, Laboratoriemedicin

Johanna Sjöwall
Läkare, Infektionskliniken i Östergötland

Barbro Hedin Skogman
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken

Anna J. Henningsson
Läkare, Klinisk mikrobiologi

Sara Jarefors
Annan tjänstetitel, Klinisk Immunologi, Karolinska institutet

Ivar Tjernberg
Läkare, Länsenheten för klinisk kemi

Kristina N Ekdahl
Annan tjänstetitel, Linnéuniversitetet, Naturvetenskapliga institutionen

Mats Haglund
Läkare, Infektion. Kalmar

Örjan Smedby
Läkare, CMIV/Röntgen, BMC, Linköping

Stefan Croner
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken

---

Projektbudget

Total projektbudget

Bidragsgivare till ansökan

Klinik-ALF-medel

Bidrar med 278000 SEK

Ekonomisk sammanställning